Ett samhälle där rörelse är normen

Kommittén för främjande av fysisk aktivitet presenterade nyligen ett slutbetänkande med många olika förslag på hur svenskarna kan öka sin fysiska aktivitet. Tillsammans kan vi skapa ett rörelserikt Sverige.

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet har under tre år arbetat på uppdrag av regeringen för att kraftsamla och lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. I juni 2023 överlämnades ett slutbetänkande (SOU 2023:29) till socialministern: ”Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet?” Som arbetsmiljöforskare deltog jag som utredningssekreterare i kommittén med fokus på arbetslivets förutsättningar.

Forskningens budskap är tydligt: fysiskt aktiva sover bättre, mår bättre och presterar bättre. Kommitténs mål är därför ett rörelserikt Sverige, där rörelse är norm och det finns förutsättningar för fysisk aktivitet för alla. Tyvärr ser det inte ut så i dagsläget.

Kommittén har valt att lämna ett antal strukturförslag i slutbetänkandet, de syftar till att skapa ett system för att driva och stödja arbetet för att främja fysisk aktivitet på nationell, regional och lokal nivå. Utöver strukturförslag lämnar kommittén förslag inom sex olika områden som är särskilt viktiga där hälsofrämjande arbetsliv och sysselsättning är ett av områdena.

– Rörelserik förskola, skola och fritidshem

– Rörelsefrämjande samhällsplanering

– Aktiv transport – Fritid, idrott och friluftsliv

– Hälsofrämjande arbetsliv och sysselsättning

– Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt omsorg

Hälsofrämjande arbetsliv och sysselsättning

Arbetslivet behöver på olika sätt skapa möjligheter till ökad fysisk aktivitet och återhämtning. Fysisk aktivitet som sker regelbundet främjar hälsan och får oss att orka mer, arbetsförmågan stärks och kan bidra till ett hållbart arbetsliv.

Varje individ har visserligen ett stort ansvar för sin hälsa och för att vara fysiskt aktiv. Men förutsättningar för fysisk aktivitet är väldigt olika. Det finns mycket som samhället, beslutsfattare, organisationer och arbetsplatser kan göra för att skapa goda förutsättningar för att främja fysisk aktivitet.

Vad kan arbetsplatser göra?

För de som har en anställning behövs både individuella och arbetsplatsnära åtgärder för att främja fysisk aktivitet. Åtgärder som syftar till att påverka de organisatoriska förutsättningarna för fysisk aktivitet i arbetet är troligen mer framgångsrika och hållbara än enbart individuella åtgärder inriktade på ett förändrat beteende hos medarbetaren.

Arbetsuppgifter behöver organiseras med möjlighet till variation, rörelse och återhämtning. Rörelsevariation är viktigt!

Hälsofrämjande arbete kan komplettera det systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbetet. Med fördel kan företagshälsovård eller motsvarande aktör få i uppdrag att arbeta hälsofrämjande med hela arbetsplatsen på individ-, grupp-, och organisatorisk nivå.

Policy för friskvård och hälsa ger stöd för rutiner, arbetssätt och aktiviteter som främjar en god hälsa, fysisk aktivitet och återhämtning. Att utöka friskvårdsbidraget kan också vara ett sätt att uppmuntra medarbetare till ökad vardagsrörelser, fysisk aktivitet och återhämtning.

Att främja fysisk aktivitet kan också handla om att skapa rutiner för och uppmuntra aktiva transporter till och från arbetet. Nedan kan du ta del av mer konkreta tips.

Ta del av konkreta tips för att skapa en rörelsenorm

• Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten har tagit fram en rapport för att ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet: ”Skapa rörelse och belasta rätt i arbetslivet” Länk till annan webbplats.

• Charlotte Wåhlin intervjuas av AFA försäkring: ”7 sätt att få in rörelse på kontoret” Länk till annan webbplats.

• Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet har gett ut en bok med tips på vardagsrörelser. Ladda ner boken via Folkhälsomyndighetens webbsida: ”Varje rörelse räknas, om vardagsrörelsens betydelse och hur vi kan bryta stillasittandet”. Länk till annan webbplats.

Slutbetänkandet - övergripande förslag för arbetslivet

För att tillvarata potentialen i fysisk aktivitet inom arbetslivet lämnar kommittén tre övergripande förslag i slutbetänkandet:

• Kunskapssammanställning: Inhämta och sammanställa kunskap om effekter av fysisk aktivitet och minskat stillasittande med fokus på arbetslivet.
• Stärkt stöd i arbetsmiljölagen: Se över lagstödet för att klargöra arbetsgivarens åtagande att i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet samt överväga åtgärder för att främja hälsa, variation i arbetet och fysisk aktivitet bland de anställda.
• Koordinering på arbetsmarknaden: Utred förutsättningar för en statlig aktör att få en koordinerade roll för arbetsmarknadens parter i syfte att gemensamt lyfta frågor om arbetsmiljö, företagshälsovård och hållbart arbetsliv.

Här kan du ta del av hela slutbetänkandet: ”Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet?” Länk till annan webbplats.

Text: Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare