Ergonomi bidrar till god vårdmiljö

Ett sätt att skapa en god vårdmiljö och minska risken för skador är att utveckla en säkerhetskultur som omfattar både medarbetare, patienten/brukare. Det gäller att upptäcka dom risker som finns på den egna arbetsplatsen. I det här inlägget kommer jag som ergonom att fokusera på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Hur vi kan identifiera risker som orsakar belastningsbesvär.

Min rekommendation är att ni genomför en belastningsergonomisk riskbedömning för varje yrkesgrupp, för teamet och synliggör arbetsinnehåll och arbetsbelastning. Att ni värderar riskerna som finns hos er. Kartläggningen är första steget och det ger underlag för val av arbetsmiljöåtgärder, vilka möjligheter till förbättringar och arbetsanpassningar som finns.

Nedan kan du som är intresserad ta del av hur ergonomi kan bidra till att skapa en säker och god vårdmiljö, hur ni kan genomföra en belastningsergonomisk riskbedömning genom att följa 7 beskrivna steg. Vi bjuder också in till temadag om belastningsergonomi den 19 maj.

Att genomföra en belastningsergonomisk riskbedömning kan bidra till att skapa en god vårdmiljö
Att genomföra en belastningsergonomisk riskbedömning kan bidra till att skapa en säker och god vårdmiljö.

Som ergonom har jag länge intresserat mig för hur vi kan skapa arbetsmiljöer som är hälsosamma för oss som jobbar inom hälso- och sjukvården och inom kommunal omsorg. Hur vi formar arbeten som ger oss möjlighet till variation. Hur vi kan fokusera på patienten/brukarens behov och samtidigt måna om vår egen arbetsmiljö.

Men, tyvärr så är det många som skadar sig i arbetet på grund av ensidig arbetsbelastning, för höga krav i arbetet och ibland även brist på stöd. Läs gärna arbetsmiljöverkets nypublicerade kunskapssammanställning om ”Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet”.

Nyligen blev jag intervjuad av journalist Mats Utbult från tidningen Suntarbetsliv angående hur vi kan förbättra arbetet med att förebygga arbetsskador och vårdskador. I artikeln uppmärksammas också den forskning som vi jobbar med och en film som vi har tagit fram. Här kan du ta del artikeln och av filmen:

filmen "Säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö" lanserades i januari 2016 och har redan fått stor spridning. Tanken är att filmen kan fungera som en utgångspunkt för att fundera hur ni arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och patientsäkerhet.
Filmen ”Säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö” lanserades i januari 2016 och har redan fått stor spridning. Tanken är att filmen kan fungera som en utgångspunkt för att fundera kring hur ni arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och patientsäkerhet.

Jag är övertygad om att det finns mycket som vi tillsammans kan göra för att förebygga att vi skadar oss i våra arbeten. Visst är det chefen som har huvudansvaret för arbetsmiljön, men många gånger har vi själva möjlighet att påverka hur vi gör saker på jobbet. Eller vad tycker du?

En risk i arbetsmiljön är förstås om bemanningen är för låg i förhållande till mängden arbete som ska utföras. Det leder ibland till att medarbetare ensamma utför arbetsuppgifter där man borde vara två. Men, att ha fokus på säkerhet handlar inte bara om bemanning utan också om kunskap för att minska risken för att få belastningsbesvär. Hur var och en arbetar, hur man genomför ett arbetsmoment, hur vi tillsammans planerar och lägger upp arbetet, om man har stöd i arbetet och om man använder hjälpmedel.

Kulturen för säkerhet och arbetsmiljö går både att påverka och utveckla på en arbetsplats. Det handlar om den sociala, organisatoriska och fysiska arbetsmiljön.

När det gäller de ergonomiska risksituationerna så kan de uppstå i samband med förflyttningsmoment av patient/brukare, när dom ramlar och du som medarbetare snabbt får hantera situationen. Som medarbetare kan du även löpa risk att få långvariga besvär vid stora belastningar som sker under lång tid. Risksituationerna finns också i samband behandlings- och omvårdnadssituationer och även vid hantering av material och varor, transport av rullstolar och sängar. En hög stressnivå i arbetet gör ofta att vi blir mer riskbenägna. Vi behöver analyser risker för både hög fysisk och psykisk belastning.

På många arbetsplatser behövs mer kunskap, metoder, rutiner och hjälpmedel för att förebygga belastningsskador. När deltog du senast i en utbildning på din arbetsplats? Kanske du eller någon från din arbetsplats är intresserade av att delta på den temadag som vi på Arbets- och miljömedicin arrangerar den 19 maj ”Belastningsergonomi inom vård och omsorg – att förebygga arbetsskador och vårdskador” Välkommen!

Forskningen lyfter fram att det är framgångsrikt att genomföra förändringsarbete som bygger på samverkan, delaktighet, något som vi inom ergonomin kallar för participatorisk metodik. Är vi delaktiga och får stöd så ökar ofta vårt engagemang i förändringsarbete.

Hur kan ni samverka på din arbetsplats?

Inom hemsjukvården har medarbetaren sin arbetsmiljö i patienten/brukarens hem. Det kan vara en utmaning att anpassa arbetsmomenten och samtidigt ta hänsyn till patientens behov.
Inom hemsjukvården har medarbetaren sin arbetsmiljö i patienten/brukarens hem en stor del av arbetsdagen. Det kan vara en utmaning att anpassa arbetsmomenten och samtidigt ta hänsyn till patientens behov.

Jag guidar dig nu igenom sju steg hur ni kan genomföra  en belastningsergonomisk riskbedömning. Målet är att skapa en säkrare arbetsmiljö med god ergonomi som minskar risken för belastningsskador.

Ergonomisk riskbedömning – 7 steg för en säkrare arbetsmiljö

  1. Tydliggör syfte med bedömningen och bestäm hur insatsen följs upp
  2. Planera och genomför arbete i samverkan med arbetsgivare, medarbetare, skyddsombud och ergonom.
  3. Beskriv vilka yrkesgrupper som ingår i kartläggningen och vilka arbetsuppgifter de utför. I en arbetsuppgiftskarta summeras arbetstid för respektive arbetsmoment.
  4. Bedömningen bör utgå från hur mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer påverkar varandra i ett arbetssystem. Värdera individens förutsättningar och organisationens.
  5. I bedömningen använd Arbetsmiljölagen, föreskrifter om Systematisk arbetsmiljöarbete AFS 2001:1, Belastningsergonomi ( AFS 2012:2) om belastningsergonomi, samt ergonomisk checklist  material från Arbetsmiljöverket.
  6. Välj metod i dialog med ergonom för att analysera riskfyllda arbetsmoment; frågeformulär, checklistor, observation och/eller mätutrustning. Ta del av analysmetoder anpassade för hälso- och sjukvården, för hemsjukvården och omsorgerna.; exempelvis finns checklista TilThermometer och PTAI  som värderar förflyttningssituationer där risk Identifiera och värdera för patienten/brukaren och för medarbetaren. Ta gärna del av broschyr från Sveriges kommuner och landsting (SKL)  ”Patientsäkerhet och arbetsmiljö”
  7. Summera kartläggningen i en skriftlig rapport, gör en handlingsplan. Återkoppla resultat till alla medarbetare gärna via utbildning för att gemensamt diskutera hur risker och arbetsorsakade besvär kan minska och arbetshälsan stärkas. Används som underlag för fortsatt förbättringsarbete.

Enligt det Systematiska arbetsmiljöarbete bestämmer chefen tillsammans med medarbetarna vad som behöver åtgärdas direkt och vad som kan åtgärdas på sikt. I kartläggningen behöver man också synliggöra vad som funkar bra.

Belastningsergonomiska riskbedömning kan med fördel ske i samverkan mellan chef, medarbetare, skyddsombud, fackligföreträdare och ergonom. Att få vara delaktig i förändringsarbetet är a och o.
Belastningsergonomiska riskbedömning kan med fördel ske i samverkan mellan chef, medarbetare, skyddsombud, facklig företrädare och ergonom. Att få vara delaktig i förändringsarbetet är a och o. Här genomför ergonom Annegret Ellinger en ergonomisk riskbedömning på en vårdavdelning i samverkan med chef och medarbetare.

God ergonomi är en aspekt som kan påverka vårdmiljön och det finns många andra aspekter som också bidrar till en säker och god vårdmiljö. En viktig aspekt som bland annat lyfts fram av vårdförbundet är den personcentrerade vården. Att arbetssättet ger god  arbetstillfredsställelse, och en bättre psykosocial arbetsmiljö. Läs mer om personcentrerad vård från Vårdförbundet ”Bättre arbetsmiljö med personcentrerad vård”.

Ja, för visst är det så, att när vi gör meningsfullt arbete, när vi har stöd och möjligheter till inflytande  så trivs vi bättre på våra jobb.Vad tycker du är viktigt för att skapa en säker och god vårdmiljö?

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

2 kommentarer:

    1. Hej,
      Tack för återkoppling angående inlägget om ”Ergonomi bidrar till god vårdmiljö”. Kul att ni är flera som läser våra tidigare blogginlägg. Det är nu över 125 blogginlägg sedan bloggen startade 2015. Tipsa oss gärna om du är intresserad av fler frågor som du vill att vi ska lyfta på bloggen.
      Med vänlig hälsning
      Charlotte Wåhlin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *