Hållbart arbetsliv ur ett genusperspektiv

För dom flesta är det självklart att vi ska ha ett hållbart och jämställt arbetsliv. Men hur ser det egentligen ut i praktiken? Vad bidrar till den könssegregerade arbetsmarknaden som vi faktiskt har? Hur påverkar det vår hälsa? Den här veckan har vi bjudit in genusforskaren Lotta Nybergh från Karolinska Institutet som vår gästbloggare. Du är välkommen att ta del av hennes inlägg. Hon ger dig även tips om intressant läsning.

Den könssegregerade arbetsmarknaden anses vara en av de bidragande faktorerna till att kvinnor är så högt representerade bland sjukskrivna anställda menar genusforskaren Lotta Nybergh
Den könssegregerade arbetsmarknaden anses vara en av de bidragande faktorerna till att kvinnor är så högt representerade bland sjukskrivna anställda menar genusforskaren Lotta Nybergh.

Genusperspektiv är relevant för att skapa och upprätthålla ett hållbart arbetsliv för både kvinnor och män. Kvinnor har en högre risk än män att drabbas av sjukskrivning, och skillnaden fortsätter att öka. Det finns olika anledningar som anses bidra till denna skillnad och forskning pågår i ämnet för att nå mer kunskap om de bakomliggande orsakerna.

Den könssegregerade arbetsmarknaden anses vara en av de bidragande faktorerna till att kvinnor är så högt representerade bland sjukskrivna anställda. Den högsta andelen av sjukfrånvaron orsakad av psykisk ohälsa återfinns inom de kvinnodominerade arbetsplatserna skola, vård och omsorg. Arbetsmiljöverket menar att kvinnors arbetsmiljörisker inte synliggörs tillräckligt och därför inte åtgärdas på samma sätt som mäns ofta gör.

De psykosociala arbetsmiljöerna inom de kvinnodominerade yrkena har ofta högre krav, lägre kontroll, fler visstidsanställningar och mindre lön. En ytterligare rapport från Arbetsmiljöverket anger att också arbetsplatsrelaterat våld ökar mer för kvinnor än för män, och att de mest utsatta yrkesgrupperna även här hittas inom vård, skola och omsorg.

Arbetsmiljörelaterade riskfaktorer för att bli utsatt för våld eller hot om våld inom arbetsplatsen innefattar;

  • direkt klientkontakt,
  • tillfällig anställning och
  • hög arbetsplatsbelastning

Därtill bidrar könsnormer till en ansträngd arbetsmiljö. Forskning tyder på att kvinnor uppvisar en gränslöshet mellan sig själva och den organisation de arbetar i, vilket i kombination med en social underordning kan leda till högre grad av skuld- samt otillräcklighetskänslor. Det är svårare att må väl och orka på jobbet om kraven på sig själv är höga och man samtidigt har låga resurser för att utföra sitt jobb. Det finns ett behov av att integrera genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett sätt som beaktar både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt könsnormerna i organisationen.

Det finns ett behov av att integrera genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett sätt som beaktar både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt könsnormerna i organisationen
Det finns ett behov av att integrera genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett sätt som beaktar både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt könsnormerna i organisationen

Orsakerna bakom en pressad situation som leder till sjukskrivning varierar även ur ett livsloppsperspektiv. Kvinnor med små barn befinner sig ofta i korsdraget mellan krav i jobbet och krav i hemmet, ibland kallad en ”dubbelbelastning”. Man skall både hinna hämta och lämna på förskolan, samt etablera sig i arbetslivet. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att kvinnor fortfarande har det största ansvaret i hemmet trots att de även arbetar på heltid och har mindre fritid jämfört med män.

Vidare diskuterar en del forskare också om ”trippelbelastning”, vilket betyder att när man utöver krav i arbetslivet och på hemmaplan upplever en tredje belastning kan detta leda till ökad grad av sjukskrivning. En sådan ytterligare belastningsfaktor kan exempelvis vara ett barn med specialbehov, egen sjukdom eller en akut livshändelse såsom skilsmässa. Men bilden om vilka belastningar som egentligen bidrar till kvinnors höga sjukskrivning är inte entydig och mer forskning på området behövs.

Skillnaderna i sjukskrivningsmönster mellan kvinnor och män är inte en fråga om medfödda egenskaper utan handlar om sociala konstruktioner som påverkas av bland annat normer och bestämmelser. Ett pressmeddelande från Försäkringskassan anger att pappor som både tar ett stort ansvar i hemmet och har en likvärdig ställning i arbetslivet som sin partner löper på samma sätt som kvinnor en större risk för att bli sjukskrivna. Olikkönade par som lever enligt en traditionell könsmodell där mannen är huvudförsörjaren löper mindre risk för sjukskrivning, men är samtidigt ett hinder för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Vidare har man sett att kvinnor och män som utsätts för likartad arbetsmiljö reagerar hälsomässigt lika. Det är alltså de sociala och arbetsrelaterade förutsättningarna som skapar ohälsa, och inte medfödda egenskaper hos kvinnor och män. Detta är i sin tur är hoppingivande för det medför att förhållandena går att påverka och att problemen kan lösas med rätta metoder.

Kvinnor och män som utsätts för likartad arbetsmiljö reagerar hälsomässigt lika. Det är alltså de sociala och arbetsrelaterade förutsättningarna som skapar ohälsa.
Kvinnor och män som utsätts för likartad arbetsmiljö reagerar hälsomässigt lika. Det är alltså de sociala och arbetsrelaterade förutsättningarna som skapar ohälsa.

Inte endast kön, utan också andra samhällsklasser påverkar arbetsmiljön och dess betydelse för arbetstagarens hälsa. På liknande sätt som man kan se skillnader mellan kvinnor och män påvisas även skillnader inom gruppen kvinnor och gruppen män utifrån exempelvis ålder, klass och etnicitet, vilka står för ytterligare snedvridningar i sjukskrivningsmönster.

Hur dagens flyktingkris kommer att påverka arbetsvillkoren och möjligheterna för ett hållbart arbetsliv för alla arbetsföra kvinnor och män återstår ännu att se, men forskning inom dessa områden kommer endast att öka i betydelse. För att uppnå ett hållbart arbetsliv för alla krävs ett strukturellt arbetsmiljöarbete som på ett systematiskt sätt beaktar både kön/genus och andra sociala kategorier.

Mycket tyder på att intresset för ett hållbart och jämlikt arbetsliv växer sig allt starkare. Sverige anses ofta vara en föregångare i dessa frågor ur ett internationellt perspektiv, men mycket kvarstår att göra. För dem som är sugna på en djupdykning i ämnet anordnar Forte ett tvådagars seminarium i mars 2016 om vinster och möjligheter som ett jämlikare Sverige kan medföra inom ämnena hälsa, arbetsliv och välfärd: Läs om seminarium Forte talks Hoppas att vi ses där!

För vidare läsning kan jag rekommendera följande:

  1.  Arbetsmiljöverkets hemsidor: uppdraget om kvinnors arbetsmiljö 2011-2014
    Sjukfrånvarons utveckling. Socialförsäkringsrapport. Delrapport 1, 2015.
  2. Våld och genus i arbetslivet. En kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket, 2011.
  3. Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation. Arbetsmiljöverket, 2013
  4. På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014.
  5. Jämställdhet i socialförsäkringen? Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. SOU 2014:74
  6. Omfattande dubbelarbete ökar risken för sjukfrånvaro – även för pappor. Försäkringskassan.
  7. Jämställdhet och sjukfrånvaro. Förstagångsföräldrar och risken för sjukfrånvaro vid olika jämställdhetssituationer och effekter på sjukfrånvaron av reformer inom föräldraförsäkringen. Försäkringskassan 2015.
  8. Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. SBU 2003

Har du funderingar och tankar kring ett hållbart arbetsliv får du gärna ställa dina frågor direkt på bloggen i kommentarsfältet.

Vi på Arbets- och miljömedicin tackar dig Lotta Nybergh för ett givande blogginlägg som berör och ger inspiration till fortsatt jämställdhetsarbete.

vi på Arbets- och miljömedicin tackar dig genusforskare Lotta Nybergh för ett intressant inlägg på Arbets- och miljömedicinbloggen.
Genusforskare Lotta Nybergh, verksam som forskare (post doc) vid Karolinska  Institutet, är författare till blogginlägget ”Hållbart arbetsliv ur ett genusperspektiv”.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

4 kommentarer:

  1. Det behövs fler olika perspektiv för att se hälsa i arbetslivet. Arbetsmiljö kan bli ett alltför generellt begrepp för att ta hänsyn till människan. Inom kvinnodominerade yrken är det dessutom minst en tredje part inblandad. En part som alltid har företräde. Arbetsmiljö i vården är tex mer vårdmiljö för att patienters behov också ställer krav på miljön. Det behövs mer forskning och stöd för verksamheter för att se hur det faktiskt är och utifrån det förändra. Det finns några studier om friska arbetsplatser som visar att känna mening påverkar hälsa positivt för de sin arbetar i vården.

    1. Hej,
      Tack för ditt inlägg, instämmer med det du skriver. Ja, inom vården behöver vi verkligen se till både patientens behov och till personalens när det gäller miljön. Vi ser forskningsmässigt och i praktiken att vi behöver föra ihop områdena patientsäkerhet och arbetsmiljö. Glädjande nog har vi fått forskningsmedel för att nu påbörja ett projekt inom detta område. När det gäller praktiska goda exempel så blev jag nyligen intervjuad i webbtidningen arbetsmiljöforksning.se om ett gott exempel hur man kan arbeta med Arbetsmiljön för hälso- och sjukvårdspersonal. Den artikeln kommer nu i december i deras temanummer som ska handla om ergonomi.
      MVH
      Charlotte Wåhlin

  2. Diskuterade just detta med genusperspektivet och varför kvinnor verkar ha större sjuktal för utmattning och depression än män.

    Trots allt jämställdhetsarbete lyckas inte kvinnor få en känsla av kontroll. Vad beror det på?
    Hur kommer det sig att mäns arbetsplatser oftare ger möjlighet till egen kontroll, medan kvinnors arbete ger mindre av den varan. Handlar det bara om att kvinnor oftare arbetar i vårdrelaterade och relationsbärande yrken?

    I så fall – hur ser sjuktalen ut mellan kvinnor och män i yrken som har 50/50 i könsfördelning? Exempelvis läkare? Är manliga läkare lika mycket sjukskrivna som kvinnliga läkare för utmattning? Om inte – varför då?

    Känslan av ansvar för hemmet – om den delas – går sjuktalen upp för män och ner för kvinnor?

    Många frågor får jag när jag läser detta… 🙂 MEN så intressant! Följer med intresse.

    Jag tänker att om vi kan öka känslan av kontroll för kvinnor i relationsnära yrken och ett sunt förhållande till ansvar – hur mycket sjuklön skulle sparas in då?

    1. Hej Kristina,
      Intressanta synpunkter som du lyfter fram. Vi vet att både ha kontroll, att få stöd och ha rimliga krav i arbetet och på fritiden ökar möjligheterna till en god hälsa. Ja, visst väcker det många frågor där vi fortfarande behöver mer forskning. Kanske några frågor som du vill fördjupa dig i och studera närmre? Jag gör vår gästbloggare Lotta Nybergh uppmärksam på ditt inlägg.
      Började häromdagen att lyssna på din nystartade podcast Hjärnpodden. Du lyfter fram många intressanta teman som rör stress, sömn, hälsa. Jag lyssnar vidare på din podcast Kristina!
      MVH
      Charlotte Wåhlin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *