Guldlock-principen främjar hälsa i arbetslivet.

Att sträva efter det som är optimalt för att främja hälsa i arbetslivet är en vision som utforskas i några studier som använder begreppet Guldlockprincipen. Vi känner alla till folksagan om Guldlock som hittar björnarnas stuga i skogen och testar stolar, gröt och sängar. Lagom – mitt mellan för mycket och för litet – är det som är optimalt för henne. I arbetslivet är lagom inte att hitta en optimal vikt på något som ska lyftas utan att hitta den rätta  variationen av belastningar och balans mellan belastning och vila.

Foto: pixabay
Biden visar en persons ben som balanserar på en stock i naturen.

Det finns risker med att stå för länge men också att sitta för länge. Inaktivitet ökar risk för ohälsa och vid träning belastar man hjärta och muskler för att komma i bättre form. Samtidigt löper de som i arbetet lyfter tungt  ökad risk för ohälsa. Vid tungt fysiskt arbete kan arbetet präglas av långa perioder med likartad belastning utan tid till återhämtning.

Foto:pixabay
Bilden föreställer en träfigur med kroppshållning som signalerar smärta.

Genom att lansera begreppet Guldlock-principen i arbetslivet önskar forskarna att utöka målet från att arbetet inte ska skada till att arbetet ska vara hälsofrämjande. Tanken är att man analyserar de arbetsuppgifter som finns och designar arbetet och arbetsdagen så att olika dimensioner av fysisk aktivitet portioneras ut i rätt dos och vid lämplig tid för att ge en positiv hälsoeffekt. Exempelvis genom att främja ökad kondition och muskelmassa då högintensiv och lågintensiv belastning varvas. Dimensioner av fysisk aktivitet kan vara hur tungt och intensivt, hur länge, frekvens av rörelser och kroppshållningar. Det är också viktigt med variation i vad man belastar och att det ska finnas tillräcklig tid för återhämtning.

Foto: pixabay. Bilden föreställer 5 olika vikter från ett gym.

Det traditionella arbetsmiljöarbetet är grunden men  kombineras med hälsofrämjande åtgärder integrerade i det dagliga arbetet.  Hälsofrämjande ”tillägg”  så som friskvård eller möjlighet att alternera stående och sittande är bra men är beroende av att arbetstagaren aktivt väljer att utnyttja det.

För mig låter tankesättet tilltalande men fungerar det i praktiken? Jag lyssnade nyligen på ett föredrag av professor Andreas Holtermann från danska Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø som arbetat med Guldlock-principen. Principen är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utvärderad men det finns exempel på interventionsstudier från förskola och industri som pekar på positiva effekter. Jag hade även förmånen att få lyssna till avdelningschef Laila Axelsson Jonsson från Intern Service Lycksele lasarett. Hon berättade om positiva erfarenheter av arbetsväxling i arbetsuppgifter mellan lokalvårdare, transportör, receptionist, administratör, och bårhustekniker.

Foto: pixabay.
I bildens bakgrund finns ett hus, i förgrunden ser man en byggnadsarbetare med en ritning som verkar hoppa av glädje..

Förändringar kan ge variation och förutsättningar för en bättre hälsa men även skapa oväntade negativa effekter. Mitt råd är att fortsätta arbete kontinuerligt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och lyfta blicken och fundera över vad som skulle kunna göras på just din arbetsplats för att du skulle må bättre.

Vill du läsa mer?

Danska Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø (NFA) har en egen hemsida om sundhedsmiljö (danska) med  bland annat ett nyhetsbrev om detta. Där hittar man även en tema-sida om GoldilocksWork(engelska) där man kan klicka sig vidare till mer information, checklistor och vetenskapliga artiklar.

För mer information om själva tankesättet  rekommenderas även  dessa artiklar:

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *