Ergonomi i vården – 7 steg till en säkrare arbetsmiljö

Kommentera gärna inlägget >>>

Du som är chef inom hälso- och sjukvården – genomför en belastningsergonomisk riskbedömning på vårdavdelningen där du arbetar så får du svar på vilka risker som finns i arbetsmiljön. Om du är anställd så kan du be din chef att satsa på ergonomiområdet för att förebygga arbetsorsakade besvär. En belastningsergonomisk riskbedömning kan användas som underlag för att skapa en säkrare och sundare arbetsmiljö.

Vi vet om att det finns en mängd olika typer av risker som personal och även patienter utsätts för dagligen, både fysiska och psykosociala. Nedan får du ta del av hur man kan jobba med belastningsergonomisk riskbedömning vid en vårdavdelning. Följ sju steg för att skapa en säkrare arbetsmiljö….

Det finns många arbetsmoment som kan var både fysiskt och psykiskt belastande. Med planering, god ergonomi och bra hjälpmedel kan risken för belastningsbesvär minska.
Det finns många arbetsmoment som kan var både fysiskt och psykiskt belastande på en vårdavdelning. Med planering, samarbete, god ergonomi och bra hjälpmedel kan risken för belastningsbesvär minska. Ingela Broman-Askbom har en lång erfarenhet av att arbeta inom hälso- och sjukvården och hon är mån om sin arbetsteknik.

En risk i arbetsmiljön är förstås om det finns för lite personal i förhållande till mängden arbete som ska utföras. Det leder ibland till att personal ensamma utför arbetsuppgifter där man borde vara två. Ett exempel är vid förflyttning av patienter. Men, att ha ett säkerhetstänk handlar inte bara om bemanning utan också om kunskap för att minska risken för att få besvär.  Hur var och en arbetar, hur man genomför ett arbetsmoment, hur vi tillsammans planerar och lägger upp arbetet, om man har stöd i arbetet och om man använder hjälpmedel. Kulturen för säkerhet och arbetsmiljö går både att påverka och utveckla på en arbetsplats. Vad har ni för kultur på din arbetsplats?

När det gäller de ergonomiska risksituationerna så kan de uppstå  i samband med förflyttningsmoment av patient, när någon patient ramlar och du som personal snabbt får hantera situationen. Risksituationerna finns också i samband behandlings- och omvårdnadssituationer och även vid hantering av material och varor, transport av rullstolar och sängar. Vet inte om du håller med, men hög stressnivå i arbetet gör ofta att vi blir mer riskbenägna.

Vilka situationer upplever du som riskfyllda och tunga i ditt arbete?

I mitt arbete som ergonom har jag träffat en slutenvårdsavdelning inom Region Östergötland.  Dom genomför nu en ergonomisk riskbedömning som en del i deras långsiktiga arbetsmiljöarbete. Deras val att satsa på det här området i projektform utgår från diskussioner som de har i samverkansgruppen. Ett bra val för att skapa delaktighet!

Vårdenhetschef och ergonomCharlotte wåhlin diskuterar projektet "Belastningsergonimisk riskbedömning"
Ergonom Charlotte Wåhlin och Vårdenhetschef Viktoria Svensson  diskuterar projektet ”Belastningsergonmisk riskbedömning”,  ett projekt som bygger på samverkan.

Vårdenhetschef Viktoria Svensson tycker att det är viktigt att prioritera arbetsmiljöarbetet  för att minska risken för arbetsorsakade besvär bland medarbetarna på enheten. I min roll som ergonom kan jag fungera som metodstöd till företagshälsovården och till arbetsgivare.

Ergonomisk riskbedömning bygger på samverkan

Forskningen lyfter fram att det är framgångsrikt att genomföra förändringsarbete som bygger på samverkan, delaktighet, något som vi inom ergonomin kallar för participatorisk metodik. Är vi delaktiga och får stöd så ökar ofta vårt engagemang i förändringsarbete. Enligt mitt sätt att se det så kan en ergonomisk riskbedömning genomföras som ett projekt som vävs in i verksamheten, gärna i samverkan med företagshälsovården. Nedan finns tips på hur ni kan lägga upp arbetet för att genomföra en ergonomiska riskbedömningen.

Ergonomisk riskbedömning – 7 steg till en säkrare arbetsmiljö

  1. Tydliggör syfte med bedömningen och bestäm hur ni ska följa upp insatsen.
  2. Planera och genomför arbete i samverkan med arbetsgivare, medarbetare, och ergonom.
  3. Beskriv vilka yrkesgrupper som ingår i kartläggningen och vilka arbetsuppgifter de utför. I en arbetsuppgiftskarta summeras arbetstid för respektive arbetsmoment.
  4. Bedömningen bör utgå från hur Mänskliga, Tekniska och Organisatoriska faktorer påverkar varandra i ett arbetssystem (Konceptet MTO används)
  5. Använd Arbetsmiljölagen, föreskrifter AFS 2012:2 om belastningsergonomi, samt ergonomisk checklist  material från Arbetsmiljöverket.
  6. Välj metod i dialog med ergonom för att analysera riskfyllda arbetsmoment; frågeformulär, observation och/eller mätutrustning. Ta del av analysmetoder anpassade för hälso- och sjukvården; Checklista TilThermometer och PTAI  Identifiera och värdera risk för både patienten och för personalen. Se broschyr ”Patientsäkerhet och arbetsmiljö”
  7. Summera kartläggningen i en skriftlig rapport. Återkoppla resultat till alla medarbetare gärna via utbildning för att gemensamt diskutera hur risker och arbetsorsakade besvär kan minska och arbetshälsan stärkas.

Enligt det Systematiska arbetsmiljöarbete bestämmer chefen tillsammans med personalen vad som behöver åtgärdas direkt och vad som kan åtgärdas på sikt. I många fall behöver också nya hjälpmedel köpas in.

Sist men inte minst, i en kartläggning behöver man också synliggöra vad det är som funkar bra. Det som är bra ska vi göra mer av!

Är ni intresserade av att genomföra en belastningsergonomisk riskbedömning kan du via din chef  ta kontakt med en ergonom på din företagshälsovård. Du kan också rådfråga oss ergonomer som arbetar på någon av Arbets- och miljömedicinska klinikerna.

Ergonom Annegret Ellinger diskuterar arbetsställningar och hjälpmedel med Annette Lundahl
Ergonom Annegret Ellinger diskuterar arbetsställningar och hjälpmedel med Annette Lundahl

Litteraturtips

Europeiska arbetsmiljöbyrån ”Belastningsbesvär”

Belasta rätt vid personförflyttningar

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

    1. Hej,
      Det låter bra. Det finns ett stort behov av att genomföra ergonomiska riskbedömningar som ett sätt att förhindra arbetsskador. Lycka till med arbetet! Om du är intresserad av belastningsergonomi inom vård och omsorg så kan jag tipsa om en temadag som vi arrangerar den 19 maj i Linköping. Temadag: Belastningsergonomi inom vård och omsorg. Att förebygga arbetsskador och vårdskador.

      Med vänlig hälsning
      Charlotte Wåhlin
      Ergonom och forskare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *