Forskningsnyhet – Förebygg arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdspersonal

Kommentera gärna inlägget >>>

Som vi alla vet är arbetsrelaterad stress ett ökande problem. Effektiva förebyggande åtgärder efterfrågas allt mer. I det här blogginlägget kan du som är intresserad av forskning kring arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården läsa en sammanfattning av översiktsartikeln ”Preventing occupational stress in healthcare workers”. Jag har samarbetat med forskaren Jani Ruotsalainen från finska Arbetslivsinstitutet för att ta fram en svensk översättning. Jani ledde studien tillsammans med ett forskarteam på uppdrag av Cochrane Library. Resultatet visar att kognitiv beteende terapi (KBT) i likhet med mental och fysisk avslappning måttligt minskar upplevelsen av stress men bevisen är av låg kvalitet. Förändrade arbetsscheman kan också minska stress. Men det fanns inga tydliga bevis för eller emot effekterna av åtskilliga andra organisatoriska åtgärder.

Nedan kan du ta del av sammanfattningen. I slutet av blogginlägget finns också en länk till hela översiktsartikeln. Du kan även lyssna på översättningen. Hoppas att du kan ta dig tid att fundera på vad som kan vara användbart för din del när det gäller att förebygga arbetsrelaterad stress.

NIOSH Science Blog. What Works Best to Prevent Stress Among Healthcare Workers: Changing the organization or educating staff? Jani Ruotsalainen, Jos Verbeek and Thais C. Morata
Läs NIOSH Science Blog. Vad fungerar bäst för att förebygga stress bland hälso- och sjukvårdspersonal?

Cochrane-översikten omfattar studier som inte bara visar på vilket sätt hälso- och sjukvårdspersonal kan hjälpa patienter, utan också hur Hälso- och sjukvårdspersonal kan hjälpa sig själva. I studien undersöks hur man kan förebygga arbetsrelaterad stress.

Svensk sammanfattning av översiktsartikel:

1. Hälso- och sjukvårdspersonal drabbas i hög grad av arbetsrelaterad stress. Orsaken till detta är att de ställs inför höga krav trots bristen på tid, kunskaper eller stöd för att möta dessa krav. Detta kan leda till allvarlig utmattning, utbrändhet eller fysisk sjukdom. I slutänden kan det leda till att Hälso- och sjukvårdspersonal är oförmögen att tillhandahålla sjukvård av hög kvalitet. Stress och utbrändhet kan också vara kostsamt på grund av sjukfrånvaro och kan till och med leda till att somliga byter arbete.

2. Några av de sätt som kan användas för att tackla arbetsrelaterad stress är att lära sig ett annorlunda och mer effektivt sätt att hantera sina tankar, känslor och sitt beteende. Detta kallas kognitiv beteende terapi eller KBT. Ett annat sätt är att omorganisera det sätt på vilket arbetet utförs och mental eller fysisk avslappning. Mental avslappning inkluderar exempelvis meditation och mindfulness medan fysisk avslappning kan uppnås via motion eller massage.

Avslappning kan uppnås via fysisk aktivitet, motion eller massage. Foto Mats Jonsson.
Avslappning kan uppnås via fysisk aktivitet, motion eller massage. Foto Mats Jonsson.

3. Metod: Vi genomsökte en stor mängd litteratur och kontrollerade noga mer än 200 publikationer för relevans innan vi bestämde oss för 58 studier som skulle kunna förse oss med den tillförlitliga evidens vi önskade presentera. 14 av 58 studier utvärderade effekterna av KBT, 21 studier redogjorde för mental och fysisk avslappning och 6 studier tittade på kombinationen KBT och avslappning. Ytterligare 20 studier undersökte effekterna av arbetsplatsinterventioner, varav 6 studier kontrollerade organiserat stöd eller mentorskap, 4 studier förändringar i vårdens innehåll, 2 studier förbättringar i schemaläggning och en enskild studie förbättring i kommunikationssättet.

Forskare mätte effekterna av stress via frågeformulär som Maslach Burnout Inventory, det mest kända frågeformuläret inom detta område. Den mäter tre dimensioner av utbrändhetssyndromet: emotionell utmattning, cynism och brist på personlig prestation. Vi använde även data som samlats in från andra stressformulär och kombinerade deras resultat. Slutligen räknade vi ut alla utfall som om de hade mätts med den emotionella utmattningsskalan tagen från Maslach Burnout Inventory.

4. Resultat: Sex studier påvisade svag evidens för att KBT minskade emotionell utmattning vid mätningar i anslutning till uppföljningspunkterna, som varierade från under en månad till upp till två år. Det är dock oklart hur relevant den måttliga minskningen som påvisades skulle vara för en person med stress. Liknande resultat framkom när KBT kombinerades med avslappning. När KBT, däremot, jämfördes med annan övning som fokuserade på vårdens innehåll i motsats till stresshantering, var stressnivåerna jämförbara mellan de olika arbetsgrupperna.

17 studier visade svag-till-medelhög evidens för att både mental och fysisk avslappning minskade emotionell utmattning jämfört med ingen intervention alls.Slutligen, i de 20 studierna med målet att förändra arbetsförhållanden, reducera eller avbryta arbetsscheman, minskade emotionell utmattning i två studier men det fanns ingen tydlig nytta av någon av övriga interventioner.

5. Slutsats är att kognitiv beteende terapi (KBT) i likhet med mental och fysisk avslappning måttligt minskar upplevelsen av stress men bevisen är av låg kvalitet och kan till och med förändras när studier av högre kvalitet utges. Förändrade arbetsscheman kan också minska stress, men det fanns inga tydliga bevis för eller emot effekterna av åtskilliga andra organisatoriska interventioner.

Jag har pratat in den svenska sammanfattningen. Den kan du lyssna på via Cochrane Library  

Här kan du ta del av hela översiktsartikeln ”Preventing occupational stress in Healthcare workers”. Detaljer från alla studier av arbetsrelaterad stressinterventioner finns tillgängliga i Cochrane-översikten.

Cochrane Library är allstå en en internationell organisation som tillhandahåller olika systematiska översikter för att samla kunskap om evidensbaserade åtgärder som på bästa sätt kan hjälper patienter. Översikterna ska även vara en guide för de som arbetar inom hälso- och sjukvården. Här kan du besöka cochrane Library och gruppen ”Occupational Safety and Health Review Group för att läsa mer om deras pågående arbete.

Nedan ser du en bild av forskaren Jani Ruotsalainen från finska Arbetslivsinstitutet,  han har haft uppdraget som forskningsledare för studien. Han är också en person som satsar på området forskningskommunikation. Det gör han bland annat via en blogg som heter Nordic_EBM. Det är en blogg som lyfter fram vilka metoder som funkar inom hälso- och sjukvården. Ett annat bloggtips är NIOSH Science blog.

Jani Ruotsalainen från finska Arbetslivsinstitutet,  forskningsledare för studien om "Förebyggande av arbetsrelaterad stress bland Hälso- och sjukvårdspersonal.
Jani Ruotsalainen från finska Arbetslivsinstitutet, forskningsledare för studien om ”Förebyggande av arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdspersonal”.

Via vår blogg vill vi sprida kunskap med en blandning av erfarenheter, forskning och nyheter. Jag hoppas att du kan sprida det här inlägget till personer som är intresserad av att förebygga arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Och viktigast av allt, diskutera frågorna på din arbetsplats, med dina arbetskamrater och se hur ni tillsammans med din chef kan förebygga arbetsrelaterad stress.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

  1. Hej och tack för er sammanfattning av forskningen. Om jag förstår er sammanfattning rätt hittar författarna till översiktsartikeln endas svaga forskningsstöd för några få åtgärder. När ni avslutar inlägget med att uppmana oss läsare att prata med våra chefer och arbetskamraterna om hur vi kan minska stressen på jobbet vad är det ni tycker att vi ska göra? Vilka interbventioner tror ni på? Finns det annan forskning som ni tycker är tillförlitlig nog för att vi ska kunna rekommendera specifika insatser?
    Jag jobbar med insatser för att främja psykisk hälsa och vi funderar mycket på vad vi kan göra för att öka hälsan och effektivt möta ohälsa i ett tidigt skede.

    1. Hej,
      Tack för ditt inlägg, bra frågor. Cochrane-översikten som jag har översatt till svenska inkluderar endast utvärdering av insatser för hälso- och sjukvårdspersonal. Många studier tittar avgränsat på en frågeställning, på en åkomma eller på en åtgärd så det är svårt att få en samlad bild av vad man egentligen ska satsa på. Vi behöver helt enkelt mer forskning på många områden för att veta vilka åtgärder som är effektiva när det gäller att både förebygga besvär och för att välja rätt åtgärd för att komma åter i arbete efter sjukskrivning. En rapport som nyligen publicerades från Karolinska institutet lyfter fram att
      problemlösningsfokuserade terapier via företagshälsovården innehållande arbetsplatsnära insatser underlättar återgång i arbete bland personer sjukskrivna för psykisk ohälsa. Läs gärna mer i rapporten:”Insatser via företagshälsovården för att minska eller förebygga psykisk ohälsa. En kartläggning av forskningen”. författare: Gunnar Bergström mfl Länk: http://www.fhvforskning.se
      Ett annat lästips är rapporten från FORTE ”Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro”. Författare:Eva Vingård. Det finns fler tips, vi kan diskutera vid tillfälle om du vill. du efterfrågar ju mer förebyggande och att möte ohälsa i ett tidigt skede.
      MVH
      /Charlotte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *