Kvinnor toppar statistiken vid utmattning

Att sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa har ökat under en lång tid är inga nyheter. Detta är ett fenomen som vi har kunnat följa sedan 1990-talet. Nu har Försäkringskassan, för första gången någonsin, sammanställt en rapport med fokus på utmattningssyndrom.

Foto: Anna Dzuibinska

Att den stressrelaterade ohälsan i Sverige är omfattande vet vi, men till skillnad från mer akuta stressreaktioner som klingar av efter någon månad ger utmattningssyndrom en mer långvarig ohälsa där sjukskrivningar på ett halvår inte är ovanligt, vilket får stora konsekvenser. Inte bara för den individuella hälsan och den privata ekonomin, men även för arbetsplatserna. Vilka som drabbas värst? Enligt Försäkringskassans rapport är risken för kvinnor att drabbas av stressrelaterade besvär 41 procent högre än för män.

Foto: Sidney Sims

Rapporten är en sammanställning  hur många som drabbats av utmattningssyndrom  i Sverige under åren 2018 och 2019. Som nämnt ovan är kvinnor extra drabbade och av de 25 000 personer som drabbats under 2018 och 2019 var 19 500 av dem kvinnor. Redan på 1800-talet finns tillstånd beskrivna som påminner om dagens utmattningssyndrom, men trots detta är termen relativt ny. Genom utveckling från tidigare begrepp som utbrändhet och utmattningsdepression så var det  först 2005 som Socialstyrelsen accepterade begreppet utmattningssyndrom som numera är det vedertagna begreppet för att beskriva denna typ av ohälsa. För en diagnos ska det finnas identifierbara belastningar som varat i mist sex månader. Ohälsan kännetecknas av bland annat:

  • En påtaglig brist på energi och trötthet som inte går att vila bort
  • Koncentrationssvårigheter
  • En ökad känslighet för stress
  • Sömnproblem
Foto: Carl Heyerdal

Att en person utvecklar utmattningssyndrom beror sällan på bara en sak. Ofta handlar det om det så kallade livspusslet som inte går ihop, men där vi kämpar för att leverera inom flera stora livsområden. Detta kan man även se i siffrorna från Försäkringskassans nya rapport där det framkommer att det vanligaste åldersspannet som drabbas av stressrelaterad ohälsa är för personer mellan 30 till 39 år, både för kvinnor och för män. Ofta är detta tiden i livet när både utbildning och/eller arbete och småbarnsåren konkurrerar om vår tid. I rapporten lyfter man dock att en stor del av sjukfrånvaron kan kopplas till arbetsrelaterad stress och just att våra arbetsförhållanden har en stor betydelse för vår psykiska hälsa och frånvaro har dessutom ett redan starkt och växande forskningsstöd.

Foto: Leonard Beck

Olika typer av yrken ställer olika krav på oss och även det speglas i rapporten där vissa yrken är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad psykisk ohälsa. Redan välkända riskyrken är kontaktyrken inom det sociala området och vård- och omsorgssektorn. De nya siffrorna pekar även på andra riskyrken där psykisk ohälsa är vanligare. Detta bland annat inom apoteksbranschen, lager och distribution, djurhälsa och djurvård samt bevakning och säkerhet. Sjukfrånvaron generellt är högst i yrken med låga krav på formell utbildning. Inom chefsyrken och yrken som kräver högskoleutbildning dominerar stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom men däremot är sjukfrånvaron i dessa yrken i allmänhet låg. Dock finns högt kvalificerade yrken som är överrepresenterade i sjukskrivningssiffrorna, såsom specialistläkare, arkitekter, apotekare och veterinärer.

Här kan du läsa hela rapporten: Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser

Inom kort kommer vi följa upp rapporten med ett fördjupat inlägg om utmattningssyndrom, hur det kan vara kopplat till arbetet och hur du kan agera föra att förebygga egen stressrelaterad ohälsa.

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *