När vi måste orka jobba högre upp i åldern

Fler måste orka att jobba längre när den äldre befolkningen ökar i snabbare takt än den arbetsföra. Charlotte Wåhlin har varit på ett möte där den nya rapporten Ett mer hållbart och längre arbetsliv presenterades.

Det var på ett möte med nätverket ”Genus och arbetsmiljö” som rapporten diskuterades. Några ämnen för diskussion var ett samlat statligt ansvar för företagshälsovården liksom att staten, i det här fallet Arbetsmiljöverket, ska kliva fram och se till att lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet verkligen verkställs ute på arbetsplatserna.

Rapporten lyfter tre specifika områden där det kan skapas förutsättningar för att fler ska kunna och vilja arbeta mer och högre upp i åldrarna, eller börja sitt arbetsliv tidigare.

• Det finns grupper i samhället som har arbetsförmåga men av olika orsaker svag förankring i arbetslivet. Det är angeläget att de som har arbetsförmåga också får möjlighet att förvärvsarbeta.

• Det finns branscher som har höga sjuktal. Det är framförallt höga sjuktal i vård- och omsorgsyrken något som delvis orsakas av arbetsmiljön. Den fysiska såväl som den psykiska folkhälsan behöver stärkas genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatser.

• Det finns verksamheter som både har goda förutsättningar för arbete högt upp i åldern och individer som vill och kan arbeta längre. Här gäller det att motverka negativa attityder mot äldre som arbetar.

På mötet medverkade Lars Stjernkvist, som varit kanslichef för Kansliet för hållbart arbetsliv. Kansliet har under flera år haft uppdraget att utreda och belysa frågan om ett mer hållbart och längre arbetsliv. Vid nätverksträffen reflekterade han över budskapet från slutrapporten.

Lars Stjernkvist menar att ett problem inom arbetsmiljöområdet är att lagstiftningen kring arbetsmiljön inte får genomslag på den enskilda arbetsplatsen på det sätt som den borde få.

”Här behöver staten kliva fram och ta ansvar”, sa han och menade att det behövs modeller för uppföljning. Kansliets har tagit fram förslag till ett uppföljningssystem med relevanta indikatorer för att kunna mäta och följa arbetsmiljön och den samlade utvecklingen inom arbetslivet. I utredningen föreslås att Arbetsmiljöverket kan få ansvar för att utveckla och förvalta detta.

Lars Stjernkvist menar också att företagshälsan ska ha en tydligare roll. Kansliets bedömning är att statens ansvar för företagshälsa bör samordnas av en myndighet.

Jag funderar ofta på hur det hållbara arbetlivet ska utformas. På Arbets- och miljömedicin träffar vi människor som skadats eller blivit sjuka på grund av sitt arbete. det är inte ovanligt att de är unga, inte heller att de har skador som påverkar dem för resten av deras liv. Det faktum att arbetslivet oupphörligt producerar nya patienter till en redan överbelastad sjukvård är en kärnfråga för att lyckas med satsningen på långa och hållbara arbetsliv. Ska människor jobba mer och längre är det avgörande att förutsättningarna förbättras genom satsningar på hälsofrämjande arbetsplatser med preventiva insatser. Det är också exakt den expertkompetens som finns på de arbets- och miljömedicinska klinikerna. Vi vet hur man förebygger sjukdom och ohälsa på arbetsplatser. Använd oss i arbetet framåt för ett långt och hållbart arbetliv.

I nätverket Genus och arbetsmiljö ingår arbetsmarknadens parter med bland annat Arbetsmiljöverket, Prevent, Suntarbetsliv, arbetsgivarverket, Forte, ESF-rådet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, SKR, Svenskt Näringsliv, Sveriges företagshälsor, forskare, fackliga parter med flera. På nätverksträffarna lyfts aktuella frågor om arbetsmiljö och hälsa utifrån ett genusperspektiv.

Jag vill verkligen rekommendera dig att läsa slutrapporten om det hållbara och längre arbetslivet. Den ger ny kunskap och många tankar kring framtidens utmaningar.

”Ett mer hållbart och längre arbetsliv (Ds 2024:19)” Länk till annan webbplats.

Text: Charlotte Wåhlin, biträdande professor, ergonom.