Motverka kränkningar på rätt sätt

ÄNTLIGEN ÄR DEN HÄR, riktlinjen som styr upp arbetet med att utreda och förebygga mobbning och trakasserier. Det är ett erkänt svårt arbetsmiljöproblem att utreda, men nu har evidensbaserad forskning och modern kunskap trattats ner i tydliga riktlinjer för dem som ska arbeta med problemet. Det är Myndigheten för arbetsmiljökunskap som lanserar hjälpen som behövs, riktlinjer för hantering av sociala hälsorisker på jobbet.

Redan den 18 februari skrev vi om de nya riktlinjerna. Vi intervjuade en av huvudprojektledarna, psykolog och doktorand Stefan Blomberg, som jobbar här på Arbets- och miljömedicin i Linköping. Ni kan läsa intervjun med honom längre ner via länk.

Bakom riktlinjerna står Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att Sverige var först i världen med att formulera rättsliga regler kring kränkningar och mobbning i arbetslivet. Det är snart 30 år sedan och fortfarande uppges cirka 20 procent av arbetskraften vara utsatt för kränkande särbehandling. Det är naturligtvis inte bra, men samtidigt är det fantastiskt att vi numera har en myndighet med uppgift att sprida kunskap om arbetsmiljö.

Syntolkning: Två kvinnor skrattar bakom ryggen på en annan kvinna som ser ledsen ut. Foto: Pixabay

De nya riktlinjerna ger flera beskrivningar och modeller för hur man reder ut olika typer av arbetsrelaterade sociala hälsorisker. De finns exempelvis tre begrepp som är helt centrala i arbetet mot kränkande särbehandling och mobbing.

Respekt handlar om att alla i en organisation förtjänar att bemötas med samma hänsyn och omtanke. Det handlar om att bli lyssnad på och tagen på allvar när man framför något som man upplever är viktigt eller jobbigt.

Saklighet handlar om att beslut, insatser eller liknande som gäller eller påverkar olika individer ska fattas på rimliga och förklarliga grunder. Saklighet handlar också om att specifika åtgärder står i rimlig proportion till de problem som ska lösas.

Systematik handlar om att åtgärder och rutiner – som används när problem eller konflikter ska förebyggas, redas upp eller hanteras – tillämpas på ett förutsägbart och liknande sätt i situationer som är likartade. Det handlar också om att vara beredd på att korrigera åtgärder eller beslut om det dyker upp ny viktig information. Det är också viktigt att bedömningar görs av personer som inte är jäviga i den aktuella frågan.

Begreppet etisk infrastruktur avser formella och informella system vilka tillsammans motverkar oetiskt beteende och samtidigt främjar etiskt beteende i organisationer. Det kan vara genomtänkta arbetsmiljösystem, ett aktivt värderingsarbete och att det finns förtroende i organisationen för hur konflikter hanteras, skriver myndigheten.

En kvinna med luva gömmer ansiktet i händerna. Hon ser ledsen ut. Foto: Pixabay

På Arbets- och miljömedicin, AMM, vill vi tipsa alla att ta del av de nya riktlinjerna. Även om man inte själv har utredningar av det slaget på sitt bord så finns mycket kunskap att hämta, kunskap som var och en som befinner sig på en arbetsplats har nytta av att känna till.

Vi lär återkomma till problemet om mobbning och trakasserier här på arbetsmiljöbloggen, till dess nöjer vi oss med ännu ett citat om mobbning från myndighetens pressmeddelande:

Forskningen är entydig:

Alla kan bli utsatta, men det är sällsynt att någon utsätts i en välfungerande organisation

Länk till nyhet från Myndigheten för arbetsmiljökunskap: ”Hur ska sociala hälsorisker på arbetet hanteras? -nya riktlinjer från Myndigheten för arbetsmiljökunskap”

Länk till tidigare blogginlägg: ”Så ska mobbning utredas”

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *