Stärk arbetsförmågan med anpassningar

Vi är över fem miljoner svenskar som är i arbetsför ålder. Många har olika typer av anställningar och vi arbetar inom olika branscher medan andra står längre från arbetsmarknaden.

I dessa tider pratar vi mycket om arbetsförmåga, anställningsbarhet och det hållbara och inkluderande arbetslivet. Hur ska fler kunna, orka och vilja jobba längre? Vår förmåga och möjlighet att arbeta beror bland annat på vår hälsa, arbetsförmåga, utbildningsnivå och på våra förutsättningar; på arbetsmarknaden generellt och på olika arbetsplatser.

Vår arbetsförmåga kan stärkas dels av att den egna hälsan förbättras, dels av att arbetsinnehållet förbättras och anpassas. För den som har en anställning behövs oftast aktiva insatser, arbetsanpassningar och stöd från chefer, HR och företagshälsovård. För den som står längre från arbetsmarknaden behövs ofta aktivt stöd från bland annat Arbetsförmedlingen och insatser från hälso- och sjukvården.

Vad är egentligen arbetsförmåga

Arbetsförmåga handlar om överensstämmelse och balans mellan en persons resurser och arbetets krav. I flera modeller lyfts några grundläggande faktorer fram som bestämmer vilken arbetsförmåga den anställde har. Det handlar om arbetsuppgifterna som personen utför; den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan, om arbetsorganisationen, om arbetsmiljön och om kompetens och även motivation.

Arbetsanpassningar

När det gäller möjlighet till att indirekt stärka arbetsförmågan via arbetsanpassningar för medarbetare så finns det flera aspekter som vi behöver ha kunskap om:

• Lagstiftningen
• När, var, hur och vem som har ansvaret.
• Rutiner och förutsättningar på arbetsplatsen
• Vad som fungerar och vad som inte fungerar.
• Vår värdegrund. Har vi en inkluderande värdegrund?
• Arbetsbelastning och krav i arbetet.
• Arbetsförmåga och hur den kan stärkas.

Inkluderande arbetsplatser med arbetsanpassningar

När vi pratar om arbetsanpassningar handlar mycket om att skapa inkluderande och individanpassade arbetsplatser med målet att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla, oberoende av funktionsförmåga och eventuella sjukdomar. Anpassningar som är bra för en person är oftast bra för flera.

Arbetsanpassningar handlar om individuella åtgärder som utgår från individens behov. Det är grunden för åtgärder i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet är att en arbetstagare med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete ska kunna fortsätta att arbeta, eller återgå i arbetet efter exempelvis sjukskrivning. Arbetsanpassningar kan både användas i förebyggande syfte och som stöd vid återgång i arbetet. En arbetsanpassning kan vara tillfällig och tidsbegränsad eller varaktig.

Föreskrifter om arbetsanpassningar

Föreskrifterna om arbetsanpassning trädde i kraft den 1 juni 2021. Läs mer om dess på Arbetsmiljöverkets webbplats: www.av.se Länk till annan webbplats. De klargör arbetsgivarens ansvar och vad som ska göras när en medarbetare har behov av arbetsanpassning på arbetsplatsen:

1. Snarast utreda och ta ställning till hur arbetsanpassningen ska utformas.
2. Därefter så snart det är möjligt genomföra arbetsanpassningen.
3. Fortlöpande följa upp och kontrollera om arbetsanpassningen fungerar och vid behov justera arbetsanpassningen.

Satsa på samverkan

Om arbetspassningen ska bli bra behövs samverkan mellan chef och medarbetare. Val av anpassningar styrs av vad som är orsaken till varför arbetsanpassningen behövs. Det är viktigt att förstå orsaken till att arbetsförmågan sviktar och att utgå från typen av arbetsuppgifter som medarbetaren har. En uppmaning är att fånga tidiga signaler på ohälsa och arbeta förebyggande.

Att stärka sin hälsa och arbetsförmåga

Vi vet från aktuell forskning att cirka hälften av alla personer i arbetsför ålder har en mycket nedsatt kondition. För den som har sämre kondition kan arbetet upplevas mer belastande. För att veta vilka funktioner vi behöver stärka så behöver arbetsuppgifterna beskrivas, vad du gör varje dag, varje vecka, varje månad och riskbedöm dessa enligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Finns till exempel handlingsutrymme för att skapa möjligheter till variation och rörelse i arbetet?

Vad som är lagom mycket och bra fysisk aktivitet för oss är beroende av vilka arbetsuppgifter vi har. Hur du belastar och rör på dig under arbetsdagen spelar roll för din hälsa. Vilken typ av arbete har du, och vilken typ av belastning utsätts du för på jobbet?

Fysisk aktivitet och träning kan stärka arbetsförmågan. För den vuxna befolkningen handlar det om konkreta rekommendationer som att minska stillasittande, träna balansen och att våra kroppar behöver pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 – 300 minuter per vecka för att må bra i längden.

Många vuxna har inte tillräcklig muskelstärkande fysisk aktivitet – och det behövs – minst två gånger i veckan.

Vi har alltid nytta av fysisk aktivitet. Det ger bättre sömn, minskar stressen och förbättrar vår livskvalitet. Alla mår bra av fysisk aktivitet, kanske kan vi stötta och hjälpa varandra på jobbet till ökad rörelse och även tid för återhämtning? Då får vi draghjälp av varandra och det känns kanske inte lika övermäktigt för dem som är tungt belastande av en redan övermäktig och svår livssituation.

Text: Charlotte Wåhlin, biträdande professor, ergonom