Ny studie om nackskador och arbetsförmåga

De flesta som opereras för diskbråck i nacken blir bättre. En ny unik studie visar att det är flera faktorer som påverkar hur personen uppfattar sin arbetsförmåga efter operationen.

En man tittar neråt och han håller en hand i sin nacke som värker. Foto: Shutterstock

Så många som två tredjedelar av befolkningen får nackbesvär någon gång under sin livstid. Svårare tillstånd som diskbråck eller benpålagringar i halsryggen medför ofta stark smärta i nacken med utstrålande smärta i armen och en försämrad funktion och livskvalitet. Smärtan påverkar ofta personens förmåga att utföra sitt arbete. Tidigare resultat från vår studie har visat att så mycket som 71 procent av de som opereras för diskbråck eller benpålagringar i halsryggen har en låg arbetsförmåga.

Av de som drabbas av diskbråck i halsryggen opereras cirka 15 000 personer per år i Sverige.  Forskningen har tidigare haft stort fokus på själva operationsmetoderna vid så kallad halsryggskirurgi utan att ta in frågor som rör arbetslivet.

Långtidsuppföljning

Vi har i en studie gjort långtidsuppföljningar på 154 personer i arbetsför ålder som alla opererats på grund av diskbråck eller benpålagringar i halsryggen. Studien är unik då den har fokus på faktorer av betydelse för hur en person uppfattar sin arbetsförmåga.

Bilden visar kirurger och vårdpersonal som utför kirurgi. Foto: Shutterstock

Förutom ett kirurgiskt ingrepp i halsryggen fick deltagarna även strukturerad fysioterapi enligt ett schema. Det innehöll specifik träning för nacken som utfördes två gånger i veckan under tre månader. Deltagarna fick även råd och stöd om smärthantering av fysioterapeut i primärvården. Detta jämfördes med det vanliga sättet som innebär att personen själv får söka fysioterapeut vid fortsatta besvär efter operationen. Vad personen då fick för hjälp av fysioterapeuten var upp till den enskilda fysioterapeuten och kunde variera beroende på personens behov och hälsotillstånd.

Att skatta sin hälsa och arbetsförmåga

I vår studie undersökte vi om arbetsförmågan skiljde sig åt beroende på vilken åtgärd personen fick. Vi undersökte även vilka faktorer som var av betydelse för arbetsförmågan genom ett frågeformulär som besvarades före operationen och tre månader efter operationen.  Frågeformuläret mäter upplevd arbetsförmåga. Vi ställde även frågor om personens ålder, kön, hur länge personen haft smärta, operationsmetod och vilken behandlingsgrupp de tillhörde. Ytterligare frågor som personen fick svara på handlade om smärta, funktion i nacken, fysisk och mental belastning i arbetet, hälsa samt upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet.

154 personer i arbetsför ålder ingick i studien. Bilden visar ett handslag mellan två personer som arbetar inom byggbranschen. Foto: Shutterstock

Studien visar att arbetsförmågan förbättrades över tid för båda grupperna, men det var ingen skillnad mellan grupperna.  I studien identifierades följande faktorer som betydelsefulla för att ha en god arbetsförmåga två år efter själva operationen:

  • Personens tankar om att kunna arbete inom de närmaste 6 månaderna
  • Funktion i nacken efter operationen.
  • Arbetsrelaterad belastning

Vi kan summera att personerna som hade gått igenom en operation i halsryggen förbättrades över tid utan att det var skillnad mellan grupperna. En tolkning är att förbättringen är huvudsakligen relaterad till en effekt av operationen.

Det är viktigt att tidigt efter operationen ställa frågor om personens egna tankar om att kunna återkomma till arbete inom sex månader. Det är också viktigt att analysera vilken funktion personen har i sin nacke, som rörlighet och styrka. Det handlar också om att identifiera vilken belastning personen har i sitt arbete för att på bästa sätt kunna identifiera åtgärder som kan underlätta för personen att återgå i arbete.   

Arbetsförmåga är ett så kallat relationellt begrepp, det betyder att arbetsförmågan ställs i relation till många andra faktorer såsom vilka arbetsuppgifter någon har och hur arbetsmiljön är utformad. 

Bilden illustrerar en kvinna som placerar sin hand i nacken. Foto: Shutterstock

Ta del av vetenskaplig artikel

Den här studien har gjorts i samverkan mellan olika forskare som arbetar som fysioterapeuter och ergonomer vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland, ortopeder vid Linköpings Universitet och Region Östergötland, Region Jönköpings län samt vid Karolinska Institutet. Här kan du ta del av studien om nackbesvär och arbetsförmåga:

Peolsson A, Wibault J, Löfgren H, Dedering Å, Öberg B, Zsigmond P, Wåhlin C. Work Ability After Anterior Cervical Decompression and Fusion Followed by a Structured Postoperative Rehabilitation: Secondary Outcomes of a Prospective Randomized Controlled Multi-Centre Trial with a 2-year Follow-up. Journal of Occupational Rehabilitation, 2021 

Läs mer om arbetsförmåga

Om du vill läsa mer om arbetsförmåga kans du läsa mer i den nyligen publicerade guiden om arbetsförmåga: Hellman T, Wåhlin C. Företagshälsans guide om arbetsförmåga – begrepp, samtal och utredning.  Den är utgiven 2021 av Sveriges företagshälsor.

Text: Anneli Peolsson, professor och verksamhetschef och Charlotte Wåhlin docent och ergonom, vid Arbets- och miljömedicin i Linköping.

rssrssby feather
FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.