Sprid kunskap på mottagarens villkor

Tillsammans med kollegan Susanne Rydell har hon skrivit handboken Skriv populärvetenskaplig (Liber förslag). Torsdagen den 26 april modererar hon seminariet Kommunicera budskap som berör och föreläser om konsten att skriva begripligt och levande.

En forskare eller expert har ägnat många år – kanske decennier – åt sitt specialområde. Som journalist får jag i bästa fall en dag på mig för att läsa in ämnet, intervjua och skriva en artikel. I sämsta fall bara några timmar.

Inte sällan får jag och mina kollegor beröm för att vi kan skriv en begriplig text efter ett kort samtal. Men det är inte så konstigt. Att göra ett komplext ämne begripligt för en specifik målgrupp i ett givet sammanhang är en del av mitt och andra journalisters uppdrag.

Nyligen fick jag frågan om vad min första tanke är, när jag ska intervjua en expert. Jag svarade ärligt att jag ofta tänker att det kan bli svårt – men också spännande. Men efter intervjun händer det att jag tänker: Varför skrev hen inte själv?

I en tid då vi översköljs av budskap, borde fler ta intryck av åtminstone några journalistiska metoder. Oavsett vad vi tycker, vet vi att människors öden och berättelser gör det lättare för mottagaren att ta sig till ett budskap. Detsamma gäller metaforer och exempel som läsaren, lyssnaren eller tittaren känner igen och kan relatera till.

Jag menar inte att alla experter ska bli journalister. Men genom att fler förstår mer av forskningsresultat och samband, skulle vi i bästa fall bli lite klokare och göra bättre livsval.

Alla som ska kommunicera ett budskap borde närma sig uppgiften genom att svara på frågan ”för vems skull och varför skriver jag just denna text?”. Helst bör ämnet också placeras i ett bekant sammanhang. Budskapet att barn på låg- och mellanstadiet som får röra på benen i tre minuter varje halvtimme sänker sina insulinnivåer får troligen större genomslag i Lärarnas Tidning än i SeniorPosten.

Placera ditt budskap i rätt sammanhang!

Andra sätt att fånga läsarens intresse är att lyfta fram det oväntade. Det är därför inte konstigt att tidningar väljer rubriker som Bruna bönor kan minska risken för övervikt.

Till sist måste mottagaren också ha en chans att förstå språket. Skribenten behöver alltså fundera över vilka termer och fackuttryck som behövs – och vilka som behöver förklaras.

Allt detta handlar egentligen om sunt förnuft. Spetsat med en gnutta mod för att våga kliva utanför välkända ramar.

Något som allt fler forskare och experter faktiskt gör.

Heja dem!

Mer information finns på vår hemsida: www.skrivpopularvetenskapligt.se Länk till annan webbplats.  

Välkommen till Arbets- och miljömedicinskt vårmötet 25-27 april 2018 i Linköping

Vill du lyssna på Birgita Klepke så är du välkommen till vårmötet. I den sessionen, torsdagen den 26 april, delar också en reporter från tidningen Arbetarskydd sina utmaningar och hjärtefrågor inom arbetsmiljöområdet.

Vi från Arbets- och miljömedicin kommer också att dela med oss av erfarenheter från arbete med blogg och podd. Slutligen presenteras projektet om hamnbassängen i hjärtat av Oskarshamn som sanerades från 400 000 kubikmeter kraftigt förorenade muddermassor. Projektet har haft en lyckosaminformationsprocess till befolkningen.

Vid vårmötet den 25-27 april finns ett utbud av många olika föreläsare kring teman som rör arbetsmiljö, arbetsmedicin, kränkande särbehandling, ergonomi, återgång i arbete och miljömedicin.