Förbättra den ergonomiska arbetsmiljön

Text: Sebastian Buck, ergonom & doktorand, Arbets- och miljömedicin i Linköping

Jag vet att det är möjligt att förbättra den ergonomiska arbetsmiljön för miljoner arbetstagare i Sverige. Det är genom att lägga fokus både på individuella och organisatoriska faktorer och för ergonomi som vi skapar säkrare arbetsmiljöer.

Det arbetar runt 5,4 miljoner personer i Sverige och alla exponeras för olika typer av ergonomiska risker. Det betyder att varje dag på jobbet utsätts många miljoner arbetstagare för risker som kan hota deras hälsa, mer eller mindre allvarligt. Det här är ingen struntsak, faktum är att arbetslivet skapar nya patienter, varje dag. Men det finns sätt att minska de ergonomiska riskerna och förbättra arbetsmiljöer. På svensk arbetsmarknad finns två föreskrifter som ganska väl beskriver hur det arbetet kan göras. Det är AFS 2012:2 om belastningsergonomi och AFS 2015:4 om Organisatorisk och social arbetsmiljö. Förutsättningen för ett lyckat arbetsmiljöarbete är att både arbetsgivare och arbetstagare känner till de här föreskrifterna för att sedan, i samverkan, omsätta kunskapen till praktisk handling.

Arbetsmiljöverket minskar antalet AFS:ar, men innehållet blir tydligare i både AFS:en om organisatorisk och social arbetsmiljö samt i AFS:en om belastningsergonomi. Källa: Arbetsmiljöverket.

Tabellen visar vad AFS 2012:2 Belastningsergonomi och AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö innehåller i stora drag.

Källa: Arbetsmiljöverket

Riskbedöm och åtgärda fokusområdena

Båda AFSarna i tabellen har ett tydligt budskap: Riskbedöm alla arbetsuppgifter kopplade till organisatorisk, social och ergonomisk arbetsmiljö. Det betyder att ni regelbundet ska riskbedöma de fokusområden ni ser i tabellen ovan. Glöm inte att göra en bedömning av arbetsuppgifternas risknivå. Om risken är hög, måttlig eller låg påverkar i stor utsträckning vilka åtgärder ni ska prioritera.

Foto: Pixabay

Ingen risk står ensam

Vid ergonomiska riskbedömningar och när man vill förbättra den ergonomiska arbetsmiljön är det viktiga att beakta flera områden. Den ergonomiska arbetsmiljön påverkas minst lika mycket av områden som lyfts i AFS 2015:4 som handlar om social och organisatorisk arbetsmiljö. Gör därför inte misstaget att lägga allt fokus på hur enskilda arbetstagare står, sitter, lyfter eller positionerar sin kropp. Lägg också fokus på hur de organisatoriska förutsättningarna ser ut för att kunna arbeta förebyggande. Som ett exempel lyfter AFS 2012:2 Belastningsergonomi att arbetsställningar ska anordnas så gynnsamt som möjligt för arbetstagaren, vilket också påverkas av vilken arbetsbelastningen. Enligt AFS 2015:4 OSA, förklaras att kraven i arbetet ska anpassas utifrån de resurser som finns.

Foto: Pixabay

Krångla inte till det

När ni har kunskap om de två AFS:arna är det bara att sätta igång arbetet. Mitt budskap är: Krångla inte till det! Gör så här: Sitt ner tillsammans, arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och eventuellt någon från företagshälsovården och börja identifiera riskerna på er arbetsplats. Vi måste börja prata om riskerna på jobbet, så länge ingen gör det blir det heller ingen förändring.

Jag brukar utgå från dessa fem punkter:

  • Hur ofta, hur mycket och hur länge utförs arbetsuppgiften?
  • När utförs arbetsuppgiften?
  • Var utförs en specifik arbetsuppgift?
  • Har alla arbetstagare och arbetsgivaren kunskap om hur arbetsuppgiften ska genomföras?
  • Finns det rutiner och tydliga instruktioner för hur den arbetsuppgiften ska genomföras på ett säkert sätt?

Lycka till!  Kommentera gärna nedan vad du eller din arbetsplats har gjort för att förbättra den belastningsergonomiska arbetsmiljön!

Länkar:

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2012:2 Belastningsergonomi

rssrssby feather
FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

    1. Hej
      Tack för din kommentar. vi instämmer med det du säger. Vi och andra behöver jobba för att sätta detta område i fokus.
      Mvh
      Sebastian Buck, Ergonom vid Arbets- och miljömedicin.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.