Nytt stöd för att riskbedöma gravidas arbetsmiljö

TEMA GRAVIDITET

Många inom mödrahälsovården önskar ett enkelt verktyg som kan hjälpa dem att riskbedöma gravidas arbetsmiljö. Förhoppningsvis blir väntan inte så lång för projektplanen finns redan och arbetet är redan påbörjat.

”Visst kan man tycka att detta inte borde ha dröjt till 2020-talet” säger Karin Grahn som svar på min fråga varför det inte har funnits långt tidigare. Hon är yrkeshygieniker vid Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, i Stockholm och forskare på Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

I dag saknas kunskap inom mödrahälsovården när det gäller graviditet och arbetsmiljö. Många gravida kvinnor jobbar på som vanligt, i andra fall tar man till försiktighetsprincipen och låter inte kvinnan jobba alls utan hon går hem med graviditetspenning.

Det är de senaste årens snabba ökning av kvinnor i traditionellt mansdominerade yrken som driver utvecklingen framåt.

”Vi hoppas på att en liten röd varningsflagg hissas inom mödrahälsovårdens medarbetare när de kopplar en gravid kvinnas yrke med en riskfylld exponering för fostret eller kvinnan”, säger Karin Grahn.

Hon betonar att det inte är meningen att medarbetare på mödrahälsovården ska bli experter på exponeringar i arbetslivet, verktyget ska vara lika enkelt och användbart som Livsmedelsverkets stöd för vad en gravid kvinna bör äta och inte.

Vi hoppas att en liten röd varningsflagg hissas inom mödrahälsovårdens medarbetare

”Vi vill koppla risknivåer för olika typer av exponeringar till Swedish job-exposure matrix, SweJEM, som är en redan etablerad matris över 300 yrken och de exponeringar som är kopplade till dessa olika yrken”, säger Karin Grahn.

När det är gjort är även riskerna beskrivna för vad olika exponeringar under graviditet kan innebära.

När barnmorskor vid framtida inskrivningssamtal på mödrahälsovården får veta kvinnans yrke ska de enkelt kunna ta reda på vilka exponeringar som kan vara aktuella, få gränsvärden för dessa och beskriva vad kvinnan bör göra om hon i sitt yrke exponeras för nivåer som kan vara skadliga.

Arbetsgivare ska göra riskbedömning innan kvinnor blir gravida. Det dokument som kvinnan får med sig från mödrahälsovården kan lämnas till arbetsgivaren för att påvisa arbetsgivaransvaret och för att få en riskbedömning gjord, om så inte är fallet.

Det är viktigt att mödrahälsovården frågar tidigt om kvinnors yrke eftersom tidsaspekten är viktig när det gäller fosterskador, och många kvinnor vet inte vilka risker som finns.

”När det gäller kemikalier är det särskilt viktigt att fråga tidigt”, säger Karin Grahn.

Det sista steget i projektet är att kunna länka verktyget till Region Stockholms journalhanteringssystem för att göra det så enkelt som möjligt för mödrahälsovården att hantera det.

Riskbedömningsverktyget är även tänkt att ligga öppet på CAMMs hemsida så att även företagshälsovård och arbets- och miljömedicinska kliniker, arbetsgivare och gravida själva ska kunna använda det.

Om 5-10 år hoppas Karin Grahn att verktyget är implementerat i mödrahälsovården i hela Sverige och att det är lika naturligt för barnmorskor att prata med gravida om yrkesexponering som om kostvanor och andra livsstilsfaktorer.

Text: Sara Loftås