1,3 miljoner mår dåligt av sitt jobb

I Arbetsmiljöverkets senaste rapport uppger 25 procent att de har besvär orsakade av arbetet, vilket motsvarar 1,3 miljoner sysselsatta. Då är alla arbetsplatsolyckor borträknade. Kvinnor som arbetar inom skola, vård och omsorg är mest drabbade.

I sitt pressmeddelande skriver Arbetsmiljöverket att den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett kön, ålder eller inkomst. En av myndighetens enhetschefer, Ann Ponton Klevestedt, säger i pressmeddelandet att det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom.

Av kvinnorna uppger 28 procent att de har besvär orsakade av arbetet, för männen är andelen 18 procent. De vanligaste besvären är trötthet, smärta och värk, sömnstörningar, huvudvärk samt oro. Problem med ångest, minne, koncentration och tankeförmåga är också vanliga besvär. Var tredje har varit frånvarande från jobbet på grund av besvären och endast en av tre uppger att de fått stöttning av sin chef.

Arbetsgivare har en lagstadgad skyldighet att se till att människor inte blir sjuka eller skadas på sitt arbete. Därutöver kan man förstås tycka att arbetsgivare också borde ha ett egenintresse av att medarbetare håller sig friska, oavsett vad lagen säger.

För kvinnor som arbetar inom skola, vård och omsorg är det ganska dystert sedan länge. Det är branscher med höga sjukskrivningstal och svårigheter att behålla och rekrytera medarbetare. Det krävs helt andra organisatoriska förutsättningar och ett seriöst arbetsmiljöarbete för att ändra på det.

Äldreomsorgen är exempel på en bransch där enskilda verksamheteter dagligen räddas upp av medarbetares lojalitet och förmåga att improvisera. Trots att det finns kunskap fortsätter man som förut. Trots att det finns mycket kunskap om möjlig förändring

När Arbetsmiljöverket gjorde en vitbok om kvinnors arbetsmiljö 2017 satt professor emeritus i arbetsvetenskap, Annika Härenstam, i en referensgrupp. Hon sa då att det är dags att sluta undersöka kvinnors arbetsmiljö eftersom det blir en könsfråga och inte en arbetsmiljöfråga. Det man ska göra, sa hon, är att jämföra mansdominerade branscher med kvinnodominerade branscher. Det är då man ser de strukturella skillnaderna. Det var exakt det som gjordes i vitboken, man jämförde kommunal teknisk förvaltning med kommunal äldreomsorg och de många strukturella skillnaderna blottlades. Kraven att uppnå kvalitetsmål i vård eller skola ligger i knäet på äldreomsorgschefen, eller skolchefen. Men pengar och styrning kommer från förvaltningschefen och nämnden. Det ger inte chefen något handlingsutrymme. ”Antingen spräcker man budgeten, bryter mot lagen eller får en sämre arbetsmiljö”, sa Annika Härenstam i en intervju 2018.

Vid en jämförelse med de tekniska förvaltningarna var det däremot vanligt att den operativa nivån kommunicerade med både nämnden och högre chefer. Högre chefer och politiker hjälpte till att prioritera. Det skaffas fram nya pengar eller beslutas att projekt ska skjutas upp. På den tekniska förvaltningen dumpades inte frågan om prioriteringar till den lägsta nivån.

”Jag tror att man räknar med att kvinnorna inte lämnar gamla och barn utan att de har fått sina behov tillgodosedda. Samtidigt är det okej att de som bygger en bro eller en väg inte blir klara i tid. Då finns det stöd från politikerna” sa Annika Härenstam, Partsrådet 2016.

Det kostar att satsa på arbetsmiljö, inte bara pengar, utan också i mod och nytänkande, mod att förkasta och bygga något nytt. Men att inte göra något kostar mer. Som att låta bli att laga taket när det regnar in.

Text: Sara Loftås

Rapport om arbetsorsakade Länk till annan webbplats. besvär 2022

Vitbok om kvinnors Länk till annan webbplats. arbetsmiljö