Stressigt på jobbet?

Den här veckan har vi bjudit in docent Kristina Holmgren vid Göteborgs Universitet som gästbloggare att skriva om temat ”Att mäta stress på jobbet”.

Vi hör ständigt larmrapporter i media om hur vanligt det är med arbetsrelaterad stress och att många människor far illa i sitt arbete. Sjukskrivningstalen är höga och det är främst den psykiska ohälsan som ligger till grund för sjukskrivningarna. Men hur vanligt är det med arbetsrelaterad stress?

Det finns några studier som pekar på att vi i Sverige rapporterar högre stress än vad man gör i övriga Europa. Cirka en tredjedel av den arbetande befolkningen upplever arbetsrelaterad stress, vilket kan jämföras med en femtedel i de övriga europeiska länderna. I en rapport från arbetsmiljöverket 2016 var det 26 procent av kvinnorna och 19 procent av männen som rapporterade fysiska eller psykiska symptom som var relaterade till arbetet. Och det var främst stress och psykiska påfrestningar som orsakade besvären.

Det är en större andel i offentliga sektorn än i den privata som rapporterar besvär, vilket medför att det är en större andel kvinnor än män som rapporterar stress. Detta hänger ihop med att vi har en tudelad arbetsmarknad där kvinnor och män arbetar inom olika sektorer. Det är en större andel kvinnor inom vård, omsorg och skola, och en större andel män inom produktionssektorn. Kvinnor och män arbetar därmed inom olika områden med olika arbetsuppgifter under olika villkor och arbetsmiljörisker.

Det är dock ett komplicerat förlopp när det gäller att utveckla ohälsa på grund av arbetsrelaterad stress. Det är flera samverkande faktorer som spelar in. Faktorer som dels är direkt kopplade till en dålig arbetsorganisation och ett dåligt arbetsklimat, dels till andra faktorer som är kopplade till ett högt arbetsengagemang i form av att ställa höga krav på sig själv, ha svårt att sätta gränser i arbetet och ta stort ansvar. Dessa faktorer kan i olika kombinationer leda till att man arbetar över sin kapacitet. Det är ett sammansatt förlopp som pågår under en lång period.

Under detta förlopp riskerar många få en mängd olika fysiska och psykiska symptom. Flera söker tidigt för sina symptom, och man söker gärna till primärvården och det långt innan en sjukskrivning blir aktuell. Patienten kopplar inte sina symptom till arbetet och doktorn har svårt att tidigt identifiera problem som är relaterade till arbetet.

Det finns få instrument för att tidigt fånga in personer som riskera att bli sjukskrivna, och det finns helt enkelt behov av att hitta enkla metoder för att fånga upp personerna med stressrelaterad ohälsa. Av den anledningen har vi vid Sahlgrenska akademin utvecklat ett frågeformulär som heter Work Stress Questionnaire (WSQ).

WSQ är utvecklat ur tidigare forskning om vilka olika faktorer som utgör risk för sjukskrivning och det innehåller frågor om arbetsklimat, arbetsengagemang, inflytande över arbetet och konflikt mellan arbete och fri tid. WSQ tar hänsyn till att de olika faktorerna, som arbetsklimat och arbetsengagemang, samspelar.

Vi har gjort ett flera studier med WSQ både i primärvården och bland befolkningen och vi såg bland annat i en primärvårdsstudie att personer som rapporterade upplevd stress på grund av dålig organisation och konflikter löpte mer än dubbelt så stor risk för sjukfrånvaro 8 dagar eller mer under en 12-månadersuppföljning. Och personer som rapporterade en kombination av upplevd stress på grund av dålig organisation och konflikter och hade högt arbetsengagemang hade mer än fyra gånger så stor risk för sjukfrånvaro 8 dagar eller mer.

Det är alltså angeläget att tidigt identifiera arbetsrelaterad stress och erbjuda preventiva åtgärder för att minska risken för sjukskrivning. Vid sektionen för hälsa och rehabilitering på Sahlgrenska akademin pågår forskning om tidig identifiering i primärvården i projektet TIDAS. TIDAS ligger under vårdforskningsprogrammet New Ways.

Läs gärna mer om projektet TIDAS och instrumentet WSQ på vår hemsida:

”Tidig identifiering vid risk för sjukfrånvaro – en RCT-studie (TIDAS)”

Kristina Holmgren, docent, Göteborgs Universitet
Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

  1. Är wsq ett frågeformulär för forskare eller kan det användas som instrument för att identifiera ohälsosam arbetsbelastning, konflikter rullar andra delar i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?

    1. Hej.
      WSQ är utvecklat för att identifiera arbetsrelaterad stress och tanken är att WSQ ska användas i klinisk och praktisk verksamhet. WSQ har använts i olika forskningsstudier för att utvärdera värdet av själva formuläret men också för att undersöka förekomsten av stress och hur det kan vara kopplat till ohälsa och sjukfrånvaro. Just nu har vi ett pågående projekt i primärvården där WSQ används för att identifiera personer som riskerar att bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress i syftet att hitta förebyggande åtgärder för personer med hög stress. WSQ är fritt att använda och det används av olika professioner inom företagshälsovård och primärvård. Vill du läsa mer och följa utvecklingen av WSQ så kan du gå till hemsidan http://www.epso.gu.se/tidas
      Mvh
      Kristina Holmgren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *