Utmattningssyndrom är en folksjukdom

”Ta medarbetares trötthetssignaler på allvar”, skriver Ulf Flodin, vår mångårigt erfarna överläkare i arbets- och miljömedicin. Med statistik och forskning som stöd uppmanar han arbetsgivare att skydda sina medarbetare mot allvarlig sjukdom orsakad av överbelastning.

Under de senaste åren har sjukskrivning på grund av psykiska utmattningstillstånd ökat kraftigt i vårt land. Antalet sjukskrivna år 2006 var 25 000 jämfört med 43 000 år 2023. Enligt Försäkringskassans statistik utgör utmattning och stress nästan hälften av alla sjukskrivningar . Det är främst kvinnor som drabbas.

Sjukskrivningstiderna är ofta långa för personer med utmattningssyndrom. Halvårsvis är vanligt.

I en svensk artikel (Glise K et al 2012) beskrivs tidsförloppet för patienter som sökt stressmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och fått diagnos utmattningssyndrom. Ett halvår efter första besöket på mottagningen hade cirka hälften av patienterna återhämtat sig så pass att de inte längre kvalade in som sjuka enligt ett frågeformulärstest om utmattning. Efter 18 månader hade en tredjedel av patienterna kvar så många symptom att de fortfarande räknades som sjuka. Kvinnor och män hade likartad prognos.

I en längre uppföljning av samma patientgrupp (Glise K et al 2020) fann man efter sju år att en tredjedel av patienterna fortfarande vid en klinisk undersökning bedömdes lida av utmattning orsakad av stress. I en tredje studie från samma forskargrupp (Ellbin S et al 2021) I Göteborg jämförde man hur patienter som tidigare haft utmattningsdiagnos men som senare friskförklarats mådde via ett frågeformulär sju till tolv år efter deras diagnosår. Det framkom att de patienter som nu bedömts som alltför friska för att ha kvar diagnosen utmattningssyndrom fortfarande hade kvarstående symptom, om än i lindrigare grad än tidigare. De hade nedsatt kognitiv och intellektuell förmåga och en större trötthet än en frisk kontrollgrupp.

Det finns många andra prognosstudier av patienter med utmattningssyndrom. Men flertalet av dessa har enbart en uppföljningstid om cirka två, tre år. Resultaten hos dessa kortare studier överensstämmer i allt väsentligt med de längre uppföljningsstudierna.

Som överläkare i arbetsmedicin sedan några decennier har jag träffat flera patienter som blivit sjuka av långvarig överbelastning. Med tanke på de här ovan beskrivna forskningsresultaten om mycket långvarig sjuklighet är det uppenbart hög tid att ta trötthetssignaler från medarbetare på allvar. Man måste ta hänsyn till dessa symtom i ett tidigt skede.

Utmattningssyndrom har utvecklats till en folksjukdom, med definitionen att mer än en procent av de exponerade är drabbade.

Att bortse från medarbetares trötthetssignaler är att spela ett högt spel, som kan slå tillbaka mot arbetsgivaren i form av personalbrist. Men än allvarligare är risken att långvarigt eller rent av permanent skada de människor vi talar om.

Text: Ulf Flodin, docent, överläkare i arbets- och miljömedicin