Arbetsmiljö + livsstil ger effekt!

Den här veckan har vi bjudit in Erland Colliander som är forskare och  idrottsläkare till vår blogg. Han är sedan 15 år VD för hälsostrategiföretaget Proformia Hälsa AB. I blogginlägget delar han med sig av kunskap och erfarenhet om hur arbetsmiljö och livsstil hör ihop. Det finns många vinster med att vara motionsaktiv. Välkommen att läsa blogginlägget nedan.

Veckans gästbloggare, läkare och forskaren Erland Colliander förespråkare en gemensam process för frågor som rör livsstil och arbetsmiljö på arbetsplatsen.
Veckans gästbloggare, läkare och forskaren Erland Colliander, förespråkare en gemensam process för frågor som rör livsstil och arbetsmiljö på arbetsplatsen.

När man pratar om hälsa i arbetslivet pratar man ofta om hur ökat välmående förbättrar arbetsförmågan hos medarbetarna. Men ökad hälsa minskar samtidigt risken för hälsoproblem som drabbar mentala funktioner eller rörelse­apparaten. Som läkare kan jag konstatera att BÅDE dålig psyko­social arbetsmiljö OCH dåliga levnadsvanor bidrar till dessa hälsoproblem. Jag har därför mycket svårt att förstå varför svenska arbetsgivare driver processer inom livsstil och arbetsmiljö med olika ansvariga, olika budgetar och olika målsättningar. Med en gemensam process, kan man nå fler, få en snabbare effekt och generera mer hållbara förbättringar. Detta är något som man i USA kallar Total Worker HealthTM. Jag skall här förklara varför jag tycker att vi borde göra samma sak i Sverige och ge några exempel på hur det kan fungera här.

Brister i psykosocial arbetsmiljö är en viktig förklaring till mental ohälsa. MEN genetik, livsstil och förmåga att hantera jobbiga situationer har också betydelse dels för vem som drabbas och dels i vilken omfattning det sker. Motion är den främsta livsstilsfaktorn när det gäller att minska effekterna av stress. Två exempel på detta är när aktiva inte upplever lika hög stress som inaktiva trots samma belastning och att motionsaktiva inte så ofta drabbas av ohälsa vid långvarig stress.

Motion är den främsta livsstilsfaktorn när det gäller att minska effekterna av stress.
Motion är den främsta livsstilsfaktorn när det gäller att minska effekterna av stress.

Muskuloskeletal ohälsa innebär inte bara diagnoser som länd­ryggs­­besvär, utan är också en del i en naturlig åldersförändring med successiv försämring av funktionen hos muskler, leder och skelett. Eftersom medelåldern hos den svenska arbetskraften stiger snabbt är detta en viktig fråga. Träningsbarheten är, som tur är, god långt upp i åldrarna. I arbetsför ålder bidrar förutom riktade träningsinsatser också följande faktorer till positiva effekter:

  • ett bra ledarskap,
  • arbetsrotation,
  • mindre arbetsrelate­rad stress,
  • bra ergonomi,
  • god återhämtning

Ett exempel på synergieffekter är när en medarbetare får både ergonomiska råd och råd om träning, vilket gör att man når en större del av orsaken till problemen.

Insatser kan med fördel kombineras, där medarbetaren får träning och ergonomiska insatser.
Insatser kan med fördel kombineras, där medarbetaren får träning och ergonomiska insatser.

Effekten ökar när insatser adderas

Arbetsmiljöinsatser som utförs har ofta målet att förbättra vår mentala hälsa, hjärt-kärl hälsa och risken för belastningsskador. Samma målsättning gäller ofta vid hälsofrämjan­de insatser, men här hanterar man istället frågeställningar som rör fysisk aktivitet, kost, rökning och återhämtning. Medan svenska arbetsgivare nu fått tydliga föreskrifter från Arbetsmiljöverket är tydligheten när det gäller hälsofrämjande insatser dålig. Orsaker till detta är att svenska arbetsgivare ofta satsar på hälsofrämjande för att hålla medarbetarna nöjda och att ingen myndighet över­vakar detta område. Detta innebär ofta punktformade insatser som bidrag till träningskort, föreläsningar inom livsstilsområdet och generella hälsokontroller.

I den mån mer omfattande hälsofrämjande program införs så har de ofta låg följsamhet. En orsak kan vara att medarbetarna är skeptiska då detta ställer krav på individernas egen förändring. Motivationen till egen insats är sannolikt låg hos medarbetare som ser att arbetsgivaren struntar i arbetsmiljön. Flera studier visar också att effekten av hälsofrämjande insatser ökar när man adderar insatser för bättre arbetsmiljö.

Vad vi borde göra?

Hos en arbetsgivare där god hälsa ses som något nödvändigt för organisa­tio­nens framgång har man sannolikt en engagerad ledningsgrupp som driver ett målmedvetet och långsiktigt arbete. I detta arbete har mellanchefer en central position. Jag ser, glädjande nog, att intresset för hälsa har ökat bland svenska mellanchefer under de senaste åren.

Hos en arbetsgivare där god hälsa ses som något nödvändigt för organisationens framgång har man sannolikt en engagerad ledningsgrupp
Hos en arbetsgivare där god hälsa ses som något nödvändigt för organisationens framgång har man sannolikt en engagerad ledningsgrupp som driver ett målmedvetet och långsiktigt arbete

Två svenska studier, utförda i Botkyrka kommun och Halmstads kommun har bekräftat det som vetenskapliga studier visat, nämligen att mellanchefen är en mycket viktig aktör för god hälsa på våra arbetsplatser. Här kan du ta del av en artikel som publicerades i Suntarbetsliv som beskriver hälsostudien: ”Anställda i hemtjänsten tränade bort sjukdagar”. Källa: journalist Fatima Grönblad.

Här kan du läsa debattartikeln som publicerades i Svenska Dagbladet ”Medarbetare som tränar klarar stress bättre”, skriven av mig och professor Carl Johan Sundberg.

Rent praktiskt kan en process inledas med att chefer får stöd i att hitta egen balans mellan livsstil och arbetsrelaterad belastning. De kan då, med större tyngd, föra över kunskap till enskilda medarbetare. Processen går därefter vidare i gruppen. Bara det faktum att man som enskild medarbetar får delta i ett teamarbete för bättre levnadsvanor kan minska den psykosociala stressen. Över tid måste processen mer och mer inkludera arbetsmiljöfrågor. Detta minskar den arbetsrelaterade belastningen samtidigt som det bidrar till en fortsatt positiv utveckling av medarbetarnas livsstil, något som är visat i en stor europeisk studie.

Integrerad grupp med gemensam budget. Det dags för svenska arbetsgivare att lyfta insatser för god livsstil till en strategisk nivå och samtidigt integrera dessa proces­ser med insatser för en god arbetsmiljö. Det förutsätter att personer i ledningen själva agerar hälsosamt, att man skapar och implementerar en handlingsplan för en bättre arbetshälsa samt avsätter tillräckliga resurser. Det innebär att hälsopeda­go­ger och arbetsmiljöansvariga arbetar i grupp med gemensam budget och gemensamma mål. Detta kan innebära friktion då hälsopedagoger och arbetsmiljöansvariga i många fall har olika uppfattningar om hur hälsa bäst skapas på en arbetsplats. Här har svenska arbetsgivare, företagshälso­vårder och konsulter en utmaning. Lyckas vi kan vi förvänta oss effektivare och mer kostnadseffektiva processer. Det tyder det mesta på som så här långt är publicerat i vetenskapliga artiklar:  ”Integrera arbetsmiljö och hälsofrämjande – en modell för bättre hälsa”

Vi på Arbets- och miljömedicin i Linköping tackar Erland Colliander för ett mycket intressant blogginlägg. Viktiga frågor som vi gärna diskutera vidare.

Erland Colliander är medicine doktor och idrottsläkare. Han är sedan 15 år VD för hälsostrategiföretaget Proformia Hälsa AB.
Erland Colliander är medicine doktor och idrottsläkare. Han är sedan 15 år VD för hälsostrategiföretaget Proformia Hälsa AB.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *