Ny studie om truckförare

Det finns 150 000 truckförare i Sverige och många har tyvärr problem med smärta i nacke, axlar och skuldra. Risk finns för att fler drabbas om vi inte hjälps åt och förebygger arbetsskador.

Vi har i en tidigare studie visat att truckförare som arbetar på lager löper en ökad risk för att drabbas av nackbesvär jämfört med tjänstemän redan efter 1-2 år. Så mycket som 49 procent av truckförarna rapportera att de haft smärta från nacken, och 63 procent att de haft smärta från skuldran. 

En av alla dessa truckförare kom som patient en dag till oss på Arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping. Han hade skadat nacken i sitt arbete och hade mycket värk. Då saknades det forskning om truckförare i relation till arbetsbelastning och nackbesvär. Det blev starten för vår forskning inom detta område, tack vare Ulf Flodin, överläkare hos oss som initierade forskningen om truckförarna. Vi är lite stolta över att vi nu kan låta er ta del av vår andra vetenskapliga publikation om truckförares rörelser och arbetsbelastning under arbetsdagen.

Vi har i studien objektivt och vetenskapligt kartlagt 25 truckförares rörelser under en arbetsdag. Bland annat genom en mätutrustning som kallas inklinometri har vi objektivt kunna mäta deras arbetsrörelser och arbetsställningar. Vi har också filmat deras rörelser i arbete.

Mätningen genomfördes vid ett höglager i södra Sverige. Av samtliga 25 truckförare var alla män, 15 körde en motviktstruck och 10 körde en skjutstativtruck. Mättiden för varje truckförare var i snitt 7 timmar och 25 minuter. Forskarteamet genomförde mätningar vid morgonpass, eftermiddagspass och vid kvällspass.

Rörelseanalys av arbetsmoment

Vår studie visar bland annat att truckförare vrider huvudet över 45 grader 232 gånger i timmen. Via filmerna har vi sett hur de en stor del av sin arbetstid kör i sidled och bakåt med trucken, vilket innebär att de måste vrida på huvudet så många gånger under arbetsdagen.

När varor och gods ska flyttas upp eller ner från hyllorna som är placerade 10-12 meter upp tvingas en truckföraren böja sitt huvud bakåt samtidigt som de måste vrida på huvudet för att bibehålla uppsikten på godset. Däremot så var framåtböjning av huvudet inte alls vanligt förekommande under arbetsdagen, över 45 grader skedde endast 6 procent av arbetsdagen.

När det gäller arbetsrörelser för armarna så lyftes armarna över 45 grader under 11 procent av arbetsdagen och över 90 grader skedde detta endast 0,3 procent.

Analysen av filmerna visar att truckförarna inte använder armstöden särskilt ofta vilket medför att de får hålla upp armarna, vilket i sin tur medför att musklerna kring nacke och skuldran aktiveras och belastas på ett tröttande sätt.

Objektiva mätningar är värdefullt när riskbedömningar av arbetsmiljön ska genomföras för att förstå vilket arbetsinnehåll en truckförare faktiskt har. Att kartlägg vad de gör under en arbetsdag, hur länge, hur ofta och om riskfyllda arbetsmoment finns. Likaså att värdera om arbetsutrustning och hjälpmedel finns tillgänglig och om den används.  

Skapa bättre arbetsmiljö

Om vi ska påverka och förbättra arbetsmiljön för truckförare som arbetar på lager behöver vi se till hela arbetsplatssystemet, med logistik och produktion som påverkar arbetsbelastningen. Vi behöver värdera hur mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer påverkar varandra i ett arbetssystem, det så kallade MTO-perspektivet. Nya arbetssätt växer fram där arbetsprocesser kan optimeras och via automation kan godsflöden förbättras.

Något som jag också vill skicka med till er som är ansvariga för upphandling och arbetsmiljö vid lager, är att ha en nära dialog med de som tillverkar och upphandlar truckar: Hur kan design och utformningen av truckar förbättras? Det är också av stor vikt att truckförare får uppdatera sin arbetsmiljökunskap via utbildning. Det räcker inte med det initiala körkortet för truckförare.

Vi hoppas att vår nya publikation och den tidigare ska vara en hjälp för att uppmärksamma truckförares arbetssituation. Att arbetsgivare, medarbetare och fackliga parter tillsamman med företagshälsovården ska kunna satsa på arbetsmiljön för truckförare.

Om vi tar tillvara forskning, lagstiftning och alla erfarenheter så kan vi med gemensamma krafter förbättra arbetsmiljön för truckförare!

Slutligen, tack till alla er truckförare som deltog i studien och till HR och fackliga parter som stöttade oss i att genomföra studien, utan er ingen forskning! Det har också varit en fröjd att samarbeta med forskargruppen: Bo Rolander, Mikael Forsman, Bijar Ghafouri, Farhad Abtahi och Anna-Lena Hällsten.

Ta del av våra vetenskapliga publikationer om truckförare

Rolander B, Forsman M, Ghafouri B, Abtahi F, Wåhlin C. Measurements and observations of movements at work on warehouse forklift truck operators. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, June 30; 2021

Flodin U, Rolander B, Löfgren H, Krapi B, Nyqvist F, Wåhlin C. Risk factors for neck pain among forklift truck operators: a retrospective cohort study. BMC Musculoskeletal Disorders, 2018: 9;19(1):44 

Välkommen att ta kontakt om du vill diskutera forskning om truckförares arbetsmiljö!

Charlotte Wåhlin, docent och ergonom, vid Arbets- och miljömedicin i Linköping

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *