Nya spelregler!

OSA

För ett år sedan var jag med i TV. Jag blev intervjuad i Gomorron Sverige med anledning av att Hovrätten skulle meddela en intressant dom. Domen gällde chefernas arbetsmiljöansvar i samband med att en socialsekreterare i Krokom tog sitt liv efter att ha varit utsatt för kränkande särbehandling. Att han varit utsatt och att han tagit skada av arbetsmiljön var redan konstaterat eftersom Försäkringskassan godkänt det hela som arbetsskada. Frågan gällde nu huruvida cheferna även var juridiskt ansvariga för detta. I hovrättsdomen konstaterades att cheferna på punkt efter punkt varit oaktsamma. Men till skillnad mot Tingsrätten friades de ändå från ansvar, bland annat på grund av att det saknades tydliga instruktioner från Arbetsmiljöverket om hur en utredning av kränkande särbehandling bör gå till.

Från SVT den 3 mars 2015
Från SVT den 3 mars 2015

Jag skrev ett blogginlägg om detta och beskrev det då som en sorgens dag (blogginlägget finns här). Sedan dess har det hänt en del. Arbetsmiljöverket beslutade i september 2015 om en ny föreskrift som rör organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Den träder i kraft den sista mars i år och avhandlar i ett par paragrafer kränkande särbehandling (§§ 13-14). Det har diskuterats huruvida den nya föreskriften utgör en förbättring eller försämring jämfört med den tidigare föreskriften om kränkande särbehandling (AFS 1993:17). Enligt min mening finns det flera förbättringar. Det är dock viktigt att inte endast läsa den nya föreskriftens två paragrafer, utan att läsa dem tillsammans med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Den nya föreskriften hör nämligen intimt ihop med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete och kan inte stå på egna ben. Och när båda föreskrifterna läses tillsammans, då blir det enligt min mening en förbättring.

Vilka är då förbättringarna? Jag ser främst tre förbättringar.

1) Den nya definitionen är vidare och kräver därmed åtgärder från arbetsgivaren tidigare i processen. Tidigare kunde det bli en diskussion om huruvida det handlade om kränkande särbehandling eller ej. Och om det inte var kränkande särbehandling, kunde inte ansvar utkrävas av en arbetsgivare. Enligt den nya definitionen är det svårare för en arbetsgivare att komma undan genom att hävda att ingen kränkande särbehandling förekommit.

2) Enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete finns en utredningsplikt i situationer där arbetsmiljön leder till ohälsa eller till allvarliga tillbud. Arbetsgivare är alltså skyldiga att utreda arbetsmiljön i de fall då den leder till ohälsa. Syftet med utredningen är då att se till att undanröja det som orsakar ohälsan. Innebär detta att arbetsgivare är tvungna att utreda alla fall där någon påstår sig vara utsatt för kränkande särbehandling? Nej, men det innebär att om någon påstår sig vara utsatt och arbetsgivaren inte utreder, så tar arbetsgivaren en betydande risk. För om det sedan visar sig, att den som påstod sig vara utsatt, blivit sjuk på grund av kränkande särbehandling (som nu alltså är mycket vidare definierat), då har arbetsgivaren brutit mot AFS2001:1. Slutsatsen blir därmed: Utred – för säkerhets skull!

3) Arbetsmiljöverket har i och med den nya föreskriften täppt till det kryphål som bidrog till att cheferna i Krokom friades. Rätten hänvisade ju till att det var oklart hur en mobbningsutredning egentligen bör gå till och i den nya föreskriften finns tydliga råd angående detta.  I råden till paragraf 14, står det att ett bristfälligt utredningsförfarande kan vara skadligt ”både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt”. Det står vidare att den som genomför en utredning bör ha lämplig kompetens, möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende. Dessa textrader utgör en avsevärd förbättring jämfört med tidigare.

Inför att den nya föreskriften ska börja gälla har vi på AMM i Linköping gett ut en bok om mobbning i arbetslivet (se mer information här) där både den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, och föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete finns med som bilagor. Det har också kommit en viktig juridisk vägledning inför att den nya föreskriften träder i kraft vilken heter ”Psykosocial arbetsmiljö från en rättslig utgångspunkt”, skriven av Tommy Iseskog.

Vill du lära dig mer om dessa frågor ­– läs dessa böcker! För efter den 31 mars gäller nya spelregler på arbetsmarknaden. Och om dessa spelregler hade gällt när Lasse Persson i Krokom blev utsatt, då hade troligen inte cheferna friats från ansvar.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *