Att disputera på miljögifter

Text: Stefan Ljunggren, yrkeshygieniker på AMM, Linköping
Jag heter Stefan Ljunggren och arbetar som exponeringsutredare (yrkeshygieniker) här på Arbets- och miljömedicin i Linköping. Den 4 november i år tog jag min examen för forskarutbildning, så kallad disputation, vid universitetssjukhuset i Linköping. Jag tänkte berätta lite om vad det innebär och om vad jag gjort.
Så vad är då en disputation?
Jo, en disputation är ett offentligt försvar av min avhandling, min tes, som jag då arbetat med under ca fyra års tid. Under de timmar disputationen pågår så får den forskarstuderande chansen att presentera sitt arbete och sedan bli utfrågad av en etablerad forskare, så kallad opponent, om vad som gjorts och om styrkor/svagheter. Det finns också en betygsnämnd som ställer frågor och som efter avslutad disputationsakt tar beslut om den forskarstuderande är godkänd.
Bild 1. Jag till vänster, min opponent till höger under utfrågningen.
Bild 1. Jag till vänster, min opponent till höger under utfrågningen.
Så vad forskade jag då om i fyra år?
Min avhandling hade namnet (översatt från engelska) Lipoproteomik: miljö- och genetiska faktorer som påverkar högdensitetslipoprotein (HDL).
Lipoproteiner är små sfäriska partiklar som består av en uppsjö olika fetter och proteiner och som fungerar som kroppens huvudsakliga bärare av olika fetter i blodbanan. HDL är en speciell grupp av lipoproteiner som anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Hjärt- och kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som orsakar mest dödsfall och förlust av livskvalité i industrialiserade länder. Trots mycket forskning är det mycket vi inte vet hur det påverkar sjukdomsutvecklingen, däribland kemikalier.
Bild2. Grafisk representation av en HDL-partikel (den är ca 10 miljarddels meter stor).
Bild2. Grafisk representation av en HDL-partikel (den är ca 10 miljarddels meter stor).
Människan utsätts i vardagen för många olika kemikalier och för många av dem så är effekterna i kroppen relativt okända. Vi undrade därför om vi kunde se om vissa miljögifter kan påverka HDL. För att studera detta så använde vi oss av blodprover från individer som bor i ett kontaminerat samhälle i sydöstra Östergötland. Vad vi fann i vår forskning var att HDL innehöll en större mängd miljögifter hos individer med hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de friska individerna.
Bild 3. Nästan dubbelt så höga halter i individer med sjukdom jämfört med friska personer.
Bild 3. Nästan dubbelt så höga halter i individer med sjukdom jämfört med friska personer.
Vi fann även att högre halter av miljögifter förändrade partiklarnas proteinuttryck vilket gav en grupp av partiklar som är mindre skyddande mot hjärt- och kärlsjukdom. Därför tror vi oss ha hittat en möjlig koppling mellan hjärt- och kärlsjukdom och dessa miljögifter, något som tidigare saknats.
Bild 4. Föreslagen koppling HDL och miljögifter.
Bild 4. Föreslagen koppling HDL och miljögifter.
Så för att sammanfatta fyra års forskning: Miljögifter kan troligen påverka HDL så att dessa fungerar sämre, vilket kan vara en koppling mellan miljögifter och hjärt- och kärlsjukdom. Min forskning bidrar därför med en pusselbit som hjälper oss förstå HDL och möjligtvis kan den öppna upp till andra undersökningar om hur andra kemikalier kan påverka risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Hoppas att ni blev lite klokare om vad en disputation är och hur kemikalier i vår vardag kan påverka ett skyddande system i kroppen.
Om man är intresserad av att veta mer om min forskning är man välkommen att kontakta mig:
Stefan Ljunggren
Stefan.ljunggren@liu.se eller stefan.ljunggren@regionostergotland.se
profilbild_sl
Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *