Kvarts -är faran över?

Dammet yr och arbetet fortsätter. De små kvartspartiklarna följer med andetaget och hamnar längst ner i lungblåsorna. De bryts inte ner utan fortsätter att påverka hälsan långt efter att du har lämnat den dammiga arbetsplatsen. Det är välkänt att kvarts orsakar silikos och lungcancer, men kvartsexponering ökar även risken för andra sjukdomar.

”Socknen är ovanligt rik på unga änkor” kommenterade Carl von Linné då han beskrev Orsasjukan redan 1734. Han noterade att unga bönder som tillverkade slipsten dog i förtid. Sjukdomen fick senare namnet stendammslunga och silikos och innebär att bindväv ökar i lungan och leder till minskade lungvolymer och svårare för lungan att syresätta blodet. Exponeringsnivåerna har minskat under de senaste decennierna. Kan man då säga att faran är över?

Det finns fortfarande personer som insjuknar i silikos. Då sjukdomen kan ta lång tid att utveckla kan man fundera över om dessa personer drabbats på grund av en tidigare hög exponering eller om nuvarande exponering är tillräcklig för att orsaka nya sjukdomsfall? Det är alltså fråga om dos.

En omfattande genomgång av vetenskaplig litteratur gällande kvarts gjordes av Kriteriegruppen för hygieniska gränsvärden (Arbete och hälsa 2013:47). De fann ökad risk för silikos och lungcancer vid en kumulativ dos runt 1-2 mg/m³ x år. Detta motsvarar att man under ett 40-årigt yrkesliv arbetar i arbetsmiljöer där det i luften finns koncentration på 0,025-0,05 mg/m3 respirabelt kvartsdamm.  Dagens gränsvärde ligger på 0,1 mg/m3.

Litteraturgenomgången visade också att kvartsdamm ökar risken för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), njursjukdom och autoimmuna sjukdomar (sklerodermi, reumatoid artrit, Systemisk Lupus Erythematosus SLE). Att arbeta med kvartsdamm ger också ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och även lung-hjärtsjukdom enligt en omfattande litteratursammanställning av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering).

Det kan finnas många och ibland okända orsaker till ovannämnda sjukdomar. För individen är orsakssambandet mellan exponering för kvarts och insjuknade i exempelvis hjärtinfarkt inte självklar och i de flesta individuella fallen är orsakssambadet svårvärderat.  På en arbetsplats kan man utsättas för flera olika exponeringar som var för sig ökar risk för sjukdom.

Vad händer då med den som har en genetisk predisposition och samtidigt utsätts för en eller flera skadliga exponeringar?

Vi ska titta på ett exempel från en svensk studie av patienter med ledgångsreumatism (Reumatoid Artrit). Om man exponeras för kvarts har man nästan dubblad risk att utveckla en allvarligare form av reumatoid artrit med specifika antikroppar (anti-CCP). Rökare har ungefär 2.5 gånger ökad risk att utveckla samma typ av reumatoid artrit. För de som både rökte och var exponerad för kvartsdamm var risken 7.5 gånger högre! Alltså högre än om man lägger ihop riskerna (2+2=7) vilket pekar på en interaktion. Har man en viss gen ökar risken för samma form av reumatoid artrit och risken ökar ytterligare (11 gånger!) om man samtidigt exponeras för kvartsdamm.  Risker från arbetsmiljö (kvarts), beteende (rökning) och ”riskgener” interagerar således till en gemensam kraftigt förhöjd risk för en särskild form av ledgångsreumatism.

De flesta forskningsartiklar jag läst handlar om en viss exponering och ett visst utfall. Verkligheten är dock mer komplex med samtidiga exponeringar som kan vara svåra att skilja åt, så som vägbuller och partiklar från vägar. En viss sjukdom kan också orsakas av fler exponeringar eller kombinationer av dessa. Då ”dosen” minskar blir dess effekter mer svårfångade. Silikos är relativt lätt att koppla till kvarts. Hur många hjärtinfarkter, som är en betydlig vanligare sjukdom, kan kopplas till kvartsexponering?  Tyvärr har jag inget bra svar på det.

Amerikanska arbetsmiljö-myndigheten OSHA gjorde 2016 en sammanställning inför en sänkning av gränsvärdet i USA.  Om gränsvärdet sänktes från 0,1-0,05 mg/m3 beräknades man förhindra 326 dödsfall årligen (Lungcancer, lungsjukdom som inte är cancer och dödlig njursjukdom) och 440 nya silikosfall. I USA exponeras 2,2 miljoner människor för kvarts. I Sverige exponeras 85 000- 200 000 personer för kvartsdamm beroende på vilken källa man hänvisar till. Motsvarande siffra skulle i Sverige kunna vara 16 dödsfall och 22 silikosfall årligen.

Linné såg tydliga tecken på förtidiga dödsfall i en liten bygd där tillverkarna av slipstens var högexponerade. I en större befolkning med lägre exponeringsnivåer utkristalliseras inte utfallet lika tydligt. Trots det kan man med säkerhet säga att i vårt moderniserade samhälle tillåts kvartspartiklarna verka på samma sätt som på 1700-talet. Även om det inte är lika påtagligt kommer ändock Liemannen och hämtar innan det egentligen borde vara dags – och lämnar sörjande anhöriga efter sig.

(bilder: pixabay)

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *