Klimakteriet som arbetsmiljöproblem

Om tio år har alla kvinnor över 40 år och alla chefer oavsett kön fått ökad kunskap om klimakteriet. Då är klimakteriet ett tillstånd vi tar på allvar och hanterar för att minska sjukfrånvaro, medicinska felbehandlingar och personligt lidande.

Det är i alla fall vad Med. dr och lektorn Lena Rindner på Göteborgs Universitet tror och hoppas på. Hon menar att det finns mycket att vinna på ökad kunskap om klimakteriet, inte bara för kvinnor som lider utan även för arbetsgivare.

”Forskning visar att nedsatt psykisk mående påverkar kvinnor mest under klimakteriet. Ofta kopplar kvinnan inte ihop psykiska besvär med sjunkande östrogennivåer och en ökad sårbarhet under klimakteriet. Därför behöver vården och arbetsgivare arbeta preventivt med hälsofrämjande insatser genom att belysa hur kvinnors livssituation påverkas av klimakteriet” säger hon.

Klimakteriet är en genomgripande hormonell process som i genomsnitt pågår under åtta år när kvinnor befinner sig i arbetsför ålder. Med ökad kunskap finns goda möjligheter för arbetsgivare att under klimakteriet förbättra kvinnors mående och i förlängningen deras möjligheter att presetera på arbetet.

För Lena Rindner väcktes intresset på en vårdcentral 2009 när hon arbetade som distriktssköterska.

Hon träffade så många kvinnor mitt i livet som inte mådde bra, och hon såg hon ett mönster:

”De kände inte igen sig själva. De kände sig inte sjuka men de kände sig nedstämda, ledsna och saknade energi, säger Lena Rindner.

Lena Rindner menar att okunskapen är själva svårigheten, det finns nämligen mycket att göra för att underlätta klimakteriet.

”Klimakteriet drabbar när kvinnor är på topp i arbetslivet, samtidigt som de kan ha både åldrande föräldrar och tonårsbarn. De är vana vid att prestera bra, att orka mycket och ha många järn i elden” säger hon. Men hormonell obalans, sömnproblem, orkeslöshet och humörsvängningar kan ha stor påverkan på en människa. Tålamodet blir sämre än tidigare. En normalt balanserad person kan plötsligt bli irriterad och få vredesutbrott på arbetskamrater och närstående.

”Eftersom de inte kopplar sårbarheten till sjunkande östrogennivåer börjar de tvivla på sig själva och kan få orealistiska tankar vilket riskerar att sänka måendet ytterligare”.

Lena Rindner menar att kvinnor måste få klimakteriekunskap för att förstå vad som pågår. De behöver dra ner lite på tempot, inse att de är mer sårbara än vanligt och att de behöver ta hänsyn till det.

”När kvinnor får kunskap och möjlighet till behandling kan det leda till återgång i arbete igen och sjukfrånvaron går ner. Vi ser det här hela tiden och många kvinnor uttrycker det som att de har fått sitt liv tillbaka".

Idag ökar antalet vårdcentraler i Sverige som erbjuder klimakterierådgivning. Efterfrågan är stor och fortsatt ökande. Antalet kvinnor som får klimakterierådgivning på vårdcentral i Västra Götalandsregionen har fördubblats från 2020 till 2023.

Text: Sara Loftås