Skydda foster från skadligt buller

Buller kan orsaka hörselskador och stressreaktioner hos hos både den gravida och fostret. Om bullret pågår under en längre tid kan det orsaka trötthet, ökad utsöndring av stresshormoner och högt blodtryck, vilket kan påverka barnet negativt. Sammantaget talar dagens kunskapsläge för att gravida inte bör utsättas för buller över 80 dBA.

Ett foster börjar reagera på utifrån kommande ljud ungefär vid den 24:e graviditetsveckan. Det är också då när hörselsnäckan är fullt utvecklad som det finns risk för hörselskada. Hörseln utvecklas inte jämnt över frekvenserna. De låga frekvenserna uppfattas först och därefter breddas hörselregistret. Fram till vecka 37 har man noterat att det, för samtliga frekvenser, krävs successivt minskad intensitet av ljudstimuli för att åstadkomma en respons hos fostret.

Höga bullernivåer har också visat sig kunna försämra genomblödningen i moderkakan och återkommande impulsljud utgör en stressfaktor. Man har sett att daglig bullerexponering som överstiger 85 dB ökar risken för barnets tillväxt i livmodern och låg födelsevikt. Studier har gjorts där man noterat lägre födelsevikt hos barn vars mödrar bott nära flygplatser, jämfört med barn till mödrar från grannskapet. Man har vid en av dessa studier även funnit högre blodtryck hos dessa flygplansbuller-exponerade mammor.

Dämpas då inte ljudet på väg in till fostrets hörselorgan av bukvägg, livmoder och fostervatten? Svaret på frågan är både ja och nej. Dämpning av ljud skiljer sig mellan olika frekvenser. Generellt kan man säga att höga frekvenser, ljusa ljud, dämpas mer än låga frekvenser som är mer mörka ljud. Frekvenser < 200 Hz förstärks till och med på sin väg in till fostret. Tidigt i graviditeten dämpas ljudet mer än senare i graviditeten, vilket beror på att vävnaderna är tätare tidigt i graviditeten.

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:16) anges insatsvärde och gränsvärde för tillåtet buller för vuxna arbetande. Insatsvärde är det värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids. Gränsvärde är det värde som inte får överskridas. Det undre insatsvärdet för daglig bullerexponering är 80 dB och det övre 85 dB. Vid exponering över det undre värdet skall arbetsgivaren få tillgång till hörselskydd och vid exponering över det övre värdet skall hörselskydd användas. Gränsvärdet är 85 dB och här tar man hänsyn till den dämpningen hörselskydd utgör. Hörselskydden ger ju däremot inget skydd för fostret.

Sammanfattningsvis har man alltså sett en risk för hörselnedsättning i hög- och mellanfrekvensregistret hos barn som under fosterstadiet utsatts för buller, framförallt om bullret innehåller lågfrekventa ljud. Därtill har man noterat risk för tillväxthämning av fostret och låg födelsevikt. Miljöer där hörselskydd krävs bör därför undvikas av gravida. Hittills finns inga forskningsresultat som talar för risker för fostrets utveckling och hörsel om exponeringsnivåerna understiger 80 dB(A). det undre insatsvärdet. Samtidigt talar dagens kunskapsläge för att gravida inte bör utsättas för buller över 80 dBA (LAeq8h)

Om en arbetstagare misstänks vara utsatt för skadligt buller är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning, så fort arbetsgivaren får vetskap om graviditeten. Om arbetstagaren inte kan erbjudas annan arbetsuppgift kan hon söka graviditetspenning. Den gravida kvinnan ansöker om graviditetspenning hos försäkringskassan. Arbetsgivaren kompletterar med ett intyg där det framgår att det inte går att ordna en omplacering.

Egenföretagare kan få intyg via en Arbets- och miljömedicinsk klinik.

Text: Bengt Ståhlbom, 1.e yrkes- och miljöhygieniker