Relationskoordinering – Relational Coordination

Temadag om ledarskap och relationskoordinering
Temadag om ledarskap och relationskoordinering

Torsdagen den 24 september anordnade vi en teamadag om ledarskap och Relational Coordination – relationskoordinering – som handlar om hur samarbete över gränser kan uppnås och främjas. Vi var ca 150 personer samlade och talare för dagen var psykologerna Anders Risling och Frida Nilsson.

Frida Nilsson och Anders Risling
Frida Nilsson och Anders Risling

Anders Risling skriver själv här ett blogginlägg som rör innehållet för dagen:

Relationskoordinering

Jody Hoffer Gittell* har forskat på nio stora sjukhus i USA kring hur professionella koordinerar sitt arbete. Hög grad av relationskoordinering innebär att samtliga medarbetare tar ansvar för arbetet: ömsesidiga mål, ser till att kunskap sprids och ömsesidigt respekterar varandra samt kommunicerar smidigt, i rätt tid och precist. Om det uppstår problem så löser medarbetare det tillsammans.

Låg grad av relationskoordinering innebär att medarbetare saknar ömsesidiga mål, avsaknad av respekt för varandra, håller på sin kunskap, skyller ifrån sig på andra om det uppstår problem och missar väsentlig kommunikation.

Gitell finner ett väldigt tydligt samband mellan relationskoordinering och effekt. Hon har funnit stora variationer mellan de nio sjukhusen. Inom de olika sjukhusen är det också stora variationer mellan olika verksamheter. Data är entydiga både mellan sjukhus och inom sjukhus. Det föreligger en stor överensstämmelse mellan relationer och kommunikation samt effekt**. De sjukhus och verksamheter där man har välfungerande relationer och vital kommunikation uppnår hög effekt. De sjukhus där man har dåliga relationer och kommunikation uppvisar en låg effekten. En väldig hög grad av överensstämmelse.

Relationskoordinering

Gittells resultat visar bl.a. att en fördubbling av bättre relationer och kommunikation, förkortar sjukhusvistelsen med 68%, ger 53% högre patientnöjdhet, innebär 18% mindre postoperativ smärta osv. Sammantaget visar det att genom en förbättring av relationerna och kommunikationen så erhåller sjukvårdssystemen en över 50% förbättrad effekt.

Detta leder till frågan: Hur kan vi genom förbättrade relationer och kommunikation utveckla ett sjukvårdssystem? Svaret: genom att skapa en bra arbetsmiljö, goda förutsättningar, rätt kontext – då utvecklas relationskoordineringen.

När relationskoordineringen över gränser, mellan organisatoriska enheter och mellan olika professionella roller förbättras, får man anmärkningsvärt bättre genomslag på effekt än om man enbart utvecklar relationskoordineringen inom en organisatorisk enhet eller inom en roll.

Goda relationer och kommunikation byggs upp av en god arbetsmiljö. De sjukhus som uppnår hög effekt präglas av en kultur där ledningen har infört system där medarbetare vårdar sina arbetsrelationer, har ett distribuerat ledarskap med hög grad av involvering, arbetar smidigt och uthållit över organisatoriska gränser, förhandlar respektfullt med varandra samt har välfungerande patientronder där alla involverade i patienten deltar aktivt och kreativt. Cheferna samarbetar också med varandra.

För mer information om relationskoordinering, se Anders Rislings hemsida.

* Gittell, H.J. High performance healthcare. Using the power of relationships to achieve quality, efficiency and resilience. New York: McGraw Hill, 2009.

** ”The performance effects are quite large, and all of them statistically significant. This means that healthcare organizations can be quite confident of achieving improved performance if they strengthen their relations and communications.” sid 315

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *