Skapa ett långt och hållbart arbetsliv!

Den här veckan har vi bjudit in Fil.dr. Emilia Liljefrost som är senioranalytiker vid Svenska ESF-rådet. Hennes blogginlägg handlar om att vi måste skapa förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv – för alla! Vi får också ta del av tankar kring rapporten ”Äldre i arbetslivet, – en omvärldsanalys”.

På bilden från höger ser du medarbetare från Svenska ESF-rådet: Louise Andersson, Samordnare Stockholmskontoret, Johan Nordqvist, samordnare, nationella enheten samt
Fil.dr. Emilia Liljefrost, senioranalytiker.

I ljuset av en urstark arbetsmarknad så blir de individer som har en svag förankring till arbetslivet särskilt synliga. I EU 2020 strategin betonas målen om en smart, hållbar ekonomisk utveckling för alla. Det är en strategi som bygger på tre dimensionen om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Svenska ESF-rådet förvaltar socialfonden och i det operativa programmet framhålls den sociala dimensionen som särskilt central. Den sociala dimensionen operationaliseras genom insatser som ska bidra till jämställdhet, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, lika möjligheter och rättigheter samt icke-diskriminering.

Man skulle kunna tänka sig att i tider när ekonomi går som tåget och ett av de större problemen för tillväxt är att arbetsgivare inte hittar arbetskraft så skulle arbetslivets väggar som markerar skillnaden mellan innanförskap och utanförskap vara extra tunna. Men det är bara delvis sant. Visserligen innebär det att av de nya jobb som tillsätts så går en hög andel till utrikesfödda kvinnor. Det är en fantastisk bra eftersom den största skillnaden i sysselsättningsgraden råder mellan just denna grupp och inrikes födda.

Den låga arbetslösheten och den starka efterfrågan på arbetskraft har verkligen inte nått alla. För de som saknar gymnasieutbildning, som har en funktionsnedsättning, som är födda utanför Europa eller som är 55 år eller äldre och som drabbats av arbetslöshet så framstår avståndet snarare öka än krympa.

Den sist nämnda kategorin talas det alldeles för lite om vid tanke på att de utgör en betydande del av alla långtidsarbetslösa. I tider då vi diskuterar vikten av att fler måste arbeta längre och inte minst om kommande höjningar av pensionsåldern så är det fortfarande förvånansvärt tyst om hur förutsättningarna ser ut för att åldras i arbetslivet.

I rapporten Äldre i arbetslivet, – en omvärldsanalys belyser Eskil Wadensjö, Maria Albin, och Marianne Palmsund och jag vad forskningen säger om vad det innebär att åldras i arbetslivet. Rapporten innehåller även lärande exempel på utvecklingsinsatser som sker, ger förslag på insatser som skulle kunna göras samt beskriver vilken plats målgruppen äldre och frågan om ett hållbart arbetsliv har i socialfondsprogrammet. I rapporten dras följande slutsatser:

  • Inget som pekar på att vi blir ur ett kognitivt perspektiv sämre med åren, men vi varierar mer
  • De som har fysiskt tungt arbete har svårast att uppnå ett långt och hållbart arbetsliv
  • De socioekonomiska skillnaderna ökar och ett hållbart arbetsliv är mer sannolikt för de med högre utbildning
  • Möjligheterna att få tillgång till omställning och kompetensutveckling skiljer sig och är överlag inte tillräckligt utvecklat för att stödja ett långt och hållbart arbetsliv
  • Ny forskning pekar på att det råder åldersdiskriminering i Sverige och att det dels slår till redan vid 40 års ålder, dels drabbar kvinnor tidigare än män

När frågan om hur vi ska klara kompetensförsörjningen så talas det mest om hur vi ska få unga att välja inriktningar där vi ser att det finns en stor efterfrågan på arbetskraft. Varför pratar vi mest om hur vi ska få fler unga att räcka till för efterfrågan på arbetskraft i offentlig och privat sektor när vi vet att de rent statistiskt inte kommer att kunna fylla dessa platser? När ska vi kavla upp armarna och ta tag i frågan om hur vi ska hindra att kvinnor och män ofrivilligt kliver ur arbetslivet i förtid när de så väl behövs i arbetslivet? Vi behöver ta tag i dessa tre saker:

  • Vi behöver skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och utveckla strukturerna för omställning
  • Måste arbeta på våra attityder och fördomar
  • Behövs ett åldersmedvetet ledarskap

Stor tröst i detta, eftersom att det handlar om att kunna hantera olikheter. Det är inte bara bra för de som åldras i arbetslivet utan även för oss allihop, vi är alla olika. Ett hållbart arbetsliv behöver breda normkorridorer. Det kan dessutom bidra till en smart hållbar ekonomisk utveckling för alla!

Här kan du ta del av rapporten ”Äldre i arbetslivet – en omvärldsanalys”.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *