En och två och tre vibrationer…

Du arbetsgivare, skyddsombud eller arbetsmiljöingenjör som ska genomföra riskbedömning kring vibrationer; tänk om man direkt kunde se och räkna hur mycket en handhållen maskin vibrerade? Tyvärr så fungerar ju inte detta och beräkningen av exponering för vibrationer är inte alltid så enkel.

Då är det bra att det finns engagerade individer som försöker underlätta för alla andra genom att skapa enkla verktyg för att utföra riskbedömningar. I detta fall pratar jag om den nationella vibrationsdatabasen som i år har fått ett riktigt ansiktslyft och nya funktioner (via medel från AFA försäkring).

Den hittas via denna länk.

En viktig sak som förbättras är att man nu kan använda sig av databasen enklare via mobila enheter så som telefoner och surfplattor.

Väl framme så möts man av alternativet att antingen genomföra en enkel eller avancerad sökning.

Förstasidan på nya, och förbättrade vibrationsdatabasen

Enkel sökning tar dig till en lista med olika grupper av maskiner, så som betongvibratorer, sågar och slipmaskiner. Genom att trycka på en grupp får man sedan välja sin specifika typ av maskin.

Val av grupp av maskin, hamrande verktyg, och sedan val av specifik maskin, bilningsmaskin

När man valt vilken typ av maskin man vill ha med så får man skriva in användningstiden. Sedan kan man antingen lägga till en ytterligare maskin, eller så trycker man på knappen så man får se sin ”verktygslåda” som innehåller exponeringen för den/de maskin/-er som valts och deras användningstid, smidigt färgkodat för om man når över insatsvärdet eller gränsvärdet. En enkel exponeringsbedömning som är viktig del av riskbedömning klar på någon minut!

Förhoppningen är att den nationella databasen ska användas av fler personer nu när den är enklare och användarvänlig. För i databasen så finns i skrivande stund nästan 1500 mätningar för handhållna verktyg, och vi på de arbets- och miljömedicinska klinikerna hoppas kunna lägga in alla de framtida mätningar som utförs så att databasen hålls uppdaterad och växer.

Så om du står i kast att göra en riskbedömning för vibrationer, eller bara är nyfiken, varför inte gå in en liten stund på vibrationsdatabasen och se om inte den nationella vibrationsdatabasen kan hjälpa dig?

Nästan lika enkelt som att säga ”en och två och tre vibrationer”!

Bilder från Pixabay.

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

4 comments:

  1. Hej Stefan,
    Vibrationsdatabasen är ett mycket bra hjälpmedel som vi skall använda. Helt rätt det är stor skillnad på uppmätta värden från verkligheten och de värden tillverkarna uppger. Jag har tagit del av en test som visade att det är stor skillnad på de vibrationer händer och armar utsätts för mellan höger och vänster hand. Exempel på detta är tigersågen där man lägger den ena handen på maskinkroppen och den andra på ett handtag som kanske är avvibrerat. Jag tror tyvärr att det är svårt att får något exakt värde att förhålla oss till när det gäller handhållna maskiner. Det är för mycket som påverkar. Ålder på maskinen, kvalitén på tillbehören som används till maskinen, vilket material som bearbetas och inte minst hur vi använder maskinen är faktorer som påverkar vibrationerna. När det gäller tillbehören så kan det vara väldigt stor skillnad mellan två olika fabrikat på ex. borrar eller sågblad.

    Jag tycker också att kraven på maskintillverkarna är för dåliga. En maskin får faktiskt vibrera hur mycket om helst och ändå släppas ut på marknaden. Det enda krav maskintillverkaren har är att redovisa hur mycket en maskin vibrerar och då är inte ens kravet på att det skall vara från verkligheten och märkningen behöver inte stå på maskinen.

    Frågan återstår dock, hur vi skall nå användarna? Det är användarna som skadas, alltså är det dem vi måste nå. Utbildning/information är naturligtvis det man skall börja med för att öka medvetenheten om riskerna. Först då människor blir medvetna om riskerna så har vi en möjlighet att komma tillrätta med problemen.

    Att ställa krav på tillverkarna är som sagt också mycket viktigt. Märk maskinerna så att det blir tydligt för användarna och att de slutar tillverka maskiner som skadar människor är krav vi måste börja ställa mot tillverkarna. Märkningen är naturligtvis inte lösningen på problemet, men användarna i alla fall en grov indikation vart de är på väg under en arbetsdag.

    Det är ett enormt arbete vi har framför oss när det gäller problemen med vibrationer. Vad som är mycket positivt är att det är mycket fokus på frågan för tillfället, även hos tillverkarna. Det finns hopp om förändring.

    Med vänlig hälsning Mats

    1. Hej.
      Håller med dig på alla punkter.
      När det gäller skillnader beroende på vilken hand, eller ålder på maskin mm så är ju detta den jag anser viktigaste punkten till varför just en vibrationsdatabas är bra för den samlar information från många mätningar. Finns ju alltid risk att man över- eller underskattar den verkliga exponeringen – men den ger oss ett verktyg med vilket mönster blir mer tydliga.

      När det gäller krav på maskintillverkarna så är det en fråga som vi inom de Arbets- och miljömedicinska klinikerna i Sverige återkommer till. Det känns bedrövligt att man får släppa ut maskiner som skadar folk på marknaden. Det är också något som diskuterats med Arbetsmiljöverket i omgångar men de landar ofta i att det är svårt som enskilt land att förbjuda eller dylikt då det skulle krävas krafttag med hela EU för att åstadkomma en sådan förändring.

      Även när det gäller att nå användarna så är det ett problem som vi stångas med dagligen i vårt arbete för att verka preventivt. Det finns flera olika vägar att gå och klinikerna försöker erbjuda olika kurser/seminarier samt arbetar för att redan på yrkesskolor få möjlighet att sprida information.

      Vi ska vara hoppfulla att med ökad medvetenhet och tryck på tillverkarna så blir det bättre. Tyvärr önskar man ju att det redan hade skett idag.

      Stefan Ljunggren
      Certifierad Yrkes- och miljöhygieniker

  2. Vibrationsdatabasen är jättebra, men jag tror inte användaren tar sig tid att använda den, i alla fall inte om man jobbar i byggindustrin som jag gör. Om tillverkarna skulle börja märka maskinerna så skulle det underlätta för användarna, för det är användarna vi vill nå. Det finns 2 saker användarna måste lära sig:
    1. 100 poäng = insatsvärdet
    2. 400 poäng = gränsvärdet
    Om maskinen märks med poäng/min så kan man med ganska enkel matematik själv räkna ut när man börjar närma sig de 2 värdena. Ex. en maskin som vibrerar 12 m/s² ger ca 4,8 poäng/min.
    4,8p x 20min = 96 poäng och då har man nått insatsvärdet.
    Det är ganska enkelt att räkna ut utan appar, tabeller eller databaser.
    Denna märkning är fullt möjlig. Jag har kontakt med ett par tillverkare av maskiner som är på gång med detta. Kontakta mig för mer info.

    1. Hej Mats.
      Jag håller med om att om maskinerna var märkta så skulle detta förenkla.
      Jag vill dock poängtera att vibrationsdatabasen är uppmätta värden i verkliga situationer medan tillverkare med stor sannolikhet skulle märka med CE-värdet. I många fall så är det tyvärr stor skillnad mellan dessa.

      MVH

      Stefan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *