Vårdchef engagerad i forskning om arbetsmiljö

Text: Sara Loftås, handläggare, Arbets- och miljömedicin, Linköping

Undersköterskor och sjuksköterskor kan lyfta upp till 2 400 kilo på en arbetsdag i samband med att de stöttar, lyfter eller förflyttar patienter. Personförflyttningar är en av de vanligaste risksituationerna bland vårdpersonal vid omvårdnad och behandling. I många fall leder arbetsskador till sjukskrivningar.

– Ofta händer olyckan när det är bråttom eller när situationen uppfattas som brådskande. Det säger Camilla Gustavsson, vårdenhetschef på Thoraxkärlkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har arbetat många år inom vården på olika arbetsplatser och sett flera exempel på olyckor och tillbud i samband med personförflyttningar. 

 Camilla Gustavsson, vårdenhetschef på Thoraxkärlkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Region Östergötland

– Jag har engagerat mig i Charlotte Wåhlins verksamhetsnära forskning om säkra personförflyttningar (Patient And Workers Safety Study, PAWSS), säger hon. Det är viktigt eftersom vården drabbas dubbelt när våra egna medarbetare skadas, och som chef är jag förstås mån om att mina medarbetare inte ska göra sig illa på jobbet.

Vårdpersonal har ofta patientens bästa för ögonen, och ivern att skydda och underlätta för patienten är lite som en reflex, det är lätt hänt i akuta situationer att lyfta tungt fast man vet att man egentligen inte borde. Kanske är det när impulsen att hjälpa är starkare än eftertanken som olyckan är framme, och resultatet blir att medarbetare skadas – det kan handla om en värkande axel här, en nacke där och så några ländryggar på det. Det gör helt enkelt ont lite varstans i vårdsverige.

Förhoppningsvis finns hjälp att få från Nederländerna. Där finns ett väl utvecklat och beprövat verktyg, en så kallad tilthometer. Den syftar till att minska andelen arbetsskador i samband med personförflyttningar.

Inom ramen för Charlotte Wåhlins forskningsprojekt PAWSS har  teamet tillsammans  översatt det holländska verktyget till svenska. Det är en del av ergonom Sebastian Bucks masterarbete i fysioterapi med ergonomisk inriktning.

– Olika experter deltar i en referensgrupp, men även vårdanställda hjälper till för att anpassa språk och verktyg till svenska förhållanden, säger han. Syftet med tilthometern är att kunna bedöma riskfylld fysisk belastning vid personförflyttningar.

Sebastian Buck menar att det finns ett stort behov av att förebygga arbetsskador inom vård och omsorg. Ambitionen är att testa det här riskbedömningsinstrumentet för att se om det är användbart inom svensk hälso- och sjukvård.

I Nederländerna är tilthermometern väl beprövad och också implementerad i arbetsmiljöarbetet med en direkt koppling till aktiva åtgärder när något bedöms som en riskabelt. Nederländerna har numera också färre skador till följd av personförflyttningar. När tilthometern är helt översatt och färdiganpassad hoppas Sebastian Buck att många avdelningar vill vara med och testa den i verkligheten.

Camilla Gustavsson tycker spontant att verktyget verkar överskådligt och pedagogiskt.  Jag tycker också att det här är ett utmärkt sätt att göra forskningen synlig inåt. På det här sättet får ju vi på avdelningen vara med på ett hörn och bidra till hur det här riskbedömningsverktyget ska bli användbart. Därför är jag och mina medarbetare gärna med och pilottestar det här verktyget, säger hon.

Här kan du läsa mer om projektet: ”Patient and Workers Safety Study” (PAWSS) 

Välkommen att ta kontakt med oss om du vill medverka eller om du vill veta mera: charlotte.wahlin@regionostergotland.se

 

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *