Hur påverkas vi av vindkraftsbuller ?

Vi känner till att trafikbuller kan påverka vår hälsa, men hur är det med vindkraftsbuller?

Ljud som svischar, bullrar som om en gammal bilmotor, skramlar eller en enträgen ton som tränger genom fönster och väggar, eller ALLT PÅ GÅNG SAMTIDIGT.

vindkraftverk

Så här beskriver några av dem som är utsatta för vindkraftsbuller hur deras tillvaro har varit de senaste åren. TJUGOFYRA TIMMAR OM DYGNET !

Hur påverkas vi människor av vindkraftsbuller? Påverkar det vår hälsa ?

De som är utsatta för vindkraftsbuller tvivlar inte på den saken utan rapporterar både psykiska och kroppsliga stressreaktioner.

Vad säger då litteraturen kring hur vi påverkas av vindkraftsbuller ?

Vindkraft

Nyligen släpptes en rapport från en expertpanel ”Council of Canadian Academies” från april 2015

Den rapporten sammanfattar kunskapsläget såsom att

  1. Det finns tillräckligt vetenskapligt belägg för att vindkraftsbuller medför att personer i verkens närhet kan bli störda (annoyance).
  2. Det finns begränsat litteraturstöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och sömnstörningar.
  3. Det finns otillräckligt vetenskapligt stöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och trötthet, tinnitus, yrsel, illamående, dimsyn, hjärt/kärlsjukdomar, diabetes. m.m.

Hur störs vi då av en ljudnivå om 40 dB(A) utomhus ?

I en svensk litteratursammanställning från 2011 anges att andelen bullerstörda av vindkraftsljud vid 40 dB LAeq, 24 h (utomhusfasad) är 10 % störda och 6 % mycket störda. Mot bakgrund av dessa resultat menar Naturvårdsverket att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas.

I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA.

Trötta och sjuka personer har en ökad känslighet för diverse former av störningar, bland annat buller. På en fråga vi fått om 40 dB(A) vid bostad är tillräcklig begränsning med hänsyn taget till sjuka personer är svaret NEJ.

Eftersom man känner till att miljöbuller av annat slag (trafik) kan orsaka sömnstörningar, stress och hjärtkärlsjuklighet har expertpanelen ”Council of Canadian Academies” visat på en modell för hur vindkraftsbuller möjligtvis skulle kunna resultera i ohälsa. Det krävs emellertid mer forskning kring detta för att befästa sambandet.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

22 kommentarer:

  1. Har nu lidit av vindkraftsbrummet i fyra år. Det som stör är det genomträngande vibrerande brummandet som tränger igenom allt, periodvis olidligt nattetid. Har sedan länge stressrelaterade hälsoproblem som inte blir bättre av att bo 1100 meter från närmaste 2MW Vestas verk o ytterligare 21 verk i parken. Accumulerad störningseffekt? Önskar att någon kunde utföra riktiga mätningar i relevanta mätskalor då den datasimulerade mätningen bara sker i dBA som inte känns relevant. Finns det verkligen ingen som har intresse av och kan finansiera relevanta mätningar här i norr = Västerbottens inland?

    1. Hej Cecilia!

      Det är knepigt att mäta vindkraftsbuller. Precis som du säger så finns inslag av lågfrekvent buller från vindkraftverk. Det kan man göra är att jämföra mätningar mellan dBA och dBC. Om det skiljer mer än 15-20 dB är det sannolikt stort inslag av lågfrekvent buller. Något som också är betecknande när det gäller vindkraftsbuller är att bullret kan vara sammansatt av flera olika bullertyper. Bullret kan utgöras av rena toner, skrammel, motorliknande buller och svischande ljud. Allt på samma gång. Rena toner har en tendens att ”gå genom fönster och väggar”. Mycket låga nivåer av rena toner kan vara mycket störande. När det finns inslag av hörbara toner rekommenderar Naturvårdsverket att bullernivåerna från vindkraftverk ska vara högst 35 dBA.

      Det finns flera företag som är mycket kompetenta att mäta vindkraftsbuller. Om du störs av bullret rekommenderar jag dig att vända dig till kommunens miljökontor.

    2. Jag förstår att du har stora obehag av infraljudet från vindkraftindustrin. Inte underligt människor lider av infraljud krigsmakten använder infraljud som vapen.
      .
      Effects of infrasound on people (Sök med ”ctrl f ”infra”: The Sonic Weapon of Vladimir Gavreau
      https://sites.google.com/site/appliedbiophysicsresearch/sound/infrasound/effects-of-infrasound-on-people-the-sonic-weapon-of-vladimir-gavreau

      Problem för krigssjukvården behandla skador efter ”mindre dödliga vapen”
      Källa: Från FOA-tidningen nr 2-1998 Av läkaren B Thomas Kjellström Se Akustiska vapen: http://www.nyapolitiken.biz/sve_politik/mindre-dodliga-vapen.html
      .
      Kann man „unhörbaren“ Schall hören?
      PTB hat in einem internationalen Kooperationsprojekt die Grenzbereiche des Hörens (Infra- und Ultraschall) untersucht
      http://www.ptb.de/cms/presseaktuelles/journalisten/presseinformationen/presseinfo-artikel.html?tx_news_pi1%5Bnews%5D=5963&tx_news_pi1%5Bcontroller%5D=News&tx_news_pi1%5Baction%5D=detail&tx_news_pi1%5Bday%5D=10&tx_news_pi1%5Bmonth%5D=7&tx_news_pi1%5Byear%5D=2015&cHash=0f540c616e6aa47c5eed27c71f9aeb59
      .
      A Short History of Sound Weapons Pt2: Infrasound January 14, 2008
      https://crab.wordpress.com/2008/01/14/a-short-history-of-sound-weapons-pt2-infrasound/
      .
      Exempel på infrljudvapen.
      https://www.google.se/search?q=sonic+weapon+images&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ved=0ahUKEwiTqruFlqXLAhVqOpoKHUjEAEUQ7AkIMA&biw=1920&bih=918

    3. Senaste uppfattningen är att man skall mäta A-viktat och C-viktat och med ledning av den C-viktade mätningen dra slutsatser om infraljuds (och lågfrekvent) belastningen. Den C-viktade mätningen visar visserligen förekomsten av infra- o lågfrekvent ljud men man filtrerar bort informationen om ljudtrycket. En helt oviktad mätning skulle visa att ljudtrycket för infraljud är avsevärt högre än vad som framgår av den C-viktade mätningen.
      Kvalitetsgodkända enkätstudier har visat att infraljud ger störd sömn och annoyance. Såväl djurförsök som humanförsök har dokumenterat klara hälsoeffekter av just den typ som framhålls av vindkraftsmotståndare (balansproblem, resonansupplevelse, ökat stresspåslag med påverkan på hjärta-blodtryck och kognitiva störningar mm mm) vid högre ljudtrycksnivåer än den man påvisat nära vindkraftverk. Sannolikt är en del människor känsligare för infraljud än andra precis som en del är mer ljud eller ljuskänsliga. Dessa personer kan då utveckla ovan nämnda symptom vid betydligt lägre ljudtrycksnivåer. Man skulle kunna leva med detta om det är en mycket begränsad population som drabbas (dvs boende allra närmast vindkraftparker).
      Men det som bekymrar mig är att jag tror att infraljudet ingår som en del i något större som drabbar en betydligt större del av befolkningen och som återspeglas i den dramatiskt ökande sjukskrivningen framför allt unga medelålders kvinnor. Man skyller på ”stressen i arbetet” eller på ”dåliga arbetsgivare” som skall ”tvingas ta sitt ansvar”. Personligen tror jag att orsaken ligger i en totalt ökad sensorisk belastning där infraljudet från vindkraftverk bara är en del. Vindkraftsinfraljudet har en speciell pulserande kvalitet med lång räckvidd men i samhället har vi generellt fått en kraftigt ökad sensorisk belastning. Ljudmässigt har vi infraljudet från vindkraft men även från mekanisk ventilation och luftkonditionering som nu för tiden är generellt på alla arbetsplatser, trafikljud, hög ljudbelastning i arbetsmiljö (hög ljudnivå i skolan där elever får låna hörselkåpor vb!!), mobiltelefonerna, på vissa arbetsplatser försöker man maskera störande buller genom att lägga på en maskerande “ljudmatta” ; visuell belastning av TV, datorer, mobiltelefoner, mm. Den sensoriska belastningen är avsevärtökad hela vakna delen av dygnet jämfört med bara för 10 år sedan. Många klarar av den ökade belastningen men allt fler gör det inte och drabbas av “utbrändhet”, ”fibromyalgi”, ”går in i väggen”, ”utmattningsdepression”, ”ångestreaktioner”, “stressbesvär” – alltså nya diffusa syndrom som ingen har någon riktigt bra förklaring till.
      Jag menar att den gemensamma nämnaren bakom alla dessa “syndrom” (inklusive s.k. ”wind turbine syndrome”) är det som kallas för central sensitisering. Central sensitisering kan man säga liknar allergi – om hjärnan utsätts för för hög belastning av sinnesintryck så utvecklas med tiden en överkänslighet i hjärnan som reagerar på olika sätt med tex huvudvärk, muskelvärk, yrsel, tinnitus, ångest, stress-symptom, trötthet, depression, (olika profil för olika personer ungefär som allergi kan ge ekzem, nästäppa, astma eller hudutslag). Precis som allergi så är det inte alla som får en central sensitisering alla utvecklar inte en allergi även om det står en björk utanför sovrumsfönstret.
      Personer med Migrän och ADHD bl.a. har en starkt ökad risk att utveckla en central sensitisering. Men egentligen är det tvärtom. Personer med en ärftlig benägenhet för central sensitisering har en ökad risk att utveckla Migrän eller ADHD eller Fibromyalgi, ångestsyndrom, utmattningssyndrom (ungefär som allergi kan uttrycka sig på olika sätt). Så kommer 100.000 kronors-frågan är: hur många i en population har en ärftlig benägenhet att utveckla en central sensitisering?? Problem nr 1: begreppet central sensitisering är nytt och känt av få läkare – diagnosen ställs ej. Problem nr 2: Migrän är för majoriteten av läkare enbart svår huvudvärk (en del känner till att migrän kan ge ögonsymptom utan huvudvärk, ett fåtal känner till att migrän kan ge yrsel utan huvudvärk, nästan inga kolleger känner till det vidsträckta panorama av neurologiska symptom som kan förekomma vid migrän utan huvudvärk – eller för den del i kombination med huvudvärk. Problem nr 3: Först på senare år har forskning kunnat visa att migrän (eller om vi skall vara korrekta: benägenheten att utveckla en central sensitisering) är ärftligt – och att ett flertal gener är inblandade och att risken att utveckla besvär beror på hur många av dessa gener som är förändrade. Många kolleger känner till att migrän ofta “ligger i släkten” men att ärftligheten är så stark är ett okänt begrepp. Den gängse bilden är att migrän kan vara ärftlig i sällsynta undantagsfall.
      Ett sätt att indirekt få en uppfattning om hur vanlig central sensitisering är i en population är att uppskatta hur många individer i en population som någonsin i livet drabbats av migrän i någon form. I Europa påverkas 12–28 % av alla människor någon gång i livet av migrän och ungefär 6–15 % av alla vuxna män och 14–35 % av alla vuxna kvinnor drabbas åtminstone en gång om året. Med utgångspunkt från det kan man säga att minst (minst) 12 – 28 % i en population har en ärftlig benägenhet att utveckla en central sensitisering – dvs risk att utveckla inte bara migrän utan även alla andra diffusa “syndrom” enligt ovan. Och eftersom beräkningen enbart grundar sig på personer som utvecklat riktigt tydliga och uppenbara symptom på migrän så är det sannolikt en betydligt större andelen av populationen som har en ärftlig ökad benägenhet att utveckla en central sensitisering om man utsätts för en tillräckligt stark sensorisk belastning kanske upp till 50 % av befolkningen. Att speciellt kvinnor är drabbade beror på östrogenbelastningen. Om man har en ärftligt ökad benägenhet att utveckla en central sensitisering så är östrogen en potentierande faktor som mångdubblar risken att utveckla besvär.
      Problem nr 4: Hur skall man kunna förklara för kolleger och beslutsfattare något så komplicerat och dessutom ännu så kontroversiellt?

    4. Hej – ingen har skrivit här på en stund – men vill gärna förmedla att jag och min son haft det som Cecilia i 1 1/2 år – men då i Hälsinglands glesa landsbygd. Bullret kallar jag hellre ett lågfrekvent och pulserande brummande – nattetid är det olidligt – det är som huset får motor – omöjligt att undkomma då det resonansförstärks i hela huset. Vi får ingen hjälp till mätningar här – men Länstyrelsen pekar till beräkningar som bolaget lagt fram. Enligt beräkningarna låter det inte alls här. Ergo fortsätter denna terror på obestämd framtid. Vi bor 5 kilometer från anläggningen om 10 verk – uppförda på berget ovanför vår bydal. Att detta kan vara lagligt har förödande effekter på tilliten framöver.

  2. Störningsgraden från små verk vid beräknat 40 dBA låg 2007 på ca 25% i lantliga miljöer (Pedersen avhandling 2007). De många fler enkätsvar som senare inkluderats i detta material är från Holland vilket inte är att anse relevant för Sverige? Förutom denna ”utspädning” av data används felaktiga statistikintervall som Bernström anger. Sammantaget underskattas störningsgraden allvarligt. Kan det bero på att Naturvårdsverket som sätter ljudnivåkravet, samtidigt har ett uppdrag av regeringen att gynna utbyggnaden av vindkraft? Jag anser att NV borde fråntas ansvaret för utomhusnivåerna, eller slippa uppdraget att gynna vindkraftens utbyggnad.

  3. Erfarenheterna från dagens stora vindkraftverk är att de genererar ett lågfrekvent amplitudmodulerat ljud som är mycket störande även vid låg ljudstyrka. På grund av liten dämpning i atmosfären är detta ljud hörbart på mycket stora avstånd. Upp till avstånd på 5-10 km kan personer uppleva störande ljud. I ett flertal rapporter påtalas att för denna typ av ljud är ljudstyrka mätt i decibel ett olämpligt mått. I rapporten” Störande buller i arbetslivet” utgiven av Arbetslivsinstitutet 1999:27 sägs bl.a. att A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå oftast är otillräcklig för att karaktärisera buller i synnerhet vid lågfrekvent ljud. Man måste tillämpa ett psykoakustiskt förhållningssätt. Då måste man mäta egenskaper som ljudets råhet, skarphet m.fl. egenskaper. Den ovan nämnda kanadensiska rapporten påtalar också att kunskapen om störningar från lågfrekvent amplitudmodulerat ljud måste analyseras noggrannare.
    Under tiden så sysslar nu Miljödomstolar med hårklyverier om bråkdelar av decibel. Var finns kunskapen? Är man både blind och döv?

    1. Tack för kommentar. Kunskaper kring hur man ska mäta vindkraftsbuller och vilka eventuella hälsoeffekter det genererar kommer vi sannolikt se en utveckling av i takt med att verken installeras i människors närhet.

    2. Conny Larsson visar i sin rapport (se mitt förra inlägg) att amplitudmoduleringen faktiskt uppstår i utbredningsledet mellan källa och mottagare på grund av olika atmosfäriska fenomen. Nära verken är ljudet oftast inte så tydligt modulerat. Det ingår inte i de vanliga beräkningsmodellerna men är en realitet för dem som drabbas av ljudet.

    3. Du har helt rätt Åke. Mätningarna skall utföras utan filter dB SPL där uppmätts på frekvenser nära 0 Hz över 100 dB SPL. Inte underligt att människor blir sjuka det är ju både dyra och stora vapen som förstör våra skogar som ökar på CO2 belastningen för varje vindkraftverk. Se Vattenfall sid 16.
      https://www.vattenfall.com/en/file/Livscykelanalys_-_Vattenfalls_elproduktion_i_Norden_11336961.pdf
      Drabbade vittnen i Ontario Kanada: https://www.youtube.com/watch?v=55-jBCjtJ88

  4. Vill också tillägga att vi talar om maskiner. Eftersom att jag jobbat mycket med att renovera äldre maskiner så vet jag av erfarenhet att de låter mer än då de var nya. En massa biljud uppstår och den väsnas mer med åren, vilket även gäller vindkraftverk. Det som en gång var 40 dB gränsen är då förflyttad och antingen måste vindkraftverket sänka effekten eller människorna flytta för att reglerna ska följas.

  5. Det skall också påpekas att långtidsmätningar utförda av Conny Larsson m fl vid Uppsala Universitet tydligt visar att både Naturvårdsverkets beräkningsmodell och framförallt den ofta använda modellen Nord2000 ger för låga ljudnivåer jämfört med verkligt uppmätta nivåer under 5-10 procent av tiden (dvs minst en timme per dygn), beroende på meteorologiska förhållanden. Speciellt kväll och natt kan den verkliga nivån vara upp till 5 dBA högre än beräknat. Beräkningar och tillståndsgivning har alltså hittills skett på felaktiga grunder.

    C Larsson, Uppsala Universitet: Ljud från vindkraftverk, modellvalidering-mätning, slutrapport Energimyndigheten projekt 32437-1, dec 2014.

    1. Det kan också noteras att Larsson/Öhlund rapporterar att AM-toppar förekommer upp till 33 % av tiden i vissa vindriktningar och att förekomsten är dubbelt så hög under kvällar och nätter. Det betyder att störningar under kväll och natt (19.00–07.00) kan förekomma under mer än hälften av den tid som disponeras för rekreation och sömn. Med tanke på att AM-ljud uppstår under relativt korta perioder om ca fem minuter kan det under en natt genereras ett mycket stort antal störningstillfällen. Då det räcker med en enda störning för att få sömnen förstörd, inses att detta är ett allvarligt problem där till och med ett gränsvärde på 35 dBA är för högt.
      Den australiska rapporten från Cape Bridgewater Wind Farm (The Acoustic Group), visar att en tydlig WTS-signal kan uppmätas genom bakgrundsljudet. De berörda människorna upplevde känselupplevelser av infraljud i synnerhet vid driftförändringar i samband med start, snabb effektförändring om ca 20 % eller vindhastighet över 12 m/s.

      1. Det uppges ofta att bakgrundsljudet maskerar ljudet från vindkraftverket. Om vinden blåser och vindkraftverket står stilla uppstår ljud från turbinvingarna och där ståltornet fungerar som förstärkande resonanskropp. Därför avges alltid ljud från vindkraftverk även vid svag vind.
        Efter ett antal år slits lager och kugghjul i växellådan som ger toner, därför skall 35 dBA i tysta områden sänkas med 5 dB för framtida toner.

        Naturvårdsverket:
        Riktvärden för ljud från vindkraft

        Ljudnivån från vindkraft vid bostäder bör inte vara högre än 40 dBA, anser Naturvårdsverket. I vissa områden bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA. Om vindkraftverken ger ifrån sig tydligt hörbara toner, så kallade rena toner, bör ljudnivån vara 5 dB lägre.
        http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/

  6. Gemene man vet säkert inte att dB(A) är en logaritmisk skala. Tycker väl inte att ett par decibel hit eller dit är så mycket att snacka om. Vet man däremot att 3 dB(A) ökning är en fördubbling av ljudtrycksnivån, inser man att problemet inte är av akademisk natur.

  7. Efter att i 8 år varit aktiv i vindkraftsdebatten så vet jag att de bullerregler som omger vindkraften är helt fel. Jag har genom åren haft kontakt med dussintals av drabbade, alla talar om samma problem och att ingen lyssnar. Fram till början på 90-talet var det oberoende forskning som gjordes av NASA som låg till grund för hur vindkraftens bullerproblematik såg ut. Då var det problem med buller, stora problem. Men sedan mitten på 1990-talet så är det vindindustrin själva som avgjort hur deras egen bullerproblematik påverkar sin omgivning (http://docs.wind-watch.org/Wind-Turbine-Timeline.pdf). Självklart så blev bullerproblemen mindre i mitten på 1990-talet då vindindustrin själva avgjorde vad som är ett bullerproblem. Nu byggs ohälsan ut på landsbygden då många får vindkraftverk som nära grannar, tysta områden blir bullrande industri då maskiner som blir våra högsta byggnader byggs i tusental. Helt i onödan då vi redan har en utsläppsfri elproduktion som mer än täcker landets efterfrågan på el. Ren och skär idioti!

    1. Tack Jimmie. Det är viktigt att lyssna. Kommunikation i en samrådsprocess inför en etablering av ett vindkraftverk kan innebära att konflikter undviks. Om det finns ett motstånd till vindkraftverk är det viktigt att ta reda på bakgrunden till motståndet. Det räcker inte enbart med en informationskampanj. Det är viktigt att förstå vilken inställning individer har till ett vindkraftverk- attityderna. En holländsk studie från 2012 (Bakker m.fl.) visade att vindkraftverk i sig självt inte orsakade sömnsvårigheter och psykologisk påfrestning, utan istället är det de personer som upplevde att blev störda av det som utvecklade sömnsvårigheter och psykologisk påfrestning. Det finns också andra studier (Baxter 2013) som visar att upplevd hälsorisk kan bidra till ohälsa och att det är därför viktigt att ta frågan på allvar.

  8. I Naturvårdsverkets rapport 6497 anges andelen störda vid 35-40 dBA vara 10 procent i två svenska studier och 20 procent i en holländsk. Andelen mycket störda är cirka 6 procent. Dessa siffror är lägre än tidigare studier utförda av Eja Pedersen. Orsaken är man betraktat hela intervallet 35-40 dBA vilket är missvisande. Att utsättas för 35 dBA är inte detsamma som att utsättas för 40 dBA.

    Studerar man intervallen 35-37,5 dBA och 37,5-40 dBA separat får man andra siffror. I en studie från 2002 redovisar Pedersen 20 procent mycket störda vid 37,5-40 dBA. Undersökningen omfattar huvudsakligen flacka landskap. I en studie från 2007 redovisar Pedersen 15-25 procent störda vid 37,5-40 dBA. Denna undersökning omfattar både flacka och kuperade landskap. Andelen störda är högst i flacka landskap med låga bakgrundsnivåer och där man kan se verken från bostaden.

    Då många vindkraftanläggningar tangerar 40 dBA vid närmaste bostäder måste man, för att bedöma andelen störda, studera intervallet närmast under 40 dBA. I detta intervall visar studierna 15-25 procent störda. Att slå ihop hela intervallet 35-40 dBA ger förstås mindre andel störda och är därmed missvisande för att bedöma andelen störda vid den övre gränsen.

    1. Tack för din kommentar. Som du skriver är det stor skillnad mellan 35 dBA och 40 dBA. Ett exempel på detta är att om man ställer två vindkraftverk som vardera genererar 35 dBA bredvid varandra blir ljudnivån 38 dBA.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *