Arbetsrelaterad dödlighet

Höstmörkret blir än dystrare då jag bläddrar i Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsrelaterad dödlighet. Jag tänker på senaste gången jag läste en tidningsrubrik om dödsolyckor på en arbetsplats. I snitt sker en sådan olycka varje vecka. Det skär i hjärtat. Det som dock förvånar är att det finns andra exponeringar som orsakar betydligt fler förtidiga dödsfall.

foto: pixabay

I Sverige förekommer 3000 arbetsrelaterade dödsfall årligen varav en tredjedel hos personer under 75 år enligt beräkningar. Att alla någon gång ska dö är säkert. Om man tittar på orsaker till dödsfall, oavsett orsak, i olika åldersgrupper finns det en tydlig trend. Yngre dör i större utsträckning av olyckor och självmord, medan cancer och hjärtkärlsjukdomar är vanligare dödsorsak hos de över 40 år. Så vad innebär arbetsrelaterad dödlighet?

foto: pixabay

En dödsolycka slår plötsligt livet i spillror och sambandet ifrågasätts inte. För andra sjukdomar som omsider orsakar död kan det finnas flera faktorer så som arv, livsstil och yttre exponeringar som ökar risken att insjukna. Risken att drabbas av hjärtinfarkt ökar om dina släktningar haft hjärtinfarkt, men också om du har andra sjukdomar som högt blodtryck, diabetes eller höga blodfetter. Studier har också visat att stress men också vissa metaller och kvartsdamm ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. För en individ som har fler riskfaktorer är det svårt att uttala sig om vilken som gav den största riskökningen eller peka ut en enskild orsak.

Stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete skördar mer än 500 människors liv vardera varje år. Andra faktorer – som damm, asbest, kvarts och passiv rökning – leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. 

www.av.se

Hur beräknar man då hur många arbetsrelaterade dödsfall en exponering orsakar? I korthet tittar man på studier av grupper som jobbar med exponeringen och jämför med grupper som inte jobbat i exponeringen och räknar ut en ökad risk för död i exempelvis hjärtinfarkt. För vissa exponeringar finns det flertal studier och ett väletablerat samband. I den refererade rapporten har man även tagit med de något mindre väletablerade riskfaktorerna buller och ihållande fysiskt tungt arbete. Sedan tar man hänsyn till hur många som exponeras och beräknar den arbetsrelaterad dödlighet. Om riskökningen inte är så stor kan exponeringen ändå ge effekt i statistiken om det är många som utsätts.

foto: pixabay

Med statistik kan man belysa olika aspekter, även delar som till en början inte är självklara. Om livet bortrövas när man är 20 år går flera år förlorade jämfört med om man dör när man är 75 år. Förlorade levnadsår är ett annat begrepp som forskarna använder för att framställa i tabeller de personer och liv som rykts bort för tidigt.

Utöver detta finns också minskad livskvalitet kanske i flera år orsakat av sjukdom. Det som jag ändå tyckte var förvånande var att stress var den exponeringen som var kopplat till såväl flest arbetsrelaterade dödsfall och förlorade levnadsår. Stress som finns nästan i alla arbetsmiljöer.

Arbetsrelaterad dödlighet – delrapport 1

Det är bedrövligt att arbetslivet fortfarande leder till att människor dör i förtid. Ute har grannarna varit framme i regnet och ljusdekorationer lyser upp mörkret. Inom mig tänds ett hopp. Det kanske kan bli bättre i framtiden. De värsta exponeringarna borde väl ändå vara borta? Jag bläddrade till nästa rapport, del 2. Här har forskarna gjort likande beräkningar utifrån hur exponeringarna ser ut idag. Asbest är förbjudit i Sverige och exponering såväl som asbestrelaterade sjukdomar beräknas minska kraftig. Antalet dödsfall på grund av nattarbete, skiftarbete, motoravgaser och organiskt damm antas vara oförändrats. Likaså antalet dödsolyckor. Däremot pekar analyser på att den arbetsrelaterade dödligheten på grund av stress beräknas öka i framtiden både för män och kvinnor.

foto:pixabay

Det som har hänt kan vara svårt att göra något åt, men framtiden kan man ändå påverka. Jag hade nyligen förmån att får lyssna på en 89-årig engagerad man som delade med sig av sin livsvisdom. Lennart Levi. Han berättade om en läkare som blivit politiker. Han hade gång på gång behandlat personer och sedan skickat tillbaka dem hem till slummen. Där blev de återigen sjuka. Läkare hade sedan insett att en möjlighet att bota vore att förändra deras levnadsförhållanden, att mota bort slummen. Är det inte det vi behöver göra på våra arbetsplatser? Visst behöver man behandla stressrelaterade sjukdomar, men det behövs också preventiva åtgärder för att förhindra uppkomsten av arbetsrelaterad sjukdom.

Jag kanske skulle blivit politiker istället.

Lästips:

Arbetsmiljöverkets hemsida kan du hitta:

Om du vill veta med om forskning och stress rekommenderar jag Stressforskningsinstitutets faktablad 

Och om du vill fördjupat dig ytterligare:

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *