Arbete på distans

Gästbloggare: Linda Widar, doktorand, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.

Arbete på distans innebär både möjligheter och konsekvenser för många i arbetslivet, bland annat för universitetsanställda. Ökande konkurrens inom akademin genererar höga krav på effektivitet, produktivitet och tillgänglighet för undervisande och forskande personal. Rapporter beskriver en stressande arbetsmiljö med brist på tid för återhämtning, att arbetsliv och privatliv krockar eller går in i varandra, samt övertidsarbete under veckor, helger och semestrar. Samtidigt, en teknologisk utveckling som erbjuder flexibla arbetsformer, så som arbete på distans, där arbetet kan utföras var som helst och när som helst.

Är du universitetsanställd? Hur upplever du din arbetsmiljö?

I Sverige erbjuds ca 65% av den arbetande befolkningen olika flexibla arbetsformer som till exempel möjligheten att arbeta på distans. Uppskattningsvis 40% av dem arbetade från sitt hem vid minst ett tillfälle under det senaste året (enligt Eurofound 2017). Den övervägande majoriteten av de som erbjuds och nyttjar flexibla arbetsformer har arbeten med hög användning av informations- och kommunikationsteknologi.

Distansarbete är en väl nyttjad flexibel arbetsform inom akademin, trots detta är det få studier som undersökt hur anställda påverkas av flexibla arbetsformer. För vad händer egentligen med akademianställdas mentala och fysiska belastning i arbetet när arbete på distans erbjuds och nyttjas i en sektor som tycks präglad av stress? Innebär distansarbetet ytterligare en belastning, eller kan det ha en avlastande funktion?

Som en del i mitt avhandlingsarbete vill jag tillsammans med mina handledare Birgitta Wiitavaara, Marina Heiden och Eva Boman, undersöka distansarbetets inverkan på arbetshälsan. Fokus i en pågående studie är att undersöka effekter av distansarbete kontra kontorsarbete bland forskande och undervisande akademianställda, genom fysiska och psykofysiologiska mätningar av rörelse, puls och kortisol i saliv.

Förhoppningen är att studien, tillsammans med resten av avhandlingsarbetet, ska generera en kunskapsgrund utifrån vilken arbetsgivare i universitet- och högskolesektorn kan utveckla rekommendationer för hur arbete på distans ska erbjudas och praktiseras.

Vill du delta i en forskningsstudie?

Till studien söks nu deltagare. För att delta ska du vara anställd som adjunkt, lektor, docent eller professor vid ett universitet, eller en högskola, i Sverige. Du arbetar på distans i varierande omfattning och lider inte av några hjärtbesvär. Välkommen att höra av dig om du är intresserad eller om du vill ha mer information.

Doktorand Linda Widar, linda.widar@hig.se Tel: 0702 – 08 41 86 Projektansvarig Marina Heiden, marina.heiden@hig.se

FacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailFacebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmailby feather

One comment:

  1. Jag tycker alla arbetsplatser som i praktiken kan erbjuda distansjobb bör göra detta. Många kontorsplatser är mer eller mindre inhumana miljöer där människor inte bör vistas i 8 timmar. För att minska stressen hos både entreprenörer och anställda borde ännu fler fundera på företagscoaching och ledarsskapscoaching med fokus på bättre arbetsförhållanden och prioriteringar osv. Själv vill jag rekommendera en coach som hjälpt mig till ökad närvaro och minskad stress

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *