Åtgärder som skyddar mot partiklar från 3D-skrivare

När arbetsmiljön förbättras för arbetstagare som arbetar med avancerade 3D-skrivare minskar spridningen av det metalldamm som sprider sig i luften vid den typen av arbete. Det är mycket positivt och vår studie visar att fler företag inom metallindustrin behöver åtgärda arbetsmiljön för att säkerställa att ingen arbetstagare drabbas av sjukdom.

Under flera år har vi genomfört flera studier i en arbetsmiljö där man använder avancerade 3D-skrivare för att bygga olika objekt i metall. I en ny studie har vi undersökt arbetstagare i denna miljö genom att vi samlat ihop nässköljvätska. Via en slang för vi upp en liten mängd saltlösning i näshålan som får ligga i fem minuter innan den samlas in igen för att analyseras.

Insamling av nässköljvätska utförd av yrkeshygieniker Maria Assenhöj, Arbets-och miljömedicin i Linköping. Hon har även författat studien. Foto: AMM Linköping. Syntolkning: Maria Assenhöj har labbrock och vita plasthandskar och arbetar med sprutor med koksalt.

I studien analyserades proteininnehållet i nässköljvätskan för att undersöka om den mängd metalldamm som arbetstagarna utsatts för framkallar förändringar. Sådana förändringar kan vara tidiga tecken på, eller mekanismer för att luftvägssjukdomar kan utvecklas om man exponeras under lång tid. Arbetstagarna undersöktes måndag och fredag en arbetsvecka under två på varandra följande år. Mellan dessa tillfällen genomförde företaget en rad olika åtgärder i arbetsmiljön för att minska exponeringen. Dessa åtgärder var bland annat bättre skyddsutrustning för personalen, men även rutiner för att minska spridning av det metallpulver som används för att skapa produkter med 3D-skrivning.

Ett exempel på en produkt skapad via 3D-skrivare. Foto: Pixabay. Syntolkning: Bilden föreställer ett metallföremål i en industriell miljö.

Vi fann i studien att arbetstagarna som arbetade med metall-3D-skrivarna vid det första tillfället hade förändrat proteininnehåll i nässköljvätskan. Flertalet av dessa proteiner var involverade i olika processer i immunförsvaret. Vid det uppföljande tillfället året efter så fanns inte förändringarna över arbetsveckan kvar. Det tolkar vi som att de åtgärder som gjorts i miljön lett till en lägre exponering av metallpartiklar och därmed inga förändringar i nässköljvätskan.

Genom åtgärder i arbetsmiljön försvann effekter i arbetstagarnas nässlemhinna vilket är positivt. Foto: Pixabay. Syntolkning: Bilden föreställer två papperslappar. På den ena står det good och på den andra står det bad. Man kan se en hand som lyfter upp lappen med texten good.

Vår studie visar på att företag med väl genomtänkta förändringar kan minska exponeringen som kan mätas via tidiga effekter i nässlemhinnan. Detta är positivt och vi ser ett behov på många olika företag inom metallindustrin att fler åtgärder behövs för att säkerställa att ingen anställd drabbas av sjukdom i exempelvis luftvägarna.

Studien finns att läsa i sin helhet via följande länk:
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0256746

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *