Lyssna

Arbetsmiljöverket måste bli mer proaktiva i arbetet med gränsvärden !

I en ny rapport uppmärksammar nu nordiska och nederländska expertgrupper att det svenska gränsvärdet för kvarts är för högt satt. För oss inom arbets- och miljömedicinen är detta ingen nyhet men som yrkes- och miljöhygieniker efterlyser jag en ökad proaktivitet hos Arbetsmiljöverket när det gäller deras arbete med gränsvärden. Sist och slutligen handlar det om svenska arbetstagare som exponeras för kvarts och andra ämnen på en nivå som inte är acceptabel.

Kvarts är en vanlig förekommande förening i jordskorpan och förekommer exempelvis i betong. Det innebär att en stor mängd arbetstagare exponeras för kvartsdamm vid anläggningsarbeten, nybyggen och renoveringar. Det är sedan länge känt att kvarts kan ge upphov till stendammslunga men kvarts är också cancerframkallande.

Inför 2018 års revidering av de hygieniska gränsvärdena fanns ett förslag att sänka gränsvärdet från 0,1 mg/m³ till 0,05 mg/m³ för att bättre skydda arbetstagarna. Det ska då tilläggas att arbets- och miljömedicinare föreslog att 0,025 mg/m³ skulle vara en bättre nivå ur ett skyddsperspektiv, ett värde som även överensstämde med vad den EU-baserade expertgruppen SCOEL kommit fram till. Arbetsmiljöverket meddelade dock den 25 januari 2018 att någon sänkning av gränsvärdet inte var aktuell. Detta föranledde ett kritiskt brev till Arbetsmiljöverkets generaldirektör från svensk yrkes- och miljöhygienisk förening, företagsläkarföreningen och samtliga verksamhetschefer för landets arbets- och miljömedicinska kliniker. Det finns en länk med brevet längre ner.

Det har gått sex år sedan dess och i en helt ny publikation framtagen av den Nordiska Expertgruppen, som producerar kriteriedokument om kemikalier för att sätta yrkeshygieniska gränsvärden, men även Nederländska DECOS, Dutch Expert Committee on Occupational Safety, står det med all önskvärd tydlighet de framtagna cancerrisknivåerna är ”avsevärt lägre än de nuvarande hygieniska gränsvärdena i Nederländerna, Danmark, Finland, Norge och Sverige”.

Experterna har tagit fram två nivåer av värden; en lågrisknivå, också kallad målnivå, som motsvarar fyra extra dödsfall per 100 000 arbetstagare men även en högrisknivå, eller förbudsnivå, som innebär fyra extra dödsfall per 1000 arbetstagare. Av dessa så anses lågrisknivå vara den man bör eftersträva. De värden som räknas fram är:

lågrisknivå på 0,00038 mg/m³. Detta är hela 263 gånger under rådande svenska gränsvärdet!
högrisknivå på 0,0363 mg/m³. Detta är ca tre gånger under rådande svenska gränsvärdet.

Samma dag som den här rapporten offentliggjordes publicerade Arbetsmiljöverket på sin hemsida en nyhet att de planerar att se över gränsvärdet för kvarts i nästkommande revidering av gränsvärden. Länk till nyhet finns längre ner.

Bättre sent än aldrig, men hade Arbetsmiljöverket varit på tå redan år 2018 hade utgångsläget varit mindre kritiskt idag. Vi har pragmatiska gränsvärden i Sverige som inte enbart tar hänsyn till hälsoeffekter utan även vad det kostar att genomföra sänkningar. Även om processen måste få ha sin gång så upplevs Arbetsmiljöverket som passiva och att de inte vågar gå före och sänka gränsvärden i skyddande syfte så som exempelvis Danmark gjort. Tyvärr finns det fler parallella jämförelser gällande där våra grannländer är mer proaktiva: När det gäller gränsvärdet för sexvärt krom har både Norge och Danmark sänkt sitt gränsvärde till 20 procent av Sveriges nivå.

Min förhoppning som yrkes- och miljöhygieniker och forskare är att Arbetsmiljöverket sätter mer tilltro till forskare och även internationella expertgrupper som pekar på de stora risker som finns för arbetstagare i vissa branscher och att de vågar sänka gränsvärden som ett viktigt verktyg för att minska exponering hos arbetstagare.

Text: Stefan Ljunggren, Certifierad Yrkes- och miljöhygieniker

Rapporten från nordiska expertgruppen samt DECOS

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/83372/AoH_2024_58_2.pdf?sequence=1&isAllowed=y Länk till annan webbplats.