Arbetsmiljökunskap finns sällan på schemat
Unga är särskilt utsatta för arbetsskador jämfört med andra åldersgrupper på arbetsmarknaden. Under de senaste fem åren har 25 000 unga i åldern 16–24 år skadat sig så allvarligt på jobbet att de blivit sjukskrivna.
Jag lyssnade nyligen på ett föredrag med Jörgen Tholin, docent i pedagogik som på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap skrivit rapporten Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan.
Mot bakgrund av ungdomars utsatthet på arbetsmarknaden är Jörgen Tholins slutsatser till största delen ganska dystra.
”Det mest anmärkningsvärda är att de elever som väljer ett högskoleförberedande gymnasieprogram inte får någon utbildning alls i arbetsmiljökunskap. De är helt bortglömda”, säger han.
De flesta gymnasieelever väljer just ett högskoleförberedande program och Jörgen Tholin menar att det är alarmerande då dessa elever antingen går vidare till höger studier eller direkt ut på arbetsmarknaden.
”Och de som läser vidare på högskola eller universitet lär ju inte få någon arbetsmiljöutbildning där heller”, säger han.
Det var förra sommaren som Arbetsmiljöverket rapporterade om arbetsmiljöolyckor bland unga. Myndigheten pekade på att alltför många unga inte är medvetna om riskerna i arbetslivet.
Rapportens syfte är därför delvis att ge en nulägesbild över arbetsmiljökunskap och arbetsmiljömedvetenhet inom grund- och gymnasieskola utifrån rektorers, lärares, studie- och yrkesvägledares perspektiv.
Jörgen Tholin säger att som lärare kan man ibland känna sig lite uppgiven över allt som skolan förväntas fixa. Han känner därför igen situationen som många lärare på grundskolan beskriver:
”Detta är ett jättestort område med massor av olika delmomentet. Men det är också ett av 25 jättestora områden som jag ska ta upp under högstadiet enligt kursplanen. Och vi har 75 timmar i ämnet på högstadiet. Så det blir alltså tre timmar per område. Med lite tur så kan jag avsätta en kvart till arbetsmiljö”, säger en intervjuad högstadielärare i samhällskunskap.
Men om det ser riktigt illa ut på gymnasieskolornas högskoleförberedande program så ser det betydligt bättre ut på de yrkesinriktade gymnasieprogrammen. Många lärare anger också att ämnet engagerar eleverna. I ett program som fordon och transport trycker man särskilt hårt på säkerhetsaspekterna och en lärare uppger till och med att deras elever ibland kan bli lite förlöjligade ute på arbetsplatser därför att de anses ha för mycket säkerhetstänk.
En lärare på Hotell och Turism uppger att yrkesspecifika arbetsmiljöfrågor är särskilt intressanta för eleverna:
”Jag tar upp stress både positiv och negativ. Utbrändhet. Utmattning. Att bli åsidosatt. Helt enkelt saker inför arbetslivet. Jag utgår nästan alltid från deras egna erfarenheter. Deras första jobb. Sommarjobb. Vi pratar också om vuxenmobbning. Hur märks det? Vad kan hända? Vad händer om det är chefen som är den som mobbar? Till vem kan man vända sig? Speciellt för mitt program är ju att man kommer in på frågor som hur hanterar man fulla gäster. Var går gränsen för vad en gäst får göra och inte får göra? Det är mycket konkreta frågor för eleverna och de är ofta mycket intresserad, vill diskutera och ge egna exempel”.
Samtidigt som rapporten skrevs presenterade regeringen sin arbetsmiljöstrategi. Regeringens skrivelse betonar vikten av undervisning kring arbetsmiljö i skolan och att alla elever ska få grundläggande kunskaper och ökad medvetenhet om arbetsmiljöfrågor.
Frågan är om regeringens arbetsmiljöstrategi kan bidra till knäckfrågan att också lyckas pressa in arbetsmiljöutbildning i ungdomarnas redan späckade schema.
Ta del av rapporten från Myndigheten för arbetsmiljökunskap Länk till annan webbplats.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer