Forskning om osäkra anställningar

Allt för många som är i arbetsför ålder har osäkra anställningar. Något som kan upplevas otryggt och jobbigt. I dagsläget finns inte tillräcklig med forskning för att vi ska veta vilka konsekvenser det får på hälsan.  Osäkra anställningsförhållanden har beskrivits som “atypiska” “flexibla” “lågkvalitativa” och  “dåliga” anställningar. Ett mer samlande begrepp som används för att beskriva dessa anställningar är prekära anställningar.

Denna vecka har vi bjudit in Theo Bodin som gästbloggare. Han arbetar som läkare och forskare med arbets- och miljömedicinska frågor. Theo reder ut begreppen om prekära anställningar och berättar om forskning som är på gång.

Figur 1: Prekära anställningsformer (röd triangel finns på alla nivåer av traditionella anställningsförhållanden (cirkel) Vidareutveckling av Aronsson et al, 2000.
Figur 1: Prekära anställningsformer (röd triangel finns på alla nivåer av traditionella anställningsförhållanden (cirkel) Vidareutveckling av Aronsson et al, 2000.

Det prekära arbetslivet kräver nya forskningsmetoder

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar på arbetsmarknaderna i västvärlden vilket bland annat medfört en kraftig ökning av osäkra anställningsförhållanden. Vi ser en växande servicesektor med en hög andel osäkra anställningsvillkor, en generell försvagning av fackföreningar och förändringar i arbetsrätten till företagens fördel. I Sverige har en rad reformer genomförts i syfte att skapa nya jobb. Flera av dessa har varit inriktade på ökad flexibilitet, okvalificerade jobb, unga och invandrare. RUT och ROT, bidrag för att starta eget inom ramen för jobb och utvecklingsgarantin, sänkt arbetsgivaravgift för unga under 26 år, sänkt restaurangmoms och allmän visstidsanställning är några exempel.

Osäkra anställningsförhållanden har beskrivits som “atypiska” “flexibla” “lågkvalitativa” och  “dåliga” anställningar. Ett mer samlande begrepp som används för att beskriva dessa anställningar är prekära anställningar (eng: precarious employment). Detta är en mulidimensionell modell som tar hänsyn till flera aspekter av arbetslivet:

  • Arbetsmarknadstrygghet som innebär att statliga mål om full sysselsättning finns.
  • Anställningstrygghet – skydd mot godtyckligt avskedande, regler för anställning och uppsägning, osv
  • Yrkestrygghet– möjlighet att upprätthålla en nisch i anställningen, skydd mot kompetensuttunning, möjlighet till karriärutveckling
  • Arbetsplatstrygghet– skydd mot arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar genom t.ex. regler för säkerhet och hälsa, begränsningar för arbetstid, obekväm arbetstid.
  • Kompetensutvecklingstrygghet – möjlighet att utveckla nya kompetenser genom t.ex. praktik, och arbetsträning samt möjlighet att utnyttja befintlig kompetens.
  • Inkomsttrygghet– garantier om en fullgod stabil inkomst, skyddad genom t.ex. fastställd lägstalön och  heltäckande socialförsäkring
  • Representationstrygghet – tillgång till en kollektiv röst på arbetsmarknaden.

Prekariatet utgör en riskgrupp för att utveckla ohälsa genom att dels leva under otrygga förhållanden vad gäller att behålla sitt arbete och få en inkomst och dels att riskera att utsättas för hälso- och skaderisker i arbetet.

Prekariatet – En grupp som är svår att nå

Sverige har en lång tradition av enkät- och registerbaserad forskning av hög kvalitet. Människors försörjning kan följas via deklarationer, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar, bidrag och lån. Prekära personer kan helt eller delvis arbeta utanför den “vita” arbetsmarknaden, och även sakna socialt skyddsnät. Då finns en risk att deras försörjning inte går att spåra i de nationella registren. Det finns också enkät- och intervjuundersökningar tex, Arbetskraftundersökningarna (AKU) och Arbetsmarknadsundersökningen (AMU) mfl. Vad alla enkäter har gemensamt är att bortfallet snabbt ökar. Svarbortfallet för t.ex. AKU har ökat från 13 procent till 33 procent på 20 år. För flera andra enkätundersökningar är läget än värre.

Det finns metoder för att nå grupper som vanligtvis är svåra att nå via enkäter. En metod som är välbeprövad när studiepopulationen är svår att nå är ”respondet driven sampling” (RDS). Sammanfattningsvis går metoden ut på att man rekryterar ett litet antal studiedeltagare som sedan rekryterar sina bekanta i samma situation. Ungefär som kedjebrev, men man får bara rekrytera max 3 personer. Begränsningen i hur många personer varje deltagare för rekrytera bidrar till att öka representativiteten. Ju längre kedjor man får, desto större blir sannolikheten för representativitet. Urvalet kan också viktas efter storleken på deltagarnas sociala nätverk, för att ytterligare minska felskattningen.

Figur 2: Illustration av respondent driven sampling, där urvalet sker genom sociala nätverk utifrån “frön”
Figur 2: Illustration av respondent driven sampling, där urvalet sker genom sociala nätverk utifrån “frön”

Kommande studier kan ge svar

Metoden ”respondet driven sampling” (RDS)  kommer att användas i vår studie. Vi fick nyligen ett forskningsanslag beviljat från FORTE.

Syftet med studien är

  1. för det första att avgöra om prekära anställningsformer är kopplat till sämre arbetsmiljö och högre risk för arbetsskador i förhållande till andra jobb.
  2. Vi vill också undersöka om det finns en dos-responssamband mellan allvarlighetsgrad och varaktighet av prekära anställningar och psykiska och fysiska hälsoproblem.
  3. Dessutom ska vi undersöka vilka andra faktorer som kan påverka dessa förhållanden, både i positiv och negativ riktning.

De metodologiska målen omfattar en översättning av ett enkätverktyg för att mäta prekära anställningar och att undersöka hur registrer- och enkätdata bättre kan användas inom detta forskningsområde. Studien är ett brett samarbete mellan forskargrupper i Stockholm, Malmö, Barcelona och Santiago de Chile.

Tack säger vi på Arbets- och miljömedicin till Theo Bodin för ett mycket intressant blogginlägg. Har du frågor så kan du skriva dom i kommentarsfältet direkt på bloggen. Vill du veta mer om studien, så kan du också ta direktkontakt med Theo Bodin; theo.bodin@ki.se Han har koppling till Karolinska Institutet och till Centrum för Arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Theo Bodin, läkare och forskare med som intresse av arbetsmedicin, arbetslivets frågor och nu med inriktning på prekära anställningar.
Theo Bodin, läkare och forskare med intresse av arbetsmedicin, arbetslivets frågor och nu med inriktning på prekära anställningar.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

  1. Jag är också intresserad av detta och sökte nyligen anslag för att studera detta med anställningsförhållanden, men fick avslag. Nytt försök! Jag tror verkligen det kan påverka vår hälsa. Undersökningar av bl a Kairos Future visar ju att dagens unga söker trygghet i arbete och privatliv precis som tidigare generationer. Trodde vi att de skulle vara annorlunda?

    1. Jag håller med om att det behövs mer forskning om detta. Hoppas att du har bättre tur med anslagsansökningarna nästa omgång. Hör av dig om du är intresserad av samarbete på något sätt! /Theo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *