Utlandsfödda mer utsatta för mobbning

Det är inte så vanligt att forskningsstudier blir uppmärksammade i media. När det händer rör det sig ofta om resultat som är oväntade, tydliga eller upprörande på ett särskilt sätt.

Nu har det hänt oss. Nyligen publicerade biträdande professor Michael Rosander tillsammans med vår psykolog och forskare Stefan Blomberg en studie om mobbning av utlandsfödda. Inom några dagar hade Tidningarnas Telegrambyrå publicerat en sammanfattning, följt av stora riksmedier såsom Aftonbladet, Sydsvenskan och Sveriges television. Därefter har det publicerats texter om studien i bland annat Forskning och Framsteg, tidningen Kollega och tidskriften Arbetsliv. Även Prevent och Suntarbetsliv har skrivit om studien.

Hallå Stefan Blomberg, hur känns det att er studie fått så mycket uppmärksamhet?

Det är så klart mycket roligt att vår forskning sprids, särskilt som resultaten är både viktiga och upprörande.

Foto: Pixabay
Kan du berätta mer om studien?

Vi undersöker förekomsten av utsatthet för mobbning i arbetslivet hos svenskfödda respektive utlandsfödda. För att kunna göra detta fick vi hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, att samla in ett representativt svenskt datamaterial från 1856 personer som arbetar på arbetsplatser med minst tio anställda. Av dessa var 1 625 personer födda i Sverige och 229 födda utomlands.

Studien visar att risken att utsättas för mobbning på jobbet är minst dubbelt så hög för utlandsfödda som för svenskfödda. Allra mest utsatta är de som är födda i Afrika, Sydamerika och Asien, vilka löper tre till fyra gånger så hög risk.

Vi undersökte också om det är någon skillnad mellan så kallad personrelaterad och arbetsrelaterad mobbning. När det gäller arbetsrelaterad mobbning handlar utsattheten vanligtvis om att bli fråntagen vissa arbetsuppgifter, att få mindre ansvar, bli osakligt kritiserad eller utsatt för överdriven övervakning och kontroll. Den personrelaterade mobbningen handlar däremot inte om själva jobbet utan snarare om vem man är, att bli förlöjligad, utfryst, att folk sprider rykten och liknande.

Foto: Pixabay

Det vi såg i studien är att det endast är den personrelaterade mobbningen som ökar. Vi är faktiskt förvånade över att skillnaden är så stor. Varje dag går flera tusen till sina jobb med vetskapen att de kan få elaka kommentarer, bli förlöjligade, ignorerade eller utestängda från den sociala gemenskapen. Den enda orsaken är att de inte är födda i Sverige.

Vad kan detta bero på?

I forskningen kallas detta för rovjaktsmobbning. Det handlar om att personer blir utstötta för att de av någon anledning inte riktigt passar in i föreställningen av hur en typisk medarbetare eller kollega ska se ut eller vara. Detta kan drabba alla som av något skäl avviker från uttalade eller outtalade gruppnormer på en arbetsplats. I forskningen har samma slags risker även beskrivits för personer som identifierar sig som HBTQ+ eller som har en funktionsvariation.

Sen är det viktigt att poängtera att vi troligen underskattar problemen i vår studie. Vi tittade bara på om man var utlandsfödd, medan alla som är födda i Sverige men som samtidigt har ett utländskt påbrå ingick i gruppen svenskfödda. En rimlig förväntan är ju att det även hos dessa kan finnas en ökad risk.

Foto: Unsplash

En annan viktig aspekt av studien är att vi även undersökte hur nöjda deltagarna generellt är med sina arbetsplatser. Vi vet sedan tidigare att dåliga arbetsförhållanden är en riskfaktor för mobbning. Det vi fann var att det inte finns någon skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda då det gäller hur nöjda man generellt är med arbetsmiljön eller ledarskapet. Det är själva utsattheten som skiljer.

Vad kan man göra åt detta?

Det är viktigt för alla arbetsgivare och ansvariga chefer att förstå att denna risk verkligen finns. Man måste aktivt arbeta med att skapa inkluderande sociala miljöer vilket inte sker av sig självt, man måste också arbeta väl genomtänkt och långsiktigt med dessa frågor. Det handlar om värderingar som omsätts i praktiken genom återkommande träning och som också behöver backas upp med handfasta rutiner och åtgärdsplaner. Faktum är dessutom att detta redan krävs i både arbetsmiljölagstiftningen och diskrimineringslagen.

Information:

Studien utfördes vid Linköpings universitet och ingår i forskningsprojektet WHOLE som undersöker hur olika organisationsfaktorer kan kopplas till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet är att analysera hur olika organisationsfaktorer påverkar individers arbetsupplevelse, hälsa och välbefinnande samt utsatthet i arbetet.

Studien finansierades av AFA Försäkring och Forte.

Studien går att läsa i fulltext här: Rosander M, Blomberg S. ”Workplace bullying of immigrants working in Sweden”.  The International Journal of Human Resource Management, online 8 mars, 2021.

Stefan Blomberg, psykolog och forskare,
Arbets- och miljömedicin, Linköping. Foto: Stefan Blomberg

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *