Ett jämställt arbetsliv – del 2

Män och kvinnor tar och tilldelas olika arbetsuppgifter i yrkeslivet. Men olika arbetsinnehåll kan aldrig vara skäl till sämre arbetsinnehåll skriver Emilia Liljefrost från Arbetsmiljöverket i dagens blogginlägg. Nedan kan du ta del av intressanta reflektioner kring deras projekt om kvinnors arbetsmiljö. Det är glädjande att Arbetsmiljöverket har fått ett nytt uppdrag under 2015 för att fördjupa arbetet kring kvinnors arbetsmiljö. Jag kommer att delta i  referensgruppen för projektet, det ser jag fram emot! Självklart kommer vi att lyfta jämställdhetstemat igen på bloggen. Du är varmt välkommen att ge dig in i diskussionen kring jämställdhet i arbetslivet, skriv gärna i kommentarsfältet.

Del 2: Skillnad i arbetsinnehåll är inte ett rimligt skäl till dålig arbetsmiljö

I projektet Kvinnors arbetsmiljö kommer speciell uppmärksamhet att riktas mot kvinnodominerade sektorer
I Arbetsmiljöverkets  projekt ”Kvinnors arbetsmiljö” kommer speciell uppmärksamhet att riktas mot kvinnodominerade sektorer som vård och omsorg.

Ett jämställt arbetsliv handlar om att skapa möjligheter för att både individer och samhället ska kunna möta framtiden. För individen är det frågan om att orka arbeta ända fram till pension. För samhället om att ha kontroll över kostnaderna för arbetsrelaterade sjukdomar och att klara av samhällsekonomiska påfrestningar när befolkningen blir allt äldre och färre måste försörja allt fler. En bra arbetsmiljö är en rättighet men kan också vara ett sätt att nå andra samhällsekonomiska mål. Om arbetsgivare i högre grad bedriver ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete så kan de bidra till att vända trenden om att kvinnor i högre utsträckning än män slås ut ur arbetslivet på grund av arbetsrelaterade besvär. Därför är resultaten från Arbetsmiljöverkets projekt om kvinnors arbetsmiljö oroande. Vi fann exempelvis att:

  • I hemtjänsten har cheferna fler medarbetare. 7 av 10 chefer har fler än 30 medarbetare. Inom teknisk förvaltning har 1 av 10 chefer så många medarbetare.
  • I hemtjänsten är arbetssituationen mer pressad, särskilt för medarbetare. Varannan medarbetare ser arbetskraven och arbetsbelastningen som ett arbetsmiljöproblem jämfört med knappt var tredje medarbetare inom teknisk förvaltning.
  • I hemtjänsten är resurserna mindre. Dubbelt så många brister i inspektionsmeddelanden handlar om resurser och utrustning – exempelvis otillräckligt antal fordon eller bilar – jämfört med inom teknisk förvaltning.
Olika arbetsinnehåll kan aldrig vara skäl till en sämre arbetsmiljö. Åtgärder behövs för en mer jämställd arbetsmiljö. Genusmedvetenhet behövs!
Olika arbetsinnehåll kan aldrig vara skäl till en sämre arbetsmiljö. För att åtgärda skillnader mellan mans och kvinnodominerad verksamhet behöver man vidta åtgärder.  #jämställdhet #arbetsmiljö #genusmedvetenhet

Vi har i våra inspektionsresultat sett att kvinnor och män inte bara tar och tilldelas olika arbetsuppgifter i yrkeslivet utan att det finns systematiska skillnader mellan de arbetsvillkor som ges inom olika yrkeskategorier som domineras av de respektive könen. Detta får konsekvenser för arbetsmiljön med ett resultat som är särskilt negativt för kvinnor. Olika arbetsinnehåll kan aldrig vara skäl till sämre arbetsmiljö. För att åtgärda skillnader mellan mans och kvinnodominerad verksamhet behöver man vidta åtgärder. Ett första steg kan vara att synliggöra, analysera och sedan upprätta nya målsättningar. För att få en förändring inom offentligfinansierad verksamhet kan det behövas ett politiska engagemang och att det fattas konkreta beslut som möjliggör lika förutsättningar i manligt- och kvinnligt dominerade verksamhetsområden.

Här planerar Emilia Liljefrost och projektledare Minke Wersäll fortsatta utvecklingsmöjligheter för Arbetsmiljöverkets projektet ”Kvinnors arbetsmiljö” .
Här planerar Emilia Liljefrost och projektledare Minke Wersäll fortsatta utvecklingsmöjligheter för Arbetsmiljöverkets projekt ”Kvinnors arbetsmiljö” .

Arbetsmiljöverket har fått ett nytt uppdrag och ska under 2015 fördjupa arbetet med kvinnors arbetsmiljö och särskilt rikta oss mot kvinnodominerade sektorer. Vi kommer också att fortsätta att utveckla det påbörjade arbetet som handlar om jämställdhetsintegrering av vår egen verksamhet. Vi ser att det behövs ett genusperspektiv på det systematiska arbetsmiljöarbetet. På så sätt kan vi ta tillvara den kunskap och de slutsatser som dragits i vårt uppdrag. Samtidigt finns inte nyckeln till en mer jämställd arbetsmiljö i myndighetens händer utan ansvaret för att realisera ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete finns hos arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och politiska aktörer. Nu har vi sammanställt delar av svaren, vi arbetar vidare med dessa frågor, men det är i arbetslivet som förändringarna måste skapas.

Emilia Liljefrost

Emilia Liljefrost har arbetat med projektet Kvinnors arbetsmiljö sedan 2013 på Arbetsmiljöverket och har en bakgrund som disputerad i ekonomisk historia, Uppsala Universitet. Finns också på twitter: @Liljefrost #arbetsmiljö #jämställdhet

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

    1. Hej och tack för återkoppling!
      Behovet är stort att både diskutera och jobba med jämställdhetsfrågorna. Arbetsmiljöverkets projekt fortsätter med flera olika delar för att uppmärksamma kvinnodominerade branscher. Vi behöver en genusmedvetenhet i alla sektorer, det gynnar både män och kvinnor. Vi kanske inte tänker på det dagligen, men många av våra arbetsuppgifter är könsmärkta. Ett tips – Arbetsmiljöverket kommer att uppmärksamma arbetsmiljöfrågor och jämställdhetstemat den 29 juni vid almedalsveckan.
      Hälsar Charlotte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *