Internationellt perspektiv på arbetsmiljö

Text: Yrkeshygieniker Stefan Ljunggren, Arbets- och miljömedicin, Linköping

Är du nyfiken på hur det kan se ut i andra länder kring arbetsmiljöfrågor? Kanske är då detta inlägg för dig. Nedan ska jag återge lite erfarenheter jag hade under en konferens vi nyss var på i Washington DC.

Konferensen arrangerades av Internationella föreningen för yrkeshygien (IOHA) och innebar en möjlighet att träffa många amerikanska kollegor (men också andra från andra länder) som arbetar för en bättre arbetsmiljö inom en mängd olika organisationer med bland annat arbetsmiljömätningar men också andra områden.

Vibrationer

Jag tänkte börja med något välbekant: Vibrationer. När det kommer till vibrationer (hand- och arm) så har vi ju här hemma haft vår vibrations-föreskrift sedan 2005.

Det kan alltid diskuteras hur väl denna skyddar arbetstagare då vi har väldigt många som fortfarande får vibrationsskador i vårt land. När det gäller USA så har de dock större problem. Den reglering av vibrationer de har är från 70-talet och alla försök att förbättra den har antingen skjutits i sank eller så har de infört lagstiftning som förhindrar deras motsvarande arbetsmiljöverk att införa kontroller av ergonomi.

Därför så presenterades hur de går tillväga för att försöka försäkra en bättre arbetsmiljö gällande vibrationer. Bland annat så har de tagit fram nationella viktningsfaktorer (vad som är viktigt) för att hjälpa till vid inköp av vibrerande verktyg:

Faktorer Procent Viktning
Produktivitet 20
Fysisk säkerhet 10
Ergonomiska faktorer (ej vibration/stötar) 20
Ljudnivå 10
Hand- och armvibration 20
Inköpskostnad 5
Livscykelkostnad för maskin 15

För att förenkla för företag så arbetar de sedan fram poängmodeller för att man ska väga samman faktorerna och få hjälp att hitta bra maskiner. Min förhoppning är att detta ska hjälpa till att skapa tryck på tillverkarna av maskiner så att vi kan få bättre maskiner som vibrerar mindre för att på sikt minimera vibrationsskadorna. Dock känns det tyvärr som om USA är långt efter oss i Europa så vi kan bara hoppas att de snabbt kommer ikapp.

Nederländsk asbest-kris

En annan intressant session på konferensen var när ett gäng holländare berättade om vad som hände när det upptäcktes asbest i blästringsmedel som användes på många platser runtom landet.

Nederländerna har hårdare lagstiftning kring asbestfibrer än Sverige (0,01 fibrer/cm3 jämfört med Sveriges 0,1 fibrer/cm3) och när företaget som tillverkade blästringsmedlet skickade ut ett brev till alla köpare den 5 oktober 2017 om att de hade kontamination med asbest i blästringsmedlet och att de inte borde använda det ytterligare så startades en kedja av händelser. Media gick i spinn, folk var oroliga och nederländska Arbetsinspektionen satte stopp för allt arbete inklusive sanering av områden innan man visste bättre om halter av asbest i material samt risker. Företag som sanerar asbest började aggressivt sälja sina tjänster och stor osäkerhet rådde vad som gällde.

Den 31 oktober 2017 meddelade arbetsinspektionen att undersökningar visat att det rörde sig om relativt lite asbest i materialet och att man kunde använda ”enklare” saneringstekniker än för produkter innehållande höga halter asbest. Det är ännu inte klarlagt om hälsorisker, speciellt då problemet var mycket större än de först trodde då kontamination gick tillbaka till maj 2015.

Det har uppskattats att hela historien kostat ca 160-200 miljoner Euro för olika företag som tvingats stänga sin verksamhet (totalt över 140 berörda företag) och det finns kritik till att det hela gick för långsamt.

De olika presentatörerna på sessionen frågade dock auditoriet om vad de trodde man skulle kunna gjort bättre. Inte helt lätt fråga. Det har även gett upphov till följdfrågor så som:

  • Hur skulle en likadan händelse spela ut sig i Sverige? En farlig substans hittas i något väl använt ämne som innebär att många kan vara exponerade.
  • Kan vi, och bör vi, stoppa allt arbete på samma sätt och hur snabbt kan vi ha en färdig riskbedömning på plats?

Hursomhelst så var det en intressant session som visar på hur en upptäckt av en kontamination i en produkt kan få långtgående konsekvenser. Frågan är om, och hur, man ska kunna rusta sig och sin organisation för en sådan händelse.

Inomhusmiljö och VOC

En tredje session handlade om inomhusmiljöproblem, det vi ofta kallar för byggnadsrelaterad ohälsa, och då speciellt mätningar av lättflyktiga organiska föreningar (VOC) för att mäta inomhusmiljökvalitet (Indoor air quality, IAQ). Precis som här hemma så har de i USA mycket problem med olika byggnader som orsakar problem för individer som bor och arbetar i dem.

Sessionen gick igenom problemet med VOC så som:

  • Man bara mäter ett fåtal av alla föreningar som finns
  • Man förutsätter att det är statiska koncentrationer
  • Vissa ämnen kan ge lukt och då påverka människor i koncentrationer under detektionsgränser
  • Det saknas kunskap om hälsoeffekter av mixer av många olika ämnen samtidigt.
  • Därtill så används ibland total-VOC (TVOC) men det finns ingen vedertagen definition och inga jämförelsevärden för hälsoeffekter.

Därför så konkluderade föreläsaren att det är viktigt att ta reda på alla faktorer som kan framkalla inomhusmiljöproblemen i en byggnad men att mäta VOC inte kan ge ett klart svar på inomhusmiljökvalitén (IAQ) såtillvida det inte finns en klar källa till VOC.

För att summera så upplever andra länder liknande problem som oss i Sverige. Vi ska dock var glada att vi har en bra arbetsmiljölagstiftning och bidra till att den fortsätter utvecklas så vi kan se till att alla får en god arbetsmiljö i framtiden.

 

Här kan du ta del av ytterligare information:

Lite info om asbest i blästringsmedel i Nederländerna (artikel publicerad på  LinkedIn)

Bilder i inlägg via Flickr samt Unsplash

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *