Ambitiös rapport om barns hälsa

Den regionala barnmiljöhälsorapporten 2021 Länk till annan webbplats. är fullmatad med data om våra barns hälsa i relation till miljön de vistas i.  

Barnmiljöhälsorapporten är som en temperaturmätare på barnens hälsa i förhållande till olika faktorer i deras miljö. Rapporten bygger på data från en omfattande enkät som besvarats av 8 000 vårdnadshavare till barn i åldersgrupperna 6-10 månader, 4 år och 12 år i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Gotlands län.

”Eftersom enkäten i stort sett har samma frågor som år 2011 har vi kunnat göra jämförelser över tid”, säger Ingela Helmfrid, biolog och projektledare på Arbets- och miljömedicin, AMM, i Linköping.

Generellt sett är barn och unga mer känsliga än vuxna. Att förbättra barnens miljö bidrar till en bättre hälsa för dem i framtiden. Rapporten kan användas för att urskilja ojämlikheter i hälsa och samtliga kapitel har riskbedömning och rekommendationer knutna till resultatet.

”Rapporten kan användas som stöd vid beslutsfattande och samhällsplanering samt för att förstå när det behövs riktade informationsinsatser”, säger Ingela Helmfrid.

Frågorna handlar bland annat om astma, fetma, huvudvärk, sömnsvårigheter, vistelse i natur/grönområde, solvanor, kemikaliemedvetenhet, om vårdnadshavare provtagit vatten från egen brunn, trafikbuller, tobaksrök inomhus, konsumtion av insjöfisk och strömming med mera.

Nytt för den här rapporten är frågan om klimatoro som ställts till tolvåringar. I vissa län uppger 20 procent av tolvåringarna att de ofta eller mycket ofta känner oro för klimatet och sin egen framtid.

Barnens hälsa är generellt sett god eller mycket god enligt 96 procent av de svarande. Men det finns oroande tendenser. Fortfarande bor ett av tio barn i en bostad med tecken på fukt och mögel. Tolvåringarnas huvudvärk och trötthet tycks öka, och en större andel uppfattar bullret i skolmatsalen som besvärande.  

”I många fall kan vi se att information ger resultat”, säger Ingela Helmfrid och tar som exempel att en ökande andel vårdnadshavare med egen brunn har tagit prov på sitt vatten. 

”Ett mer oroande resultat är att vårdnadshavare med låg utbildningsnivå samt utlandsfödda vårdnadshavare är mindre medvetna om giftiga kemikalier som kan finnas i exempelvis insjöfisk och strömming.  I vissa län är det över 30 procent som äter insjöfisk eller strömming mer än en gång i månaden vilket överstiger Livsmedelsverkets rekommendation på högst två, tre gånger per år”, säger hon.

Den regionala barnmiljöhälsorapporten för Östergötlands, Kalmar, Jönköpings och Gotlands län görs av medarbetare på Arbets- och miljömedicin, AMM, i Linköping. Barnmiljöhälsorapporten utkommer vart åttonde år.