Ljusföroreningar och mörkret som försvann.

Man kunde se hur stjärnbilder och planeter vandrade månad för månad och förundras över hur vintergatan sträckte ut sig över himlavalvet. Att tidigt kunna få se ut i rymden och fantisera om det oändliga och storslagna därute gjorde nog säker också sitt till för att väcka ett intresse för astronomi.

Vi människor har funnits på jorden under ett par hundra tusen år och vi har alltid under mörka och klara nätter kunnat blicka upp och se vad som finns därute ovanför våra huvuden. Vad vi sett har förundrat och inspirerat oss och varit något självklart för alla jordbor.

Nu, under de senaste årtiondena har tyvärr fenomenet ljusföroreningar kommit att göra det allt mera svårt att se andra himlakroppar. Många barn växer upp i en värld av ”tätortsljus” och blir helt förbluffade när de för första gången upptäcker stjärnhimlen och ser vintergatan en riktigt mörk och klar natt. Detta problem finns inte bara här i Sverige utan förstås i varierande grad runtom i hela Världen och man har beräknat att det ökar med i genomsnitt av 6 % per år (Hölker et al 2010). Det finns platser där man endast kan se ett fåtal stjärnor och i Europa uppskattar man att 60 % av befolkningen lever på en plats där de aldrig någonsin kan se vintergatan sträcka ut sig över himlavalvet (Sciencealert 2016).

Ljusföroreningarna ökar alltså gradvis år för år och är kanske därför inte något som de flesta normalt märker av. Man kanske heller inte tänker att det kan vara något negativt (förutom då för astronomer och nattaktiva djur). Hur föroreningarna varierar och hur det exempelvis ser ut där du själv bor kan du se på denna sida från ”Lightpollutionmap” . Man kan här också se hur ljusföroreningarna graderats från 1 till 9 på den så kallade Bortle-skalan. Här står 1 för total avsaknad av ljusföroreningar och 9 för en hög grad av ljusföroreningar. Då jag jämför södra delen av Linköping där jag bor idag med den plats ute vid Östgötakusten där jag växte upp blir Bortle-värdena 6 respektive 2. Hur vi ljussatt vår planet så att ljus sprids fel kan också ses på filmer tagna från satelliter.

Skräpljuset påverkar även djuren. Jag kommer ihåg ett tillfälle i början på februari då jag strax efter midnatt cyklade hem från centralstationen i Linköping och till min förvåning fick höra årets första koltrast i ett träd under en gatlampa. Snön låg djup och det kändes märkligt att höra fågelsång vid den tiden på året, och till på köpet mitt i natten. Jag hade hellre velat höra koltrasten någon dryg månad senare. Då hade det nog också varit bättre med tanke på koltrastens familjebildning.

Hur ljusföroreningar påverkar djur har bland annat tagits upp i Sveriges Radios program ”Klotet” (Vetenskapsradion 2015) och nyligen också i ”Naturmorgon” (Naturmorgon 2017). Starkt ljus på natten är ett allvarligt hot mot många av våra nattaktiva och viktiga pollinerande insekter viket har uppmärksammats av forskaren Jens Rydell som menar att ljusföroreningarna kan komma att bli vår ”Nästa miljökatastrof” och att det är ytterst viktigt att makthavare och stadsplanerare får kunskap om det hela (Sveriges Radio, 2018).

Problemet togs i höstas också upp i en artikel i den mycket ansedda tidskriften Nature (Knop et al 2017) och den studien har också kommenterats i en artikel från BBC (2017). Man har uppskattat att omkring 88 % av alla blommande växter är beroende av djur för sin pollinering och olika faktorer som bidrar till en minskad pollinering kan komma att få dramatiska konsekvenser för oss människor (Ollerton et al 2011). Mer om hur skräpljus påverkar människor och djur går att läsa om i denna översiktsartikel från 2009 (EHP).

Vi är en del av universum och vi är uppbyggda av atomer som en gång för länge sedan har bildats då en stjärna kollapsade (se faktarutan om nukleosyntes). Borde vi då inte också ha möjlighet att blicka ut i, och förstå mer om det universum som vi ju är en del av. Det borde vara fler förunnat och inte minst gäller detta våra barn.

Jag tror att stunder då vi kan göra det också gör gott för själen och att det kan ge ett lugn och en möjlighet till reflektion i vår stressade vardag. De som idag är så besatta av sina mobiler kan kanske stänga av en stund och flytta fokus. Det är också viktigt att våra politiker och stadsplanerare blir medvetna om fenomenet ljusföroreningar. Att skräpljus är ett problem, och ett slöseri med energi, och att allt omkring oss inte ska eller behöver belysas i alla lägen. Man måste förstå att ljusföroreningar precis som buller, luftföroreningar och andra störande miljöfaktorer är något som vi själva har skapat. Något ”man-made” som också kan utgöra ett problem, och störa, inte bara oss själva utan även många djur.

Så, en fråga man kan ställa sig är om vi långsamt håller på att beröva oss själva möjligheten att kunna se upp på himlen en mörk natt och bokstavligen se källan till vårt ursprung. Titta på detta filmklipp där astronomen Niel deGrass intervjuas och svarar på frågan om vad han tycker är ”the most astounding fact about the universe” så förstår ni. 

I en tid då alltfler unga och även äldre mår psykiskt dåligt och känner sig vilsna kan man önska att ingen skulle behöva känna sig liten utan att alla människor skulle kunna känna sig stora. Att alla kunde känna igen sig och hålla med om det Niel deGrass säger i slutet av intervjun. Jag känner igen mig och jag håller med Niel.

Referenser

BBC, Pollination threatened by artificial light, 2 augusti 2017.

Chepesiuk R., Missing the Dark: Health Effects of Light Pollution. Environ Health Perspect. 117(1); A20–A27: 2009.

Hölker, F. et al. The dark side of light: a transdisciplinary research agenda for

light pollution policy. Ecol Soc 15 (4): 13, 2010. (öppna pdf-versionen uppe till vänster)

Karta över ljusföroreningar

Knop E, et al, Artificial light at night as a new threat to pollination. Nature 548; 206- : 2017.

Ollerton, J., Winfree, R. & Tarrant, S. How many flowering plants are pollinated by animals? Oikos 120, 321–326 (2011).

Sciencealert 2016, “Allt färre kan se vintergatan…”

Sciencealert 2017, Om nukleosyntes, Periodiskt system som visar hur våra grundämnen en gång har bildats.

Stjärnkarta, Sourceforge.net

Sveriges Radio, Vetenskapsradion, Sveriges Radio, Klotet, Vem äger mörkret? Från den 19 augusti 2015.

Sveriges Radio, Naturmorgon, Så påverkas naturen av allt mer ljus, från 171230, (96 min)

Sveriges Radio P4 Sjuhärads, ”Ljuset är nästa miljökatastrof”, 9 januari 2018.

The Gardian – Nasa satellite captures Earth’s electric night – video

Youtube, Neil deGrasse Tyson, The Most Astounding Fa

Text: Per Leanderson, toxikolog Arbets- och miljömedicin, Linköping.