Att alltid lukta rutten fisk

Ett fåtal personer saknar förmågan att helt eller delvis omvandla trimetylamin till trimetylaminoxid. Resultatet blir ett överskott av trimetylamin i kroppen som kan utsöndras genom utandningsluft, svett, urin eller andra kroppsvätskor. Det stinker rutten fisk.

Foto: Pixabay

Jag råkade på fenomenet i min forskningsstudie på ett gjuteri. Vi skulle samla urin från personer som jobbade med aminer vid tillverkning av gjutkärnor. Gjutkärnor som därefter användes vid gjutning av motorblock. Här rörde det sig om dimetyletylamin som används som katalysator i Cold-box system, som är en gjuterimetod. Dimetyletylamin orsakade synstörningar hos arbetarna och ville undersöka hur aminen omsätts i kroppen.

Foto: Pixabay

Dimetyletylamin är kemiskt nära släkt med trimetylamin. De omsätt via samma enzymsystem i kroppen. Den har en lukt av rutten fisk, men ändå en bråkdel av den obehagligt starka lukten av rutten fisk från trimetylamin. Det som luktar fisk från fisk är just trimetylamin.

I kroppen finns trimetylamin till mer än 95 procent i oxiderad form. Oxiden luktar inte alls. Vi får i oss trimetylamin genom att äta fisk, ägg och bönor, som sedan omvandlas till den luktfria oxiden, trimetylaminoxid.

Foto: Pixabay

När vi analyserade dimetyletylamin i arbetarnas urin, hängde också trimetylamin med i samma analys. På en person i studien fann vi att både dimetyletylamin och trimetylamin hade låg grad av oxid i både blod och urin. Av en slump hade vi alltså hittat en av fåtaliga människor som hade väsentligt försämrad förmåga att omvandla aminen till oxid.

Foto: Pixabay

Hos drabbade personerna kan tillvaron bli jobbig när kroppsvätskor och utandningsluft luktar obehagligt. Fenomenet har flera namn, trimetylaminuri, fiskluktssyndromet eller engelska Fish odor syndrome

Rätt kost kan minska problemen genom att undvika den mat som innehåller trimetylamin, det vill säga fisk, ägg bönor med mera. Expressen skrev om ett fall 2017. Du kan läsa den här.

Mörk omsorg i utdömd fastighet

Egentligen visste jag redan att arbetsmiljön inom äldreomsorgen har brister, och att arbetsbelastningen ofta är för hög. Jag har ju hört berättelser. Läst statistik om arbetsskador och sjukskrivningstal inom vård och omsorg. Tagit del av frågeställningar och resultat från forskning inom området. Jag minns ett reportage om kvinnor som arbetade inom hemtjänsten, någonstans på landsbygden. […]

Förbättra den ergonomiska arbetsmiljön

Text: Sebastian Buck, ergonom & doktorand, Arbets- och miljömedicin i Linköping Jag vet att det är möjligt att förbättra den ergonomiska arbetsmiljön för miljoner arbetstagare i Sverige. Det är genom att lägga fokus både på individuella och organisatoriska faktorer och för ergonomi som vi skapar säkrare arbetsmiljöer. Det arbetar runt 5,4 miljoner personer i Sverige och […]