Organisatoriska insatser på arbetsplatsen

Det handlar om vår nya publicerade forskningsstudie, om organisatoriska insatsers betydelse för att öka produktiviteten och förebygga stress bland medarbetare.

I vår senaste studie undersökte vi om en insats som visat sig vara effektiv när det gäller att mäta och öka produktiviteten också kunde förebygga stress, vilket vi utifrån teorin hade anledning att tro. En sådan insats skulle vara attraktiv för både arbetsgivare och anställda.

Varje forskningsprojekt ska ha ett namn. Vi valde namnet SPA för vår studie, det står för Stress Prevention på Arbetsplatsen, ett passande namn tycker vi i teamet.

Under studien samlade vi även in objektiva data om arbetsbelastning. Vi fann att man i interventionsgruppen hade högre arbetsbelastning, men att man trots det inte hade skattat den upplevda stressen som högre. Utan objektiva data hade vi inte kunnat se det, utan skulle kanske ha dragit slutsatsen att det inte fanns någon skillnad alls mellan grupperna. Vi skulle ha missat viktig information.

Vi undrar naturligtvis vilken annan information vi kan ha missat? Men att ställa dylika frågor är vetenskapens styrka. Forskningen visar att insatser via arbetsplatsen kan förebygga psykisk ohälsa, men därmed inte sagt att det handlar om vilka insatser som helst. Eller som en dansk forskare uttryckte det, det är viktigt att ta reda på ”vad som funkar för vem och under vilka omständigheter”.

I vår studie visar vi också att subgruppen av anställda som redan har vissa besvär inte automatiskt kan antas gynnas av organisatoriska insatser utan ytterligare stöd under tiden. Detta gäller med stor sannolikhet alla insatser, inte bara den vi undersökt. Ett komplext problem kräver komplexa lösningar.

Det finns många seriösa aktörer ute på marknaden. Men marknadens krafter, och behovet av att ”göra något åt stressen”, bidrar till att det som blir populärt och säljs inte nödvändigtvis är insatser som verkligen har utlovad effekt. Insatsen vi undersökte bygger på decennier av forskning, och ändå behövs fortsatta studier.

Som jag ser det är stress en lika komplex och undflyende företeelse som kärlek. Naturlig och nödvändig för människorasens fortlevnad. Ibland en kort romans och ibland livslång. Men ibland destruktiv.

Den kroniska, destruktiva stressen kan inte förklaras i enkla termer. Både genetiska och andra individuella, liksom miljömässiga faktorer spelar roll, men kanske, precis som i kärlek, spelar slumpen också med. Att just du med alla dina förutsättningar, under just denna period i ditt liv, började arbeta på just denna arbetsplats med just denna gruppsammansättning i en organisation som råkar genomgå just dessa förändringar, just nu.

Men slumpen kan vi inte göra något åt. Och för att inte drunkna i komplexiteten försöker vi inom arbetslivsforskning titta på de olika komponenterna: individuella och miljömässiga faktorer. Insatser för att behandla eller förebygga stress kan därför riktas till:

Individer, t.ex. medveten närvaro, KBT, fysisk aktivitetarbetsgruppergrupper/organisationer, t.ex. påverka arbetsmiljön genom att ge anställda ökad kontroll, mer inflytande, utbildning, karriärplanering och kortare arbetstid.

För att komma tillbaka till metaforen: har ni problem med kärleken se upp med en relationsexpert som lovar snabb och effektiv hjälp!

Med vänliga hälsningar Bozana A Johansson, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och forskarstuderande vid Karolinska Institutet #återhämtning #stressprevention