Hallå där…

Anders Jidesjö, lektor, Tema miljöförändring, Linköpings universitet. Varför tycker du att det är så viktigt att inte glömma bort hälsoperspektivet i miljödebatten?

Därför att det finns en lucka i miljödebatten där människa och hälsa inte är särskilt framträdande.  Vi måste börja se och förstå helheten, att hur vi bygger och konstruerar våra samhällen får oönskade konsekvenser på miljön. Det har vi otaliga exempel på. Men vi glömmer bort att det som först visar sig som miljöproblem visar sig i nästa steg i människors ohälsa.

Bilden föreställer en pilgrimsfalk. Foto: Pixabay.

Det är samma miljögifter som pilgrimsfalkarna dog av på 1980-talet som ammande kvinnor i dag för över till sina små barn. Det är den räckan av samband som vi måste se, analysera, förstå och därefter hantera.

Hur ska vi göra det här?

Vi måste granska livsstilar och utgå från det.  Hur vi bor, hur vi bygger, vad vi har för kläder på kroppen, vad vi äter och hur vi transporterar oss. Och vi måste se hela kedjan och bygga samhällen med en ekonomi inom de ekologiska ramarna. Kapplöpningen om naturresurser måste upphöra.

Du har varit med och infört utbildning om miljöhälsa på läkarutbildningen. Många kanske tycker att miljögifter, farliga plaster och kemikalier inte riktigt faller inom läkekonstens område. Hur resonerar du? 

Läkare måste förstå att en del av den ohälsa vi drabbas av idag orsakas av vår livsstil. Och att det handlar om mer än rökning, alkoholkonsumtion och motion.  Det handlar om gifter i kläder, i mat och att mycket av gifterna finns i dammet i våra hem. Idag vet vi att det finns starka kopplingar mellan ohälsa och att vistas mycket inomhus. När det gäller lim, plaster, tejper och lacker har många varit medvetna länge, men inte blivit tagna på allvar.

Bilden föreställer en läkare i vit rock som tar blodtryck på en man. Mannen sitter utomhus vid ett vitt bord som står framför en graffitimålad vägg. Vid bordet sitter ytterligare en man i vit läkarrock. Foto: Pixabay.

Sjukvården är superbra på akutsjukvård, kranskärl och höftleder. Men alla patienter med huvudvärk, svidande ögon, ont imagen ibland och en ständig trötthet, alla de med flera och diffusa symptom, de är vi inte alls bra på. Den här diffusa typen av ohälsa är också väldigt kostnadsdrivande för samhället.

Din forskning handlar om naturvetenskaplig didaktik, alltså konsten att lära ut och lära om naturvetenskap. Skulle man kunna säga att du jobbar för en uppdatering av det naturvetenskapliga ämnet?

Naturvetenskap är meningsfullt och relevant på många sätt och den relevansen behöver ingå i utbildning. Andelen produkter som har en symbol för allergiframkallande ämnen har tredubblats i Sverige sedan 1990-talet.

Bilden föreställer en pizza. Foto: Pixabay

I stort sett all färdigmat som vi köper är uppsötad, ibland med ämnen som vi vet påverkar nervsystemet. Aspartam kan man utrota myror med, och det är ett sötningsmedel som fortfarande finns i läsk och saft. Det gjordes en studie på nya kläder köpta från galge i butik. De behövde tvättas åtta gånger i tom maskin för att halterna av gifter skulle komma ner i tolerabla nivåer. Det är inte bara produktionen av kläder som är problematisk, innan kläderna transporteras behandlas de med flamskyddsmedel och medel mot svartmögel.

Bilden föreställer en bebis som sover i en gosig brun filt. Foto: Pixabay

Tänk dig bebisarna – de ligger ofta i nya vagnar, nya åkpåsar, nya lakan och nya kläder, alltså inkapslade i gifter under sina första månader i livet. En naturvetenskaplig undervisning som är misslyckad berättar inte om de här sakerna, då berättar man bara om molekyler och atomer. På det viset får folk inte ens veta att det finns en symbol som varnar för allergiframkallande ämnen.

Kan man som forskare känna sig lite konkurrensutsatt bland fake news, konspirationsteorier och annan felinformation som finns i samhället?

Det här är en intressant fråga, och också allvarlig. Lite grann biter forskningen sig själv i foten genom att via så kallad open access publicera forskning som kanske inte borde ha publicerats. Jag tycker det är lite märkligt att inte fler akademiker reagerar över det.

Vi måste kommunicera vad vi vet och vad vi inte vet. Vi forskare borde lära oss mer om kommunikation och hur vi paketerar vår forskning för att nå ut på ett framgångsrikt sätt.

Bilden föreställer två vita elbilar som laddas vid en laddningsstation. Foto: Pixabay

Min övertygelse är att vi ska se helheten innan vi rekommenderar. Vem har exempelvis sagt att vegetariskt är bättre? Den maten är mer besprutad och vegetarismen driver på användandet av bekämpningsmedel. Vem har sagt att elbilar är bättre? Hanteringen av batteriavfall tillhör en av Sveriges värsta miljökatastrofer. Gruvbrytning efter viktiga ämnen till batterier kan leda till omfattande miljö- och hälsokonsekvenser, och ingår dessutom i det föråldrade sättet att tänka kring naturresurser och ekonomisk utveckling. Det måste till en synvända för att få till hållbara inriktningar. Helheten är alltid viktig. Hela systemet ska röra sig åt rätt håll, inte bara en enskild fråga. 

Anders Jidesjö, lektor, Tema Miljöförändring, Linköpings universitet. Foto: Patrick Moreau-Raqui

Här kan du ta del av: ”Tidigare publikationer från Anders Jidesjö” via Diva, Linköpings Universitet

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *