Hotet från plasten, del 2

Överallt finns plasten och farliga ämnen kan utsöndras från plast i kläder, schampo, smink och andra produkter. Medan forskningen stretar på för att ge mer tydliga svar kring plastens påverkan på människors hälsa och miljö finns det kunskap att ta del av, en liten machete för den som vill slå sig fram i en vardagsdjungel av plast och farliga ämnen.

Begreppet mikroplast omfattar olika sorters plastpartiklar mindre än fem millimeter. Det inbegriper polymerer framställda av människan av olja eller bioprodukter av olja. Det inbegriper även partiklar från biomaterial, så kallade biobaserade plaster. Även icke syntetiska polymerer är inkluderade eftersom de har liknande egenskaper.

”Man vet att inandning av polymerer i arbetsmiljö kan medföra allergiska reaktioner och lungkomplikationer. Vissa polymerer har även kopplats samman med ökad risk för cancer”.

Foto: Pixabay

Det säger Helen Karlsson, docent och miljökemist, Arbets- och miljömedicin i Linköping. Hon tror att den vanlige konsumenten kan ha svårt att navigera bland begrepp som polymerer, polyeten, titandioxid och bisfenol.

Bisfenol är ett hormonstörande ämne som finns i plast. En väldigt låg halt bisfenol kan ge effekter liknande kvinnligt könshormon och misstänks därmed kunna försämra spermiekvaliteten hos män (Cariati 2019). Bisfenol kan finnas på insidan av vissa läskburkar och som ett skyddande lack på insidan av konservburkar.

”Bisfenol är otäckt. Vid höga doser har det en toxisk effekt. Men det som är bra är dels att bisfenol lämnar kroppen lättare än många andra kemikalier, dels att produkter som innehåller bisfenol måste märkas. Det bör alltså gå att undvika”, säger Helen Karlsson som rekommenderar att leta efter svanen-märkta produkter, eller välja märken som man vet har fasat ut mikroplasterna.

En del plast marknadsförs dessutom som bionedbrytbar och komposterbar, vilket Helen Karlsson menar är vilseledande eftersom många uppfattar det som att den typen av plast bryts ner av sig själv. I själva verket krävs speciella förhållanden som endast kan skapas i en industriell anläggning för att den ska brytas ner.

Foto: Pixabay

”Så länge plasten hamnar i miljön har vi ett läckage av plast som inte längre är en del av ett cirkulärt materialflöde. Ska vi åstadkomma en hållbar plastanvändning måste vi helt undvika läckage av plast till miljön, oavsett om plasten är biobaserad eller nedbrytbar”, säger hon.

Helen Karlsson anser att det finns en dubbel risk med hygienartiklar och skönhetsprodukter som innehåller mikroplast. Det är dels risken för användaren, dels för naturen då produkterna kommer ut via avloppet till reningsverk. Rötslam från reningsverk är en dominerande orsak till att mikroplaster sprids i naturen eftersom rötslam används som gödning på åkrar.

Svanenmärkt smink ska klara tuffa krav för vattenlevande organismer, de innehåller inga mikroplaster, samt låga halter av parfymer och metaller.

”De får inte heller innehålla ämnen som står på EU:s lista över hormonstörande ämnen, eller konserveringsmedel som kan ge upphov till allergi”, säger Helen Karlsson.

Foto: Pixabay

År 1989 skapades det nordiska miljömärket Svanen. Syftet var att göra det enkelt för konsumenter att hitta miljöanpassade produkter och för företag att producera dem. På webbplatsen kan man söka bland 20 000 varor och tjänster. Ett hjälpsamt sätt att hitta allt från mascara till bilvårdsmedel och fönsterputs med miljömärket Svanen.

Kemikalieinspektionen är en myndighet som informerar och ger råd kring kemikalier i hemmet.

”Många tror att det inte finns några farliga ämnen i produkter som vem som helst kan köpa i butik. Men det är fel. Det finns både farliga och särskilt farliga ämnen i bland annat kläder, heminredning och i mobiltelefoner”.

Alla har rätt att få veta vad en vara innehåller, och kemikalieinspektionen har mer information om det på sin webbplats.

”Kemikalieinspektionen har också utvecklat en app, kemikalieappen, som fungerar så att man genom att scanna en varas streckkod kan få veta om produkten innehåller några särskilt farliga ämnen”.

Foto: Pixabay

Även Livsmedelsverket har information om oönskade ämnen i mat. På Livsmedelsverkets webbplats finns också en pedagogisk risktermometer som kan hjälpa till att bättre förstå och jämföra risker. Den består av bilder där risken med olika ämnen visas i en femgradig skala, från ingen till hög risk.

På nedanstående webbsidor kan du läsa mer om plast och om farliga ämnen i vår närmiljö.


Här kan du också ta del av den vetenskapliga artikeln som vi refererade till i texten: Cariati och medförfattare: “Bisphenol a: an emerging threat to male fertility”. Reprod Biol Endocrinol”. 2019;17:6.

 

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *