Kvinnor toppar statistiken vid utmattning

Att sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa har ökat under en lång tid är inga nyheter. Detta är ett fenomen som vi har kunnat följa sedan 1990-talet. Nu har Försäkringskassan, för första gången någonsin, sammanställt en rapport med fokus på utmattningssyndrom.

Foto: Anna Dzuibinska

Att den stressrelaterade ohälsan i Sverige är omfattande vet vi, men till skillnad från mer akuta stressreaktioner som klingar av efter någon månad ger utmattningssyndrom en mer långvarig ohälsa där sjukskrivningar på ett halvår inte är ovanligt, vilket får stora konsekvenser. Inte bara för den individuella hälsan och den privata ekonomin, men även för arbetsplatserna. Vilka som drabbas värst? Enligt Försäkringskassans rapport är risken för kvinnor att drabbas av stressrelaterade besvär 41 procent högre än för män.

Foto: Sidney Sims

Rapporten är en sammanställning  hur många som drabbats av utmattningssyndrom  i Sverige under åren 2018 och 2019. Som nämnt ovan är kvinnor extra drabbade och av de 25 000 personer som drabbats under 2018 och 2019 var 19 500 av dem kvinnor. Redan på 1800-talet finns tillstånd beskrivna som påminner om dagens utmattningssyndrom, men trots detta är termen relativt ny. Genom utveckling från tidigare begrepp som utbrändhet och utmattningsdepression så var det  först 2005 som Socialstyrelsen accepterade begreppet utmattningssyndrom som numera är det vedertagna begreppet för att beskriva denna typ av ohälsa. För en diagnos ska det finnas identifierbara belastningar som varat i mist sex månader. Ohälsan kännetecknas av bland annat:

  • En påtaglig brist på energi och trötthet som inte går att vila bort
  • Koncentrationssvårigheter
  • En ökad känslighet för stress
  • Sömnproblem
Foto: Carl Heyerdal

Att en person utvecklar utmattningssyndrom beror sällan på bara en sak. Ofta handlar det om det så kallade livspusslet som inte går ihop, men där vi kämpar för att leverera inom flera stora livsområden. Detta kan man även se i siffrorna från Försäkringskassans nya rapport där det framkommer att det vanligaste åldersspannet som drabbas av stressrelaterad ohälsa är för personer mellan 30 till 39 år, både för kvinnor och för män. Ofta är detta tiden i livet när både utbildning och/eller arbete och småbarnsåren konkurrerar om vår tid. I rapporten lyfter man dock att en stor del av sjukfrånvaron kan kopplas till arbetsrelaterad stress och just att våra arbetsförhållanden har en stor betydelse för vår psykiska hälsa och frånvaro har dessutom ett redan starkt och växande forskningsstöd.

Foto: Leonard Beck

Olika typer av yrken ställer olika krav på oss och även det speglas i rapporten där vissa yrken är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad psykisk ohälsa. Redan välkända riskyrken är kontaktyrken inom det sociala området och vård- och omsorgssektorn. De nya siffrorna pekar även på andra riskyrken där psykisk ohälsa är vanligare. Detta bland annat inom apoteksbranschen, lager och distribution, djurhälsa och djurvård samt bevakning och säkerhet. Sjukfrånvaron generellt är högst i yrken med låga krav på formell utbildning. Inom chefsyrken och yrken som kräver högskoleutbildning dominerar stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom men däremot är sjukfrånvaron i dessa yrken i allmänhet låg. Dock finns högt kvalificerade yrken som är överrepresenterade i sjukskrivningssiffrorna, såsom specialistläkare, arkitekter, apotekare och veterinärer.

Här kan du läsa hela rapporten: Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser

Inom kort kommer vi följa upp rapporten med ett fördjupat inlägg om utmattningssyndrom, hur det kan vara kopplat till arbetet och hur du kan agera föra att förebygga egen stressrelaterad ohälsa.

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

6 kommentarer:

  1. Jag tycker det är konstigt att man inte pratar om VARFÖR utmattningssyndrom UPPSTÅR. Precis som den första kommentatorn nämner kan det bero på mobbning och trakasserier, men det beror till allra största delen på att arbetsgivaren medvetet lastar på för mycket jobb på sina anställda alternativt på vissa individer. Varför adresseras inte detta? Problemet beror inte bara på de ambitiösa individerna som ”inte kan säga nej” utan på att arbetsgivare, arbetsledare, mellanchefer och/eller högste chefen vill komma undan så billigt som möjligt och ser chansen att utnyttja de som har hög arbetsmoral och som verkligen vill göra sitt bästa. Genom att pressa sina anställda och kommunicera till dem alldeles för höga förväntningar på produktion kan man (på kort sikt) minska sina kostnader genom att mjölka ur de anställda som inte kan säga nej istället för att anställa fler som skulle behövas för att genomföra den arbetsmängden som önskas. Att bara prata om de som blir sjuka är att inte ta ansvar för hela problemet som ofta innefattar en dålig och ohälsosam ledningskultur på de företag och organisationer där anställda blivit stressutmattade. Den diskussionen skulle vara bra att ta upp en gång för alla. Arbetsmiljöverket behöver arbeta även på den fronten. Tänk en framtid där du skulle kunna välja arbetsplats utifrån ett god-arbetsledningsindex eller ett arbetsplatshälsoindex! Då skulle vi verkligen kunna säkerställa inte bara att våra arbetsmiljölagar efterlevs, utan även se ett uppsving i allmänt välmående för att inte tala om en mer attraktiv svensk arbetsmarknad.

    1. Det finns många viktiga aspekter och du nämner flera som är mycket viktiga. Ett arbetsplatshälsoindex hade varit fantastiskt!

  2. Äntligen kommer detta upp till ytan. Bättre sent än aldrig kan man säga, synd bara att så många liv som har förbrukats under tiden i form av långtidssjukskrivningar, utförsäkringar, destruktiva beteenden och självmord.

    Kan tycka att studien är väldigt nischad. Den bör vara bredare. Ingen kritik, man behöver börja någonstans, studien bör delvis följas upp men också ta in nya parametrar i form av att inte endast belysa föräldrar med småbarn. Skolan (barn 6-18 år) ställer även BETYDLIGT högre krav på föräldraskapet idag vilket innebär högre obetald arbetsbelastning för främst KVINNOR. Lägg därtill obetald hemarbete och obetald projektledare hemma plus (visserligen betald) högutbildad kvinna i offentlig sektor men med högre krav för att uppnå en befordran. Det värsta är, att sjukvården än idag inte har förutsättningar för att kunna behandla utbrända kvinnor och dessutom förnekar smärtpatienter och arbetar enligt strategin ”släcka bränder”. Det är dessa kvinnor som även blir utförsäkrade efter ett tag. Sverige håller på att kollapsa och vi behöver tillsammans ta tag i problemen PÅ RIKTIGT. Jag vill tacka för ordet, mvh en statsanställd .

  3. Hej

    Bra inlägg!

    Finns det statistik på den stress till utmattningsyndrom av mobbning, kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering kön/ålder ELLER att ha jobbat för mycket?

    Viktigt för att kunna åtgärda problemen med mobbning/kränkningar..

    1. Det finns tyvärr ingen sådan uppdelad statistik. Det är hittills för få forskningsstudier som visat att mobbning/kränkande särbehandling mm riskerar leda till utmattningssyndrom. Vi som arbetar med frågorna vet att så är fallet, men det finns för lite sammanställd data. Däremot är det klarlagt att mobbning/trakasserier mm leder till en nästan trefaldigt ökad risk för depressionsproblematik.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *