Använd forskning om arbetsmiljö!

Tar ni tillvara och använder den arbetsmiljöforskning som finns på din arbetsplats? #arbetsmiljöforskning #implementering

Vi kan konstatera att det produceras en hel del arbetsmiljöforskning. Men, tyvärr är det inte alltid som den når ut till våra arbetsplatser, hur vi på bästa sätt kan genomföra effektiva åtgärder som förbättrar hälsan, arbetsmiljön och våra arbetsvillkor. Det finns många olika anledningar varför ”vi gör som vi alltid har gjort”. Jag skulle vilja utmana dig att tänka till, hur vi i våra olika roller för in och implementerar ny kunskap som kan bidra till en sund arbetsmiljö.

En av anledningarna till att vi på Arbets- och miljömedicin i Linköping har valt att blogga om frågor som rör arbetsmiljö och miljö är just att sprida kunskap och skapa debatt kring olika frågor. Vi vill att forskningen ska komma till nytta. Du kan gärna ta del av våra tidigare 121 blogginlägg som över 50 000 läsare har läst.

I det här inlägget lyfter jag fram de riktlinjer som Kompetenscentret för företagshälsa har publicerat för att bidra till bättre arbetshälsa och arbetsmiljö på våra arbetsplatser. Du får också ta del av vår senaste vetenskapliga artikel som publicerades i förra veckan. Spännande för oss att vi även internationellt sprider forskning som vi har jobbat med i flera år!

Kompetenscentret för företagshälsa är en länk mellan forskning om företagshälsovård och praktik. Ett flertal riktlinjer har tagits fram av riktlinjegruppen för att sprida kvalitetssäkrade metoder. — Kompetenscentret för företagshälsa är en länk mellan forskning om arbetshälsa, om företagshälsovård och praktik. Ett flertal riktlinjer har tagits fram av riktlinjegruppen för att sprida kvalitetssäkrade metoder. Nu handlar det om att sprida och att använda sig av forskningen.

Jag har under flera år tillsammans med andra forskare och arbetsmiljökonsulter jobbat med att utveckla kliniska riktlinjer vid ländryggsbesvär, vid psykisk ohälsa och vid alkoholproblem. Det har också handlat om riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Några andra forskare jobbade fram arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. En annan forskargrupp publicerade nyligen riktlinjer för exponeringsmätning av hörselskadligt buller.

Vi har tidigare skrivit om de olika riktlinjerna på bloggen. I just det här blogginlägget kan du samlat ta del av riktlinjerna och forskning som kan vara användbar för din arbetsplats i samverkan med din företagshälsa:

Det som är gemensamt för flera av riktlinjerna är att ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen förespråkas. Vi vill ju allra helst förebygga ohälsa och genomföra anpassningar i arbetslivet så att så många som möjligt kan ha ett långt och väl fungerande arbetsliv.

Hur kan nu du, jag, arbetsgivare, fackliga företrädare och företagshälsan använda sig av den forskning som har tagits fram? Enligt mitt sätt och se det så gör vi det bäst genom att samverka. Se gärna till att din arbetsplats har avtal med någon företagshälsa och se till att ni aktivt diskuterar arbetsmiljöfrågor på din arbetsplats. Ni kan med fördel utgå från det systematiska arbetsmiljöarbetet och engagera samverkansgruppen och fackliga företrädare. Diskutera gärna hur ni kan använda riktlinjerna på din arbetsplats. I flera av riktlinjerna tar man också upp hur man kan föra in, implementera nya metoder och arbetssätt på den egna arbetsplatsen.

diskutera gärna på din arbetsplats hur ni aktivt kan arbeta med arbetsmiljöfrågor. Tillvaratar ni den arbetsmiljöforskning som finns? — Diskutera gärna på din arbetsplats hur ni aktivt kan arbeta med arbetsmiljöfrågor. Tillvaratar ni den arbetsmiljöforskning som finns? Hur kan ni implementera ny kunskap?

Här är några lästips som berör hur du kan föra in nya arbetssätt och metoder i din verksamhet (implementera):

Om implementering, Socialstyrelsen, 2012
Evidensbaserat folkhälsoarbete. Red: Schäfer Elinder & Kwak Studentlitteratur, 2014
Behov av stöd vid implementering av nationellt kunskapsstöd – första linjens chefer. Socialstyrelsen, 2013

Det har varit en spännande resa att utveckla riktlinjer användbara för arbetslivet. Professor Irene Jensen vid Karolinska Institutet har varit huvudansvarig för riktlinjearbetet. Forskare Lydia Kwak var ansvarig för processutvärderingen av riktlinjerna. Vårat arbete finns nu också publicerat i en vetenskaplig tidsskift. Just den här artikeln känns extra viktig. Forskningen har verkligen bedrivits i partnerskap och den hade inte varit möjlig att genomföra utan starkt engagemang från medarbetare från företagshälsan, från Sveriges Företagshälsor och från arbetsmarknadens parter.

För dig som är intresserad av forskning får du gärna ta del av vår nya vetenskapliga publikation nedan:

Lydia Kwak, Charlotte Wåhlin, Kjerstin Stigmar, Irene Jensen. Developing a practice guideline for the occupational health services by using a community of practice approach: a process evaluation of the development process. BMC Public Health. 2017 Jan 18;17(1):89.

Du är välkommen att ställa frågor i kommentarsfältet här på Arbets- och miljömedicinbloggen eller du kanske vill dela med dig av erfarenheter från din arbetsplats.

Hälsningar Charlotte Wåhlin, Forskare, ergonom & leg fysioterapeut vid Arbets- och miljömedicin i Linköping.