arbets--och-miljomedicin

Region Östergötland

Arbets- och miljömedicin

Konsekvenser av ett flexibelt arbetsliv

Vad menas med ökad flexibilitet i arbetslivet? Har människor med tillfälliga anställningar en sämre arbetsmiljö? Hur ska chefen lyckas inkludera tillfälligt anställda i utbildning och social gemenskap? Hur blir det flexibla arbetslivet socialt och ekonomiskt hållbart?

Vi är glada att presentera Gunnar Bergström och Sven Svensson, professor respektive forskare vid Högskolan i Gävle som gästbloggar den här veckan. De söker intresserade deltagare till en viktig studie om det flexibla arbetslivet som sannolikt är här för att stanna. De skriver:

Vi inbjuder arbetsgivare och fackförbund att delta i ett forskningsprojekt för att bidra till en långsiktigt hållbar flexibilitet. Är ni nyfikna på att arbeta tillsammans med oss för ökad arbetshälsa och hållbara organisationer både i det ekonomiska och det arbetsmiljömässiga perspektivet, tveka inte att kontakta oss.

Under de senaste decennierna har behovet av ökad flexibilitet i arbetslivet varit ständigt närvarande i det offentliga samtalet. Det har beskrivits hur ett litet exportberoende land som Sverige behöver flexibilitet för att klara sig i den globala konkurrensen. Ett sätt för arbetsgivare att nå sådan flexibilitet är tillfälliga anställningar.

Under 2020 blev frågor om flexibilitet centrala i diskussioner om arbetsmarknad och arbetsmiljö, bland annat i de förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund som följde på LAS-utredningen. Enligt somliga kan också spridningen av COVID-19 delvis kopplas samman med just flexibla arbets- och anställningsvillkor för tillfälligt anställda inom vård och omsorg.

Vid högskolan i Gävle pågår nu ett forskningsprogram om flexibilitet i arbetslivet där vi undersöker hur tillfälliga anställningar och personalinhyrning påverkar arbetsmiljö, hälsa och organisationers ekonomi. Vilka ekonomiska konsekvenser får en anpassning till globala konjunktursvängningar för företag och anställda? Har olika typer av anställda likvärdiga arbetsuppgifter och likvärdiga förutsättningar till inflytande över sin arbetsmiljö? Kort och gott, hur kan flexibla arbetsformer och anställningsformer förstås i termer av social och ekonomisk hållbarhet?

Ungefär 15 procent av den svenska arbetskraften har någon form av tidsbegränsad, det vill säga tillfällig, anställning och därmed tillfällig anknytning till arbetsgivande organisationer. Tillfälliga anställningar kan ge arbetsgivare viktig flexibilitet. För enskilda individer kan en tillfällig anställning också vara en väg in i arbetslivet och därmed ha positiva effekter på sikt. Å andra sidan tyder forskning också på att anställda med tillfälliga anställningar upplever mer brister i arbetsmiljön och en sämre hälsa. I det fall tillfälliga anställningar driver ohälsa är det möjligt att en del av förklaringen ligger i skilda arbetsmiljöförutsättningar. Det finns till exempel studier som visar att tillfälligt anställda kan särbehandlas och ges fler, eller mindre önskvärda, arbetsuppgifter än tillsvidareanställda.

En annan typ av tillfälliga organisationsmedlemmar på svenska arbetsmarknad är personal som hyrs in från bemanningsföretag. En hög andel tillfälliga organisationsmedlemmar ger ökad komplexitet i arbetsledning. Det är en chefsutmaning att inkludera de tillfälligt anställda i utbildning, informationsflöden och social gemenskap. Tillfälligt anställda har beskrivit svårigheter med att framföra åsikter om rutiner och policys på arbetsplatsen.

Forskning om bemanningspersonal pekar på en liknande bild som i fallet med tillfälligt anställda där bemanningspersonal, i jämförelse med traditionell tillsvidareanställd personal, rapporterar brister i arbetsmiljön. Bemanningspersonal är också överrepresenterade i arbetsplatsolyckor.

En ökad flexibilitet i arbetslivet är sannolikt här för att stanna. Av den anledningen syftar vårt program också till att i samverkan med deltagande parter bidra till en långsiktigt hållbar flexibilitet. Vi bjuder därför in arbetsgivare och fackförbund till att arbeta tillsammans med oss.

Målet med forskningsprogrammet är att bidra till ökad arbetshälsa och hållbara organisationer både ur ekonomiska och arbetsmiljömässiga perspektiv.

För den som vill veta mer om forskningsprogrammet går det bra att kontakta:

Gunnar Bergström, professor Högskolan i Gävle Gunnar.bergstrom@hig.se, mobil: 073-622 58 60

Sven Svensson, forskare Högskolan i Gävle Sven.svensson@hig.se, mobil: 070-279 22 06

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    600