Ett jämställt arbetsliv – del 1

Har du arbetsmiljöansvar måste genusglasögonen på. Det är slutsatsen Arbetsmiljöverket drar efter tre års arbete med arbetsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv. Emilia Liljefrost på Arbetsmiljöverket gästbloggar i dag på vår Arbetsmiljöblogg och hon konstaterar i det här inlägget att Sverige har långt kvar till en jämställd arbetsmiljö. Nedan kan du läsa det första blogginlägget av två på detta tema.

Del 1: Föreställningar om kön får arbetsmiljökonsekvenser

Föreställningar om kön får arbetsmiljökonsekvenser.
Föreställningar om kön får arbetsmiljökonsekvenser.

Arbetsmiljöverket har haft i uppdrag från regeringen att arbeta med arbetsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv sedan 2011. Det har varit tre mycket lärorika år där vi ser hur vårt arbete har bidragit till att flytta fram kunskapspositionerna både internt och externt. Nu har vi har paketerat slutsatser och sammanställt forskning på ett sätt som ska underlätta för andra att ta över vid gränsen för vad som ryms inom ramen för vårt myndighetsuppdrag. Under åren som gått har vi sammanställt kunskap och genomfört inspektionsinsatser för att skapa en djupare förståelse för varför kvinnor i högre utsträckning drabbas av arbetsrelaterad ohälsa.

Det vi fann var en ögonöppnare för både oss och andra. Sverige har en lång väg att gå innan vi uppnått en jämställd arbetsmiljö. Slutsatserna från projektet bekräftar vikten av hur man organiserar arbete som nyckel för att skapa en god arbetsmiljö för både kvinnor och män. Vårt budskap till alla med det yttersta arbetsmiljöansvaret är: genusglasögonen måste på!

Budskapet till alla med yttersta arbetsmiljöansvaret: genusglasögonen måste på!
Budskapet till alla med yttersta arbetsmiljöansvaret: genusglasögonen måste på!

I våra övergripande slutsatser utifrån inspektionsinsatser och kunskapssammanställningar så konstaterar vi att följande faktorer är centrala för att förklara varför kvinnor i högre utsträckning drabbas av arbetssjukdomar jämfört med män:

  • Kvinnor och män återfinns i olika yrken och arbetsvillkoren skiljer sig mellan de manligt och kvinnligt dominerade arbetsmarknadssektorerna.
  • När kvinnor och män återfinns inom samma yrke så arbetar de med olika arbetsuppgifter vilket innebär att de belastas olika.
  • Kvinnor arbetar i högre grad med monotona arbetsuppgifter eller med arbetsuppgifter som omfattar personförflyttningar. Kvinnor arbetar också i högre grad med uppgifter som innebär många möten och kontakter vilken innebär en psykosocial belastning.
  • När kvinnor och män arbetar med samma saker på samma arbetsplats så belastas de ändå olika eftersom arbetsverktyg och arbetsstationer sällan är anpassade efter en genomsnittlig kvinnas fysik.

Arbetsmarknaden är könssegregerad som en följd av att vi har föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper vilket är kopplat till olika arbetsuppgifter. Detta innebär exempelvis att män som arbetar inom städbranschen oftare kör maskinerna medan kvinnorna i högre grad moppar i hörnen manuellt. Arbetsuppgifter som vi uppfattar som ”lätta” och naturligt kvinnliga kan precis som tunga manligt kodade arbetsuppgifter orsaka arbetsrelaterad ohälsa. Hur vi planerar, fördelar och organiserar arbetsuppgifter utifrån föreställningar kring manligt och kvinnligt får arbetsmiljökonsekvenser, dvs. kroppar och psyken belastas olika.

Arbetsmiljöverkets projekt bekräftar vikten av hur man organiserar arbete som nyckeln för att skapa en god arbetsmiljö för både män och kvinnor.
Arbetsmiljöverkets projekt bekräftar vikten av hur man organiserar arbete som nyckeln för att skapa en god arbetsmiljö för både män och kvinnor.

Kunskapssammanställningar som vi har tagit fram bekräftar tidigare forskning. Exempelvis konstaterar både Statens beredning av medicinsk utvärdering (SBU) och Forte att när kvinnor och män arbetar under samma arbetsvillkor så drabbas de av likvärdiga besvär. I en av våra kunskapssammanställningar visar forskning att de fysiologiska skillnader som finns mellan kvinnor och män inte i sig kan förklara varför kvinnor i högre grad har arbetsrelaterade besvär utan svaret på frågan måste sökas i hur arbetet organiseras.

Emilia Liljefrost

Emilia Liljefrost, Arbetsmiljöverket, har arbetat med projektet "Kvinnors arbetsmiljö" sedan 2013
Emilia Liljefrost anställd på Arbetsmiljöverket,  arbetar med projektet ”Kvinnors arbetsmiljö”.

Emilia Liljefrost har arbetat med projektet Kvinnors arbetsmiljö sedan 2013 på Arbetsmiljöverket och har en bakgrund som disputerad i ekonomisk historia, Uppsala Universitet. Finns också på twitter: @Liljefrost #arbetsmiljö #jämställdhet

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

  1. En klok fråga av dig, hur komma från teori till verkstad?
    Tre enkla frågor kan hjälpa igång reflektioner om ett genusperspektiv på jobbet:
    – hur många är vi som arbetar på denna arbetsplats och hur är könsfördelningen?
    – gör kvinnor och män samma saker?
    – har vi könsuppdelad statistik, t ex för sjukfrånvaro?

    Att synliggöra, jämföra och reflektera är en bra start för det konkreta jordnära arbetet. Det är inspirerande att vara fler som ser skillnaderna och därigenom ochså möjligheterna till förändring. Hitta instruktiva filmer och mer information på Arbetsmiljöverkets webbplats, http://www.av.se. Det tar många små steg att åstadkomma en beteendeförändring!
    All lycka till med lyfta genusperspektivet på arbetsmiljöarbetet på förskolan!
    Hälsar Minke

  2. Hej! Viktigt och intressant aspekt på arbetsmiljön som ni berör här i inlägget.

    I min roll som opponent på ett examensarbete om ”Genusförståelse bland fritidspedagoger” så kom jag i kontakt med dessa frågor lite på djupet.

    Vad som framträdde som tydligt och extra viktigt är distinktionen mellan biologiskt kön och socialt konstruerat kön. Alltså skillnaden mellan hur vi är skapta och hur samhället, via normer, skapar oss.

    Min fråga till er på bloggen, apropå detta, är hur man ”lär gamla hundar sitta” och hur man i praktiken tar på sig genusglasögonen om man sen gammalt inte är införstådd, påläst och reflekterande kring dessa frågor? Detta är trots allt, och för många (sorgligt nog), ganska ”nya idéer”. Har ni tips på handfasta tips för arbete ute på arbetsplatsen?

    Keep up the good work!
    /Lasse

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *